Placera.nu har tidigare skrivit att var tredje ung person i Sverige idag inte får någon tjänstepension från sin arbetsgivare (se artikel här).

Ett argument som ofta förs fram från arbetsgivares håll är att man istället för tjänstepensioner satsar på att betala ut högre löner. Placera.nu har pratat med Fredrik, som är 28 år och arbetar som konsult inom marknadsföringsbranschen. Han vill vara anonym för att inte stöta sig med sin arbetsgivare. Han säger:

"När jag frågar varför jag inte får tjänstepension får jag höra motiveringen att man satsar på en hög lön, punkt. Inga förmåner alls utöver det", berättar han.

Vi har också pratat med Emelie, som arbetar som managementkonsult som också vill vara anonym.

"Argumentet från min arbetsgivares sida är att jag får en hög lön ändå och att det lönar sig för oss att inte sätta av till tjänstepension. Jag fick rådet att istället börja pensionsspara själv".

Vid en första anblick är högre lön naturligtvis lockande.  Men att få högre lön och sätta av till ett privat sparande är för de allra flesta mindre förmånligt än att arbetsgivaren istället sätter av till ett tjänstepensionssparande.

Ett skäl är den rena inkomstskatten. Den som får ut en högre lön riskerar att hamna över den brytpunkt där han eller hon istället får betala statlig inkomstskatt, det vill säga skattesatsen ökar. Sätter du istället av till en tjänstepension blir skatten på din kvarvarande lön lägre.

Vid ett privat pensionssparande är det dessutom inte lönsamt att spara mer än 1 000 kronor i månaden, eftersom gränsen för vad du får dra av för privat pensionssparande numera går vid