Det svenska inköpschefsindexet för industrin som publicerades tidigare i veckan var dyster läsning. Indexet steg visserligen marginellt men med ett värde på 43,2 ligger det fortfarande med bred marginal under det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Dessutom ligger det svenska industriindexet i den absoluta botten bland europeiska länder med endast ett Grekland i djup ekonomisk kris som sämre land. I andra krisländer som Spanien och Italien är däremot indexen något högre än det svenska utan att för den skull indikera någon snar konjunkturvändning till det bättre.

I takt med att den svenska industrikonjunkturen försvagats har mycket av hoppet om fortsatt tillväxt ställts till att tjänstesektorn skulle kunna fortsätta att expandera. Stabila statsfinanser, låga räntor och stigande hushållsinkomster har framhållits som faktorer som skulle gynna den inhemska efterfrågan och därmed bidra till fortsatt styrka i tjänstesektorn. Och förra månadens rekyl uppåt för tjänsteindexet till 50,2 tycktes bekräfta en sådan bild av utvecklingen.

Nu växer dock åter frågetecknen kring hur stor motståndskraft det egentligen finns i tjänstesektorn. Inköpschefsindexet sjönk i november till 46,4, vilket är den lägsta nivån sedan augusti 2009. Det svenska indexet ligger därmed i paritet med genomsnittet för EMU-länderna. Extra oroväckande är det att delindexet för orderingång visar det brantaste fallet sedan oktober. Detta index sjönk från 51,4 till 46,9 och bidrog till att indexet för orderstockarna sjönk för fjärde månaden i rad.

Den svaga efterfrågeutvecklingen syns också i de produktionssiffror för tjänstesektorn som SCB publicerat under morgonen. I oktober minskade tjänsteproduktionen med 1,1 procent jämfört med september och med 2,0 procent jämfört med oktober i fjol.

Det bör dock poängteras att inköpschefsindexet för tjänstesektorn låg på betydligt lägre nivåer i samband med finanskrisen 2008/2009 (se diagram). Och den sysselsättningsnedgång som företagen ser framför sig är betydligt mildare den här gången. Delindexet för sysselsättningen sjönk i november till 48,2.

Sammantaget målar indexen för industri och tjänstesektor en tämligen dyster bild av den svenska konjunkturutvecklingen i närtid. De prognosmakare som räknat med en snar vändning uppåt har inget att hämta i veckans siffror utan snarare talar siffrorna för att prognoserna i de flesta fall åter måste justeras ner - inte minst gäller detta regeringens och Riksbankens prognoser.

Hoppet om en vändning får i sin tur ställas till lite bättre fart i den globala konjunkturen. Dagens börsuppgång hämtar exempelvis näring från positiva signaler från Kina. Den nya kinesiska ledaren, Xi Jinping, gjorde under natten sitt första uttalande kring ekonomin och utlovade att han ska hålla den makroekonomiska politiken stabil. Dessutom ska Kina, enligt uttalandet, öka den inhemska efterfrågan, aktivt stötta urbaniseringen, stärka kontrollen över fastighetssektorn samt stötta småföretag.

Även om inga konkreta åtgärder presenterades tolkades uttalandet optimistiskt av de flesta marknadsbedömare och de kinesiska börserna steg kraftigt. Uttalandet om att stötta urbaniseringen tolkades bland annat som att nya, stora infrastrukturprojekt lär bli aktuella.