Konjunkturinstitutet reviderar upp sin BNP-prognos för i år och nästa år. Det framgår av en prognosuppdatering från Konjunkturinstitutet på onsdagen.

BNP väntas öka med 3,8 procent i år och 3,9 procent nästa år. 2017 spås en BNP-tillväxt på 2,5 procent.

I en prognosuppdatering, i oktober, spådde KI en BNP-tillväxt på 3,2 procent i år och 3,1 procent nästa år.

KI konstaterar att svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen är snart över. BNP växer med nära 4 procent per år 2015-2016.

Den ekonomiska politiken är mycket expansiv vilket ger extra skjuts åt konjunkturen. Bland annat medför den stora flyktinginvandringen på kort sikt kraftigt ökade offentliga utgifter.

Det låga ränteläget driver också på den inhemska efterfrågan, samtidigt som det bidrar till en relativt svag krona. Tillsammans med en starkare europeisk investeringskonjunktur gynnar detta svensk export.

Sysselsättningen har ökat relativt snabbt de senaste åren och bland annat företagens anställningsplaner pekar på en minst lika snabb ökning framöver. Arbetslösheten fortsätter därmed att falla tillbaka och når 6,5 procent 2017.

Den stora mängden nyanlända flyktingar påverkar utbudet av arbetskraft först när de har fått uppehållstillstånd. Arbetslösheten stiger efter 2017 till över 7 procent eftersom det tar lång tid för de nyanlända att finna ett jobb. År 2020 spås den ligga på 7,4 procent.

Samtidigt som arbetslösheten är hög kommer arbetsgivarna att få allt svårare att finna rätt arbetskraft. För att motverka en sådan utveckling krävs det åtgärder som ökar invandrares chanser att få jobb.

Trots högkonjunkturen de närmaste åren kommer de offentliga finanserna att uppvisa underskott. Det är därmed tydligt att överskottsmålet i praktiken just nu är överspelat och det är oklart vilka principer som styr finanspolitiken för närvarande. Utgifterna ökar så pass mycket att utgiftstaket hotar att brytas under kommande år.

Underskotten innebär att den offentliga sektorns bruttoskuld stiger, men eftersom BNP ökar snabbt under perioden faller skuldkvoten tillbaka mot 40 procent som andel av BNP.

Det offentliga sparandet väntas uppgå till -1,1 procent i år och -1,1 procent nästa år, i oktober spåddes -1,1 respektive -0,8 procent.