Stora kvalitetsjakten – börsbolagen rankade
Vi har byggt en ny modell som mäter bolagskvalitet och jämfört resultatet med marknadens värdering. Nu kan vi presentera bolagen som börsen kanske borde omvärdera.
Idag, 07:00
Bolag är hala ålar som ibland slingrar sig ur greppet av sina nyckeltal. Väl medvetna om det, har vi ändå arbetat fram ett mått för börsens största bolag, där de kan samla 1-100 poäng för finansiell ställning.
Så här ser det ut:
Fakta
SÅ BRYTER MAN NER "KVALITET"
Kategori | Mått | Vikt |
Lönsamhet | ROIC, 5-årssnitt | 30% |
Finansiell kvalitet | FCF / EBIT, 5-årssnitt | 15% |
Räntetäckningsgrad | 10% | |
Stabilitet | EBIT-marginalvolatilitet, 7 år | 10% |
Sämsta årliga EBIT-förändring, 10 år | 10% | |
Fundamental utveckling | EPS CAGR, 5 år (årlig genomsnittlig tillväxttakt i vinst per aktie) | 15% |
Kapitalallokering | Utspädd aktiestock CAGR, 5 år | 10% |
- Nyckeltalen inhämtades från Factset
- För att minska genomslaget från extrema observationer winsoriserades varje nyckeltal vid 5:e och 95:e percentilen. Det innebär att värden utanför dessa gränser ersattes med gränsvärdet, i stället för att observationen tas bort.
- Därefter percentilrankades bolagen för varje mått och fick en poäng mellan 0 och 100 utifrån sin placering relativt övriga bolag. För mått där ett lågt värde är positivt, exempelvis marginalvolatilitet, vänds skalan. Delpoängen multipliceras sedan med respektive vikt och summeras till en total kvalitetspoäng.
- Vi utgick från Stockholmsbörsens 150 största bolag och uteslöt alla med kortare börshistorik än 10 år. Lundin Gold och Telia fick uteslutas av datatekniska skäl. Plotten innehåller därmed 106 bolag.
Källa: Factset, Börsdata
Resultatet av kvalitetsmätningen plottade vi sedan mot den vinstmultipel som analytikerkonsensus ger bolagen, det vill säga EV/Ebit E2027.
Estimaten framåt ligger i de flesta fall nära marknadens nuvarande EV/Ebit (rullande 12 månader), men rensar för vinstsiffror som av olika anledningar ser konstiga ut just i år.
Resultatet finns i grafen nedan. Utmed x-axeln syns vilka bolag som uppvisar fundamental svaghet respektive styrka.
Perfekta multiplar?
Positionen på y-axeln visar hur marknadens bedöming av bolag på samma kvalitetsnivå varierar. Kvalitetsmåttet ger förvisso en solid och strukturerad bild av bolagens finansiella ställning idag. Men det tar inte hänsyn till marknadsutveckling framåt, planerade strukturförändringar och risker – ökad konkurrens från Kina, hot om regleringar, en ny VD, eller vad det kan vara.
På en perfekt marknad är det en korrekt bedömning av framtiden som avspeglas i de skilda multiplarna. Den som tror på blinda fläckar och en viss tröghet i marknaden, kan skillnaderna tyda på över- eller undervärderingar.
Under grafen tar vi oss en titt på vilka bolag och kluster som sticker ut.
Fakta
Poäng mot prislapp
Bolagen rankade på finansiell kvalitet och ställda mot den vinstmultipel analytikerkonsensus ger dem för 2027. Linjen är börsens genomsnittliga pris på kvalitet – avståndet till den är bolagets rabatt eller premie.
Vänstertrassel
Bolag som bara skrapar ihop ett fåtal kvalitetspoäng i fundamentalanalysen och samtidigt har en högre multipel än andra bolag i samma kvalitetsintervall – de finns i övre vänstra hörnet och ska förses med varningsflagg.
Att plocka ihop färre än 40 poäng av 100 möjliga tyder på svagheter i bolagets grundläggande drivkrafter och någon form av grus i maskineriet. Man hamnar inte på vänsterkanten bara för att en kategori behandlar bolaget "orättvist".
SCA och Scandic ligger sämst till och är de enda två som samlar färre än 20 poäng. Samtidigt värderas nedre Norrlands tidigare stolthet till en hög multipel på 20x framåtblickande vinst.
