Den europeiska skuldkrisen når nu Sverige och inget tyder på att nedgången blir kortvarig. Verkligheten har kommit ikapp de europeiska ekonomierna och det dröjer flera år innan den svenska tillväxten återhämtat sig.

Det skriver Svenskt Näringsliv i en konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

"Det vi ser nu är ingen vanlig lågkonjunktur utan en strukturell skuldkris, som kommer att bli lång och djup. Återhämtningen kommer att kräva betydande politiska reformer, och även i det bästa scenariot kommer det att ta flera år innan Europa och Sverige återgår till normal tillväxt", säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Sveriges BNP väntas öka med 4,1 procent i år, 0,2 procent år 2012 och 0,9 procent år 2013. I föregående prognos, i juni, förutsåg Svenskt näringsliv att BNP skulle öka 4,2 procent 2011 och 2,4 procent 2012.

Reporäntan väntas ligga på 1,75 procent i slutet av 2011, 1,50 procent i slutet av 2012 och 1,75 procent i slutet av 2013.

Vid en pressträff sade Stefan Fölster att han tror att det totalt tar sju år innan Sverige kommer ur krisen, räknat från vintern 2008-2009, och att det för de sydeuropeiska länderna tar klart längre än så.

Stefan Fölster lyfte fram att många andra prognosmakare beskriver krisen som en eurokris och om man bara gör något för att tackla den så löser det sig. Men det är inte Svenskt Näringslivs bild och han påpekade att även länder som inte har euro har lånat för mycket, som Island och Storbritannien, och att inte heller en integrerad finanspolitik, som i USA, lätt löser problemet.

"Det sker en anpassning till verkligheten på många fronter. Vad vi är inne i nu är en rätt traditionell finansiell bubbla som spruckit och när vi är inne i en riktigt turbulent period kommer ofta en lågkonjunktur med ett halvårs fördröjning", konstaterade chefekonomen, vars huvudscenario dock är att Europa kommer att undvika en betalningsinställelse.

Enligt Stefan Fölster står Europa inför tre möjliga strategier för att ta sig igenom skuldkrisen. Dessa är A, att solventa länder lånar ut mer pengar, B att ECB gör det genom att köpa statsobligationer eller C, att regeringar och ECB låter insolventa länder gå i konkurs, men lånar till och räddar de flesta av Europas banker.

"Turbulensen återkommer även i ett gott scenario, men jag tror att det går att rulla Grekland framför sig. Nu när man (Tyskland) fått ett verktyg att tvinga länder som missköter sig att skärpa sig, då vill man nog inte släppa det för lätt... Det behövs sannolikt en rätt stor piska, som hot om inställda lån, för att Grekland ska fullfölja sina åtaganden", sade Stefan Fölster.

För svensk del visar Svenskt Näringslivs företagarpanel att svenska företag ser en påtaglig försvagning i produktions- och investeringsplanerna, speciellt efter sommaren.

Stefan Fölster påpekade också att det blir mer problematiskt för svenska exportföretag när kronan inte försvagas som tidigare samtidigt som andra länder stärker sin konkurrenskraft när de sänker sina enhetsarbetskostnader.

Nästa år blir det, enligt prognosen, tvärnit för den svenska exporten, -1,5 procent i volymförändring. Under 2013 väntas exporten öka med 2,0 procent.

I Sverige har också den inhemska efterfrågan försvagats och det är, enligt chefekonomen, tydligt att konsumenterna blivit mer försiktiga. Samtidigt vänder boendekostnaderna upp efter 15 års nedgång, belåningsgraden är hög, det råder osäkerhet kring bostadsvärderingar och finanspolitiken blir stram.

Även kommuner och landsting kommer att behöva göra en "reality check", enligt Stefan Fölster, som tror att de också kommer att få dra ned sina budgetar mer än väntat.

Även företagens anställningsplaner har sjunkit i Svenskt Näringslivs panel och i sin prognos räknar organisationen med stiltje på arbetsmarknaden samtidigt som andelen i arbete väntas sjunka.

På en fråga om de dystra prognoserna har någon koppling till den förestående avtalsrörelsen svarade Stefan Fölster att många andra prognosmakare har haft för optimistiska prognoser under krisförloppet, medan Svenskt Näringslivs prognoser däremot visat sig stämma rätt bra med de faktiska utfallen.

"Dessutom är andra prognosmakare mindre optimistiska än de vill ge sken av. När de har alternativscenariot och säger att nedåtriskerna dominerar blir det otydligt vad som egentligen är deras prognos", tycker Stefan Fölster.