Silf/Swedbanks inköpschefsindex steg till 50,5 i juni från 43,7 i maj, väntat var en uppgång till 44,9 enligt SME Direkts prognosenkät. Sedan botten på 32,7 i december har PMI stigit sex månader i rad, och junisiffran var första gången sedan juni 2008 som värdet låg över 50, vilket betraktas som gränsen för expansion.

De största positiva bidragen kom från produktion, orderingång och företagens leveranstider, där delindex för produktion steg till 55,8 från 47,4 och index för orderingången steg till 54,7 från 46,4. Industriföretagens orderstockar krymper dock fortfarande, om än i en avtagande takt. Samma tendens syntes för sysselsättningen.

"Tolkningen av den kraftiga uppgången i indexet bör dock tas med viss försiktighet eftersom återhämtningen sker från en historiskt låg nivå", skrev Silf/Swedbank i en kommentar.

Danske Banks chefekonom i Sverige, Roger Josefsson, sade att inköpschefsindex visar på en snabbare förbättring än väntat och även understryker de uttalanden som hörts från företagsledare om att de ser någon form av stabilisering.

"Det här är ett av de första tecknen från Sverige. Det verkar stämma det de säger, vi börjar få en stabilisering av produktionsnivåerna", sade Roger Josefsson.

På onsdagen håller Riksbanken penningpolitiskt möte, med räntebesked på torsdagen. De flesta bedömare förväntar sig oförändrad ränta och riktar mer fokus på frågorna om eventuella kvantitativa lättnader, åtaganden om låg ränta under lång tid eller ett möjligt kopierande av ECB:s långa lån med fast ränta.

Uppgången i PMI var den senaste indikatorn över ekonomin som direktionen tog med sig in på mötet. Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB, tonade till viss del ned betydelsen.

"Det är klart att inköpschefsindexet påverkar, men inte som en enskild faktor. Det har kommit en rad positiv statistik den senaste tiden, och det här är en i raden som ger positiva indikationer. Jag tänker på detaljhandeln, utlåningen, fastighetsindex och konsumentförtroende", sade han.

En annan ljusglimt för konjunkturen var statistik från SCB som visade att antalet inregistrerade bilar i juni ökade med 1,0 procent från månaden före men minskade med 7,3 procent jämfört med föregående år. Det kan jämföras med en nedgång om 32,2 procent i årstakt i maj.

Även Euroområdets inköpschefsindex för industrin steg, till 42,6 i juni från 40,7 månaden före, vilket var något mer än det preliminära utfallet på 42,4.

Handelsbanken noterade att index över nya order steg till 44,9 från 42,2 i maj, den högsta nivån sedan i juni förra året. Sysselsättningsindex förblev samtidigt nära bottennoteringen från mars, vilket indikerar att det värsta väntar för hushållen.

Europaräntorna visade en brantare avkastningskurva på onsdagen, med en nedgång på några punkter i kortare löptider och lika mycket upp i långa änden. Svenska statsobligationer var vid stängning 2-4 punkter upp, med tioåringen 3 punkter högre på 3,49 procent.

Storbritanniens PMI steg till 47,0 från 45,4 månaden före medan Kinas PMI steg till 53,2 i juni från 53,1 i maj.

I USA steg inköpschefsindex för industrin till 44,8 från 42,8 i maj, väntat var en uppgång till 44,9 enligt Bloomberg News prognosenkät. Index över nya order sjönk till 49,2 från 51,1, medan produktionsindex steg till 52,5 från 46,0.

"Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i en långsammare takt, men trenden i indexen är uppmuntrande då sju av 18 sektorer rapporterade tillväxt i juni?. Totalt sett tar en långsam återhämtning för industrin form baserat på den nuvarande trenden i ISM-datan", sade Norbert Ore, ordförande för ISM:s undersökningskommitté.

ISM:s delindex över sysselsättningen steg till 40,7 från 34,3. På tisdagen indikerar hushållens konfidensindikator ökade svårigheter att få ett jobb. Challenger, Gray & Christmas undersökning på onsdagen visade samtidigt att antalet varsel om uppsägning i USA uppgick till 74.393 i juni, den lägsta nivån på 15 månader.

RDQ Economics konstaterade i en kommentar att det var första gången sedan februari 2008 som antalet varsel sjönk i årstakt.

"Antalet varsel har sjunkit under fem månader i rad och utfallet för juni är mer typiskt för en ekonomi som inte befinner sig i recession - snittet för antalet varsel i juni under den senaste expansionen var 75.454", skrev RDQ Economics.

ADP:s undersökning om den privata sysselsättningsutvecklingen i juni visade att antalet sysselsatta minskade med 473.000 personer.

Den officiella statistiken publiceras på torsdagen, en dag tidigare än brukligt på grund av stängda marknader i samband med 4 juli-firandet. Här väntas en nedgång med 363.000 personer enligt Bloomberg News prognosenkät.         Från USA kom under onsdagen också bygginvesteringarna i juni, som sjönk 0,9 procent (väntat -0,6) och kontrakterade husköp i maj, som steg 0,1 procent (väntat oförändrad nivå).

USA-räntorna har visat volatila rörelser med anledning av portföljjusteringar inför halvårsskiftet och tunnare handel på grund av den förkortade handelsveckan. Vid svensk stängning handlades den tvååriga statsobligationen på 1,08 procent, 8 punkter ned från tisdag samma tid, medan tioåringen var oförändrad på 3,56 procent.

I Japan visade Tankan-rapporten för det andra kvartalet en uppgång i flera index, om än en mindre uppgång än vad som väntats. Index över stora tillverkningsindustriföretag steg till -48 från -58 under det första kvartalet, medan index för tjänsteföretagen steg till -29 från -31. Samtidigt har de stora företagen dragit ned sina investeringsprognoser, och räknar nu med ett investeringsfall på 9,4 procent innevarande budgetår.

Commerzbank skrev i en kommentar att Tankan-rapporten bekräftar en vändning i sentimentet i företagssektorn, i spåren av ett hejdat fall i exporten och stabilisering i industriproduktionen.

"Men med detta sagt så visar företagen fortsatt ett massivt överskott i kapacitet och sysselsättningsnivåer, givet den tidigare kraftiga nedgången. Dessutom har vinstförväntningarna sjunkit kraftigt igen. Som en följd av detta väntas företagen hålla tillbaka investeringarna och även dra ned på jobben", skrev Commerzbank, som spår att arbetslösheten stiger upp mot 6 procent i slutet av året, vilket kommer att lägga tryck på den inhemska efterfrågan.

På valutamarknaden fick kronan skjuts av PMI och gynnades även av ett generellt bättre risksentiment med breda börsuppgångar i Europa. Jämfört med svensk stängning på tisdagen stärktes kronan 16 öre till 7:57 mot dollarn och 15 öre till 10:71 mot euron.

Yenen tappade till 96:65 mot dollarn och 136:80 mot euron, samtidigt som euron stärktes till 1:415 mot dollarn, jämfört med 1:404 vid svensk stängning på tisdagen.

Nyhetsbyrån Direkt