Bredvid dem i den metaforiska rökrutan syns Medicover och Sinch.
Foto: SCA
SCA har vissa goda förklaringar för sin placering. Kvalitetsmodellen är hård mot bolag med hög kapitalbindning och cykliska marginaler. H1 2026 föll SCA:s Ebit med 52% drivet av lägre priser, valuta och högre råvarukostnader. Samtidigt ligger en stor del av värderingen i mark och skog snarare än i Ebit. Inte lätt. Som bekant är skogsvärdering en egen olympisk analysgren.
Scandic å sin sida får förfärligt pandemistryk i kategorierna marginalvolatilitet och sämst Ebit på 10 år, på grund av en stor förlust 2020. Allt medan Sinch är ett skolboksexempel på att historiken ibland är fulare (förvärv som ledde till goodwillposter som tvingades skrivas ner) än den verksamhet marknaden värderar i dag.
Bra förklaringar, eller handlar det om en viss övervärdering givet det breda kvalitetsmåttet, det är frågan.
Sträcker vi oss till bolag som samlat upp till 40 poäng – fortfarande ett rätt torftigt resultat – så har Sobi, Hoist Finance och Vitrolife en del att förklara. Nibes läge lär också irritera bolagets trogna fans.
Fakta
Kvalitetsaktiepoddaren: "Ser vettigt ut"
Vi är beredda på det värsta när Ola Brageborn studerar kvalitetsgrafen. Han är en av tre som driver Kvalitetsaktiepodden och privata investmentbolaget Armatus. Men storsint säger han:
"Den ser vettig ut så någonting har ni i alla fall fått ut."
Han tycker att analysen "rimmar bra" med hans egen strategi att hitta kvalitetsbolag som har lång historik, stabil lönsamhet, måttlig skuldsättning och begriplig affärsmodell.
Störst investeringspotential finns teoretiskt i bolagen längst ner till höger, säger Brageborn, där han bland annat håller med om Bravidas placering. Men han tycker att även de med runt 55 poäng har bra kvalitet och pekar på intressanta "understreckare".
"Det finns många bolag i den klassen och stora prisskillnader. Saab och Essity har samma kvalitet, men handlas till multiplar på 25 respektive 10. Det är inte rimligt."
"Inwido och New Waves lägen glädjer mig, jag ser också att de är undervärderade. Men Nibes låga kvalitetspoäng blir jag förvånad över."
Vilken information om kvalitet går inte att läsa ut ur den här typen av mått?
"En bra VD och ägare ska synas i de här måtten. Så jag vet egentligen inte vilka mjuka faktorer som inte fångas upp. De ska visa sig här."
Hur många svaga år får man ha – när slutar ett kvalitetsbolag att vara ett kvalitetsbolag?
"Det där är svårt. Men fem år kan vara en utdragen lågkonjunktur och man riskerar att sälja något i en tillfällig marknadssvacka. Har man däremot varit dålig i 10 år - nä, då är det inte bra."
Vill se mer tillväxt
Brageborns främsta invändning mot analysen är att bolagens tillväxt får för lite genomslag:
"Den tycker vi är oerhört viktig och det enda ni har är EPS CAGR för fem år. Det är för kort och för lite. Man vill gärna se den på tio år. Och man borde lägga till omsättningstillväxt mätt i CAGR per aktie över 10 år."
"Sen skulle ROIC kunna få en vikt på 20% istället för 30", tillägger han.
Vågar man fråga om en investerare kan använda den här grafen som inspiration?
"Absolut. Det tycker jag."
Foto: Mikael Johansson
Under strecket
Längst ner till vänster brukar vara en trist kvadrant att vistas i. Men utifrån den här analysen signalerar läget lågkvalitativa bolag som är lågt värderade i sin kvalitetskategori. Det kan utöva en charm på vissa investerare.
För den som hoppas hitta ett undervärderat case var som helst på kvalitetsskalan kan Embracer, SSAB, Electrolux och Husqvarna vara intressanta.
I så fall fokuserar man på de variabler som vaskas fram när kvalitetsmåttet likställt bolagen. Borde Ericsson, Afry, Securitas och SKF då verkligen ha avsevärt lägre multiplar än Holmen, Getinge och Bergman & Beving? Det är en ovan och heterogen grupp att jämföra, men de har givits samma valör av kvalitetsmedalj.
Klart lägst värderat bland bolag med kvalitetspoäng 40-50 är Volvo Cars. En värdering på under 5x framåtblickande, jämfört med JM:s nära 25x i samma kvalitetsintervall.
Marknaden har förstås sina skäl. För bostadsutvecklare kan EV/ebit vara ett svajigt värderingsmått med stora dolda tillgångsvärden och projektvinster som kommer in i böckerna först senare. Volvo Cars låga multipel kan omvänt vara en rabatt för stora investeringsbehov och en konkurrens på gränsen till utrotningshot.
Det är upp till fyndjägaren att avgöra om skälen är rätt prissatta, nu när finanskvaliteten likställts.
Vips Mips
Börsens kelgris Saab får respektabla 60 poäng, men ingen guldstjärna på epåletten. I värderingen vinner dock tilliten till de framtida försvarsmiljarderna, och multipeln är den högsta av alla på över 25x framåtblickande.
Ett litet rutsch lägre i samma kvalitetsintervall ligger HMS Networks, Bufab, Mips och Camurus. Med Tele2, H&M och Sandvik just under.
Mips vinner på förväntningen att en skalbar affärsmodell kan kombineras med snabb marknadstillväxt. I andra kvartalet ökade den organiska försäljningen med 42% och den justerade rörelsemarginalen nådde nära 47%.
För Camurus ökade royaltyintäkterna från Brixadi i USA med 42% under Q2, samtidigt som bolaget har flera potentiellt intressanta läkemedel och licensaffärer framför sig.
Cash is...crash?
Lägst värderade i mellankvalitetsklassen är Loomis, AAK och Academedia, med storbolag som Essity, AstraZeneca och Volvo snäppet ovanför.
Om man tycker Loomis förtjänar sin låga värdering beror på vad man tror om takten i kontanternas dödsprocess. Är slutet så nära förestående att man bör bortse från rekordmarginaler, god organisk tillväxt och stark kassakonvertering? Eller är Loomis finansbolagens Philip Morris, vars vinstmaskin bara tuggar på samtidigt som ny konkurrens inte springer mot råttorna från ett sjunkande skepp?
För Academedia är rabatten kanske lättare att förklara. Politiska förslag om hårdare regler och begränsningar av värdeöverföringar innebär en reell risk utanför kvalitetsmåttet.
Foto: Loomis
Verkstads-vete
Nu hörnet för vinnare, det uppe till höger. Här finns bolag med starka fundamenta, som marknaden också ser och värdesätter. Man skulle bli orolig för hela analysen om inte ikonen för svensk kvalitet, Atlas Copco, dök upp här.
Atlas går i spetsen för en flock framgångsrika verkstadsbolag där Mycronic och ABB ligger närmast, med Bufab på något lägre kvalitetsnivå men med hög värdering. Assa Abloy och Alfa Laval klämmer också in sig i samma region, men värderas lägre. Orderryckighet och generellt lägre marginaler gillas inte av marknaden.
Några verkstadsagnar har också skiljts från vetet. Sandvik släpar efter i kvalitetsmåttet, men sämst ligger SKF till, som förlorar både i multiplar och poäng för fundamenta. Kanske släpper det när man skakar av sig Automotive i den förestående avknoppningen. En skilsmässa som för övrigt kostar kassaflöde just nu.
Serievinnare
Verkstadsbolagen minglar i sitt hörn med analysens allra tydligaste sektorkluster: serieförvärvarna. Addtech, Lifco, Lagercrantz och OEM skålar i toppoäng och värderingar runt 25x.
De gynnas både av modellen och börsens faiblesser. Historiskt har de kombinerat hög kapitalavkastning, stabila marginaler och snabb vinsttillväxt. Samtidigt som marknaden gillar klipska återinvesteringar av kassaflödet i nya lönsamma förvärv. Själva förvärvsmaskineriet ges ett premium.
Men helt automatiskt får man inte höga poäng som serieförvärvare. Bergman & Beving knaprar på färre än 50, dock med en hög värdering på över 15x av framtida vinst. För schysst? Indutrade ligger inte långt bakom Lagercrantz-gänget, men har en avsevärt lägre värdering. Intressant?
Två värderingsmässiga outliers måste också nämnas. Högt över molnet av normala bolag flyger Xvivo och uppe i stratosfären svävar Sectra. Två bolag med enorma tillväxtförväntningar under vingarna, och i Sectras fall även med imponerande kvalitetspoäng. Inom life science är allt möjligt.
Duktiga men farliga
Så får blicken äntligen gå till hörnet för hög kvalitet och låg värdering. Det som kanske kan vara börsens fyndhörna.
Spelbolagen Betsson och Evolution "tronar" på platserna längst ner, med Evos 80 kvalitetspoäng som det bästa resultatet i hela börsklassen.
Men fynd och fynd. De låga värderingarna är ingen gåta utan marknadens tydliga pris på regulatoriska risker.
Evolutions risk ligger i att bolaget som B2B-leverantör till nätkasinon kan få ett större ansvar för var kundernas kunder spelar. Men om regleringarna visar sig slå ut mindre och/eller oseriösa aktörer kan det tvärtom gynna bolaget och man skulle kunna diskutera om marknaden blivit lite paranoid.
Foto: Malin Hoelstad/TT
I Betssons fall är risken mer en bila mot nacken, eftersom bolaget är operatör. Nya licenskrav, spelskatter, reklamrestriktioner och lokala regler kan pressa marginalerna eller begränsa verksamheten. Samtidigt kommer en allt större andel av intäkterna från lokalt reglerade marknader. Det minskar i alla fall den juridiska risken även om kostnaderna stiger.
Även kosttillskotthandlaren Zinzino betraktas med åtknipen mun av investerarna, trots många kvalitetspoäng. God kassagenerering och stigande marginaler vilar på ett trendkänsligt prenumerationssystem som har obehagliga paralleller med bolag som USANA och Herbalife, där marknaden viker. Men för den som litar på social media-crowdens framtidsvision ser kvaliteten god ut.
Tyngre namn i den potentiellt undervärderade zonen är Autoliv, Sweco, Systemair och Bravida. Helt olika typer av bolag vars rabatter kan vara värda en egen bedömning. Och vi ska absolut inte glömma Clas Ohlson, som simmar i de djupaste av grafens vatten.
Om inte annat kan den som har invändningar mot kvalitetsmodellen införskaffa något annat lämpligt verktyg där. Det sägs att Ohlson har det mesta.
Ämnen i artikeln
Stora kvalitetsjakten – börsbolagen rankade
Vi har byggt en ny modell som mäter bolagskvalitet och jämfört resultatet med marknadens värdering. Nu kan vi presentera bolagen som börsen kanske borde omvärdera.
Idag, 07:00
Bolag är hala ålar som ibland slingrar sig ur greppet av sina nyckeltal. Väl medvetna om det, har vi ändå arbetat fram ett mått för börsens största bolag, där de kan samla 1-100 poäng för finansiell ställning.
Så här ser det ut:
Fakta
SÅ BRYTER MAN NER "KVALITET"
Kategori | Mått | Vikt |
Lönsamhet | ROIC, 5-årssnitt | 30% |
Finansiell kvalitet | FCF / EBIT, 5-årssnitt | 15% |
Räntetäckningsgrad | 10% | |
Stabilitet | EBIT-marginalvolatilitet, 7 år | 10% |
Sämsta årliga EBIT-förändring, 10 år | 10% | |
Fundamental utveckling | EPS CAGR, 5 år (årlig genomsnittlig tillväxttakt i vinst per aktie) | 15% |
Kapitalallokering | Utspädd aktiestock CAGR, 5 år | 10% |
- Nyckeltalen inhämtades från Factset
- För att minska genomslaget från extrema observationer winsoriserades varje nyckeltal vid 5:e och 95:e percentilen. Det innebär att värden utanför dessa gränser ersattes med gränsvärdet, i stället för att observationen tas bort.
- Därefter percentilrankades bolagen för varje mått och fick en poäng mellan 0 och 100 utifrån sin placering relativt övriga bolag. För mått där ett lågt värde är positivt, exempelvis marginalvolatilitet, vänds skalan. Delpoängen multipliceras sedan med respektive vikt och summeras till en total kvalitetspoäng.
- Vi utgick från Stockholmsbörsens 150 största bolag och uteslöt alla med kortare börshistorik än 10 år. Lundin Gold och Telia fick uteslutas av datatekniska skäl. Plotten innehåller därmed 106 bolag.
Källa: Factset, Börsdata
Resultatet av kvalitetsmätningen plottade vi sedan mot den vinstmultipel som analytikerkonsensus ger bolagen, det vill säga EV/Ebit E2027.
Estimaten framåt ligger i de flesta fall nära marknadens nuvarande EV/Ebit (rullande 12 månader), men rensar för vinstsiffror som av olika anledningar ser konstiga ut just i år.
Resultatet finns i grafen nedan. Utmed x-axeln syns vilka bolag som uppvisar fundamental svaghet respektive styrka.
Perfekta multiplar?
Positionen på y-axeln visar hur marknadens bedöming av bolag på samma kvalitetsnivå varierar. Kvalitetsmåttet ger förvisso en solid och strukturerad bild av bolagens finansiella ställning idag. Men det tar inte hänsyn till marknadsutveckling framåt, planerade strukturförändringar och risker – ökad konkurrens från Kina, hot om regleringar, en ny VD, eller vad det kan vara.
På en perfekt marknad är det en korrekt bedömning av framtiden som avspeglas i de skilda multiplarna. Den som tror på blinda fläckar och en viss tröghet i marknaden, kan skillnaderna tyda på över- eller undervärderingar.
Under grafen tar vi oss en titt på vilka bolag och kluster som sticker ut.
Fakta
Poäng mot prislapp
Bolagen rankade på finansiell kvalitet och ställda mot den vinstmultipel analytikerkonsensus ger dem för 2027. Linjen är börsens genomsnittliga pris på kvalitet – avståndet till den är bolagets rabatt eller premie.
Vänstertrassel
Bolag som bara skrapar ihop ett fåtal kvalitetspoäng i fundamentalanalysen och samtidigt har en högre multipel än andra bolag i samma kvalitetsintervall – de finns i övre vänstra hörnet och ska förses med varningsflagg.
Att plocka ihop färre än 40 poäng av 100 möjliga tyder på svagheter i bolagets grundläggande drivkrafter och någon form av grus i maskineriet. Man hamnar inte på vänsterkanten bara för att en kategori behandlar bolaget "orättvist".
SCA och Scandic ligger sämst till och är de enda två som samlar färre än 20 poäng. Samtidigt värderas nedre Norrlands tidigare stolthet till en hög multipel på 20x framåtblickande vinst.
Bredvid dem i den metaforiska rökrutan syns Medicover och Sinch.
Foto: SCA
SCA har vissa goda förklaringar för sin placering. Kvalitetsmodellen är hård mot bolag med hög kapitalbindning och cykliska marginaler. H1 2026 föll SCA:s Ebit med 52% drivet av lägre priser, valuta och högre råvarukostnader. Samtidigt ligger en stor del av värderingen i mark och skog snarare än i Ebit. Inte lätt. Som bekant är skogsvärdering en egen olympisk analysgren.
Scandic å sin sida får förfärligt pandemistryk i kategorierna marginalvolatilitet och sämst Ebit på 10 år, på grund av en stor förlust 2020. Allt medan Sinch är ett skolboksexempel på att historiken ibland är fulare (förvärv som ledde till goodwillposter som tvingades skrivas ner) än den verksamhet marknaden värderar i dag.
Bra förklaringar, eller handlar det om en viss övervärdering givet det breda kvalitetsmåttet, det är frågan.
Sträcker vi oss till bolag som samlat upp till 40 poäng – fortfarande ett rätt torftigt resultat – så har Sobi, Hoist Finance och Vitrolife en del att förklara. Nibes läge lär också irritera bolagets trogna fans.
Fakta
Kvalitetsaktiepoddaren: "Ser vettigt ut"
Vi är beredda på det värsta när Ola Brageborn studerar kvalitetsgrafen. Han är en av tre som driver Kvalitetsaktiepodden och privata investmentbolaget Armatus. Men storsint säger han:
"Den ser vettig ut så någonting har ni i alla fall fått ut."
Han tycker att analysen "rimmar bra" med hans egen strategi att hitta kvalitetsbolag som har lång historik, stabil lönsamhet, måttlig skuldsättning och begriplig affärsmodell.
Störst investeringspotential finns teoretiskt i bolagen längst ner till höger, säger Brageborn, där han bland annat håller med om Bravidas placering. Men han tycker att även de med runt 55 poäng har bra kvalitet och pekar på intressanta "understreckare".
"Det finns många bolag i den klassen och stora prisskillnader. Saab och Essity har samma kvalitet, men handlas till multiplar på 25 respektive 10. Det är inte rimligt."
"Inwido och New Waves lägen glädjer mig, jag ser också att de är undervärderade. Men Nibes låga kvalitetspoäng blir jag förvånad över."
Vilken information om kvalitet går inte att läsa ut ur den här typen av mått?
"En bra VD och ägare ska synas i de här måtten. Så jag vet egentligen inte vilka mjuka faktorer som inte fångas upp. De ska visa sig här."
Hur många svaga år får man ha – när slutar ett kvalitetsbolag att vara ett kvalitetsbolag?
"Det där är svårt. Men fem år kan vara en utdragen lågkonjunktur och man riskerar att sälja något i en tillfällig marknadssvacka. Har man däremot varit dålig i 10 år - nä, då är det inte bra."
Vill se mer tillväxt
Brageborns främsta invändning mot analysen är att bolagens tillväxt får för lite genomslag:
"Den tycker vi är oerhört viktig och det enda ni har är EPS CAGR för fem år. Det är för kort och för lite. Man vill gärna se den på tio år. Och man borde lägga till omsättningstillväxt mätt i CAGR per aktie över 10 år."
"Sen skulle ROIC kunna få en vikt på 20% istället för 30", tillägger han.
Vågar man fråga om en investerare kan använda den här grafen som inspiration?
"Absolut. Det tycker jag."
Foto: Mikael Johansson
Under strecket
Längst ner till vänster brukar vara en trist kvadrant att vistas i. Men utifrån den här analysen signalerar läget lågkvalitativa bolag som är lågt värderade i sin kvalitetskategori. Det kan utöva en charm på vissa investerare.
För den som hoppas hitta ett undervärderat case var som helst på kvalitetsskalan kan Embracer, SSAB, Electrolux och Husqvarna vara intressanta.
I så fall fokuserar man på de variabler som vaskas fram när kvalitetsmåttet likställt bolagen. Borde Ericsson, Afry, Securitas och SKF då verkligen ha avsevärt lägre multiplar än Holmen, Getinge och Bergman & Beving? Det är en ovan och heterogen grupp att jämföra, men de har givits samma valör av kvalitetsmedalj.
Klart lägst värderat bland bolag med kvalitetspoäng 40-50 är Volvo Cars. En värdering på under 5x framåtblickande, jämfört med JM:s nära 25x i samma kvalitetsintervall.
Marknaden har förstås sina skäl. För bostadsutvecklare kan EV/ebit vara ett svajigt värderingsmått med stora dolda tillgångsvärden och projektvinster som kommer in i böckerna först senare. Volvo Cars låga multipel kan omvänt vara en rabatt för stora investeringsbehov och en konkurrens på gränsen till utrotningshot.
Det är upp till fyndjägaren att avgöra om skälen är rätt prissatta, nu när finanskvaliteten likställts.
Vips Mips
Börsens kelgris Saab får respektabla 60 poäng, men ingen guldstjärna på epåletten. I värderingen vinner dock tilliten till de framtida försvarsmiljarderna, och multipeln är den högsta av alla på över 25x framåtblickande.
Ett litet rutsch lägre i samma kvalitetsintervall ligger HMS Networks, Bufab, Mips och Camurus. Med Tele2, H&M och Sandvik just under.
Mips vinner på förväntningen att en skalbar affärsmodell kan kombineras med snabb marknadstillväxt. I andra kvartalet ökade den organiska försäljningen med 42% och den justerade rörelsemarginalen nådde nära 47%.
För Camurus ökade royaltyintäkterna från Brixadi i USA med 42% under Q2, samtidigt som bolaget har flera potentiellt intressanta läkemedel och licensaffärer framför sig.
Cash is...crash?
Lägst värderade i mellankvalitetsklassen är Loomis, AAK och Academedia, med storbolag som Essity, AstraZeneca och Volvo snäppet ovanför.
Om man tycker Loomis förtjänar sin låga värdering beror på vad man tror om takten i kontanternas dödsprocess. Är slutet så nära förestående att man bör bortse från rekordmarginaler, god organisk tillväxt och stark kassakonvertering? Eller är Loomis finansbolagens Philip Morris, vars vinstmaskin bara tuggar på samtidigt som ny konkurrens inte springer mot råttorna från ett sjunkande skepp?
För Academedia är rabatten kanske lättare att förklara. Politiska förslag om hårdare regler och begränsningar av värdeöverföringar innebär en reell risk utanför kvalitetsmåttet.
Foto: Loomis
Verkstads-vete
Nu hörnet för vinnare, det uppe till höger. Här finns bolag med starka fundamenta, som marknaden också ser och värdesätter. Man skulle bli orolig för hela analysen om inte ikonen för svensk kvalitet, Atlas Copco, dök upp här.
Atlas går i spetsen för en flock framgångsrika verkstadsbolag där Mycronic och ABB ligger närmast, med Bufab på något lägre kvalitetsnivå men med hög värdering. Assa Abloy och Alfa Laval klämmer också in sig i samma region, men värderas lägre. Orderryckighet och generellt lägre marginaler gillas inte av marknaden.
Några verkstadsagnar har också skiljts från vetet. Sandvik släpar efter i kvalitetsmåttet, men sämst ligger SKF till, som förlorar både i multiplar och poäng för fundamenta. Kanske släpper det när man skakar av sig Automotive i den förestående avknoppningen. En skilsmässa som för övrigt kostar kassaflöde just nu.
Serievinnare
Verkstadsbolagen minglar i sitt hörn med analysens allra tydligaste sektorkluster: serieförvärvarna. Addtech, Lifco, Lagercrantz och OEM skålar i toppoäng och värderingar runt 25x.
De gynnas både av modellen och börsens faiblesser. Historiskt har de kombinerat hög kapitalavkastning, stabila marginaler och snabb vinsttillväxt. Samtidigt som marknaden gillar klipska återinvesteringar av kassaflödet i nya lönsamma förvärv. Själva förvärvsmaskineriet ges ett premium.
Men helt automatiskt får man inte höga poäng som serieförvärvare. Bergman & Beving knaprar på färre än 50, dock med en hög värdering på över 15x av framtida vinst. För schysst? Indutrade ligger inte långt bakom Lagercrantz-gänget, men har en avsevärt lägre värdering. Intressant?
Två värderingsmässiga outliers måste också nämnas. Högt över molnet av normala bolag flyger Xvivo och uppe i stratosfären svävar Sectra. Två bolag med enorma tillväxtförväntningar under vingarna, och i Sectras fall även med imponerande kvalitetspoäng. Inom life science är allt möjligt.
Duktiga men farliga
Så får blicken äntligen gå till hörnet för hög kvalitet och låg värdering. Det som kanske kan vara börsens fyndhörna.
Spelbolagen Betsson och Evolution "tronar" på platserna längst ner, med Evos 80 kvalitetspoäng som det bästa resultatet i hela börsklassen.
Men fynd och fynd. De låga värderingarna är ingen gåta utan marknadens tydliga pris på regulatoriska risker.
Evolutions risk ligger i att bolaget som B2B-leverantör till nätkasinon kan få ett större ansvar för var kundernas kunder spelar. Men om regleringarna visar sig slå ut mindre och/eller oseriösa aktörer kan det tvärtom gynna bolaget och man skulle kunna diskutera om marknaden blivit lite paranoid.
Foto: Malin Hoelstad/TT
I Betssons fall är risken mer en bila mot nacken, eftersom bolaget är operatör. Nya licenskrav, spelskatter, reklamrestriktioner och lokala regler kan pressa marginalerna eller begränsa verksamheten. Samtidigt kommer en allt större andel av intäkterna från lokalt reglerade marknader. Det minskar i alla fall den juridiska risken även om kostnaderna stiger.
Även kosttillskotthandlaren Zinzino betraktas med åtknipen mun av investerarna, trots många kvalitetspoäng. God kassagenerering och stigande marginaler vilar på ett trendkänsligt prenumerationssystem som har obehagliga paralleller med bolag som USANA och Herbalife, där marknaden viker. Men för den som litar på social media-crowdens framtidsvision ser kvaliteten god ut.
Tyngre namn i den potentiellt undervärderade zonen är Autoliv, Sweco, Systemair och Bravida. Helt olika typer av bolag vars rabatter kan vara värda en egen bedömning. Och vi ska absolut inte glömma Clas Ohlson, som simmar i de djupaste av grafens vatten.
Om inte annat kan den som har invändningar mot kvalitetsmodellen införskaffa något annat lämpligt verktyg där. Det sägs att Ohlson har det mesta.
Ämnen i artikeln
Blankningar
Blankningar
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
