När finansmarknadsminister Peter Norman presenterade den nya sparformen i slutet av förra året var förväntningarna stora. Marknaden hade väntat i flera år på ett alternativ till kapitalförsäkringar där spararna slipper deklarationskrångel och kapitalvinstskatter men kan rösta för aktierna och inte behöver sitta i knäet på försäkringsbolagen.

Mottagandet av investeringssparkontot, ISK, blev inte alls så som finansdepartementet hade hoppats på. Kritiken var massiv. Sparformen var krånglig och beskattningen för hård. Placera.nu antar att regeringen under sommaren har gått igenom remissinstansernas kritik för det nu reviderade förslaget.

Ur ett spararperspektiv är det uteslutande positiva ändringar som presenteras, men något annat hade knappats varit tänkbart.

Skatten sänks med 0,225 procentenheter. I det ursprungliga förslaget betalade man en schablonskatt på värdet av tillgångarna som baserades på statslåneräntan vid utgången av november året före, plus 0,75 procentenheter. Nu har regeringen tagit bort de där 0,75 procentenheterna. Netto motsvarar de 0,225 procent, vilket är 0,75 procent multiplicerat med 30 procent.  Annars är det inga ändringar i hur man räknar fram skatten.

Skattesänkningen innebär att den avkastningströskel som gör ISK förmånligare än vanligt sparande sänks. Hur stor avkastningströskeln är beror på flera faktorer, där statslåneräntan är den viktigaste. Den följer det allmänna ränteläget. Idag ligger den på 1,95 procent, i november förra året låg den på 2,84 procent.

En annan viktig parameter som avgör om ISK är förmånligt är spararens köp- och säljaktivitet. Placera.nu.s beräkningar, baserade på en statslåneränta på 2,84 procent, visar att aktiva sparare, som omsätter sin portfölj en gång per år, har en avkastningströskel på 2,9 procent. Det betyder att ISK är bättre än vanligt sparande om värdetillväxten eller direktavkastningen överstiger 2,9 procent per år.

Men många sparare är passiva och varken säljer eller köper. För dem blir avkastningströskeln lite högre. Den stiger också med placeringshorisonten. För att ett 10-årigt passivt sparande ska vara mer gynnsamt i ISK krävs en årlig avkastning på 3,2 procent.  För ett 15-årigt sparande växer tröskeln till 3,4 procent och för ett 20-årigt passivt sparande krävs det 3,7 procent per år för att ISK ska löna sig.

Vi har nu inte räknat med någon avgift för själva ISK-kontot. Det är högst osannolikt att Avanza eller Nordnet kommer att ta ut någon avgift för det. Huruvida storbankerna kommer göra det är mer osäkert.

Vi har inte heller prissatt värdet av att slippa deklarerar köp och försäljningar av värdepapper. För passiva sparare är det kanske inte så stort, men för aktiva sparare är det självklart en stor fördel att slippa.

När placera.nu summerar de reviderade villkoren står det klart att ISK har blivit betydligt bättre än tidigare. Det går att motivera ett breddande av värdepapper inom sparformen. Det gäller främst olika former av ränteprodukter, även om bankernas egen inlåningsränta är för låg.

Sparformen passar alla sorter sparare, även om de aktiva har mer att tjäna än de passiva. De mest högljudda kritikerna till ISK är de som använder belåning. I sin grundutformning är inte heller ISK lämpad för sparare som använder belåning. Men placera.nu tror banker och värdepappersbolag kommer finna en lösning på det.

Man ska dock inte använda ISK som ett transaktionskonto, då insättningar är skattegrundande. Men det har inte heller varit tanken, utan ISK är en långsiktig sparform. För att få bäst skatteeffekt är det därför viktigt att man som sparare delar upp sitt sparande i en kortsiktig del och en långsiktig del som med fördel kan läggas i ISK.

Placera.nu tror att ISK, efter skattesänkningen, har större chanser att bli en sparprodukt som går hem hos den breda massan. Därmed får också kapitalförsäkringar, som är en mycket snarlik produkt, hårdare konkurrens.