"Därför är det viktigt att hushållen har klart för sig att räntenivåerna i dagsläget inte kommer att hålla i sig för all framtid", skriver Konjunkturinstitutet, KI, i en fördjupningsruta i den konjunkturprognos som presenterades på måndagen.

KI har modellberäknat möjliga utvecklingsbanor för bostadspriserna baserat på olika ränteantaganden, och baserat på den ränteutveckling som hushållen anger i Konjunkturbarometern skulle de reala bostadspriserna, från december 2015, öka med något mindre än 2 procent per år fram till 2020. Därefter, med antagande om konstant ränta, blir ökningen 2 procent per år.

Om bostadsprisutvecklingen däremot skulle bestämmas av en ränteutveckling i linje med Riksbankens respektive KI:s ränteprognoser skulle två saker inträffa.

"För det första skulle bostadspriserna direkt bli 10 respektive 12 procent lägre. Detta beror på att nivån på bostadsräntan förväntas bli högre i framtiden", skriver KI.

Enligt den "brukarkostnadsmodell" som KI använder medför ett framåtblickande beteende att priserna blir lägre direkt när ränteförväntningarna ändras.

"För det andra skulle bostadspriserna växa långsammare under nästan alla år fram till 2025. Det beror på att räntorna nu väntas stiga under hela perioden fram till 2025. Först när ränteuppgången avstannar kommer de reala bostadspriserna öka i sin långsiktiga takt, det vill säga med 2 procent per år", skriver KI.

Den sammantagna effekten av att beräkna priserna utifrån Riksbankens respektive KI:s ränteprognoser skulle bli att de reala bostadspriserna blir ungefär 20 procent lägre år 2025 än vad som varit fallet om ränteutvecklingen baserades på vad hushållen svarar i Konjunkturbarometern.