Den ekonomiska nedgången är djup i samtliga tre baltiska länder men några indikatorer tyder på att nedgången kanske bottnat ut eller åtminstone närmar sig botten.

Det sade Riksbankschef Stefan Ingves på tisdagen, enligt ett förskrivet anförande.

"Det är lättare för ländernas regeringar att finansiera underskotten. Underskotten är visserligen fortfarande höga men verkar ha hamnat under åtminstone tillfällig kontroll genom drastiska stabiliseringsåtgärder", sade han.

Stefan Ingves noterade dock att trots dessa gröna skott bör man vara medveten om den fortsatta krisen i ekonomierna, med hög och ökande arbetslöshet, kraftigt fall i BNP, konsumtion och investeringar.

"På den finansiella sidan kan vi se att antalet låntagare som inte kan betala på sina lån ökar snabbt", sade han.

Stefan Ingves sade vidare att vägen ur krisen för de baltiska länderna måste gå via investeringar och export eftersom konsumtionsefterfrågan kommer att vara svag i flera år.

"Detta är bara möjligt om konkurrenskraften förbättras genom att reallönerna minskar ännu mer. Dessutom måste omvärldens efterfrågan öka från de låga nivåerna under krisen", sade han.

Riksbankschefen sade att en lärdom av krisen i de baltiska länderna är att reglering och tillsyn över den finansiella sektorn måste stärkas; bland annat med mer och bättre kapital i banker, striktare krav på bankernas likviditetsberedskap och riskhantering samt skärpt tillsyn över stora och gränsöverskridande bankgrupper.

"Riksbanken arbetar aktivt inom olika internationella organisationer såsom EU/ECB, BIS och IMF för att tidigt upptäcka svagheter som kan leda till finansiella kriser och för att möta hot mot stabiliteten. Vi stöder på olika sätt strävandena att stärka och harmonisera de internationella regelverken och tillsynsarbetet i olika länder", sade Stefan Ingves.

Han betonade som avslutning att Riksbanken och därmed de svenska skattebetalarna inte har förlorat några pengar på de transaktioner som gjorts med de baltiska länderna. Förlorarna är bankernas aktieägare som tvingats kompensera förluster med nytt kapital.

"Men det finns också en annan förlust - utöver den åtstramning som innevånarna i de baltiska länderna nu lever under - som är viktigare och den gäller den svenska ekonomin som helhet. När banker gör förluster har de inte samma möjligheter att ge lån i Sverige och därmed får landet en sämre ekonomisk utveckling. Denna negativa utveckling har Riksbanken försökt begränsa så mycket som möjligt", sade Stefan Ingves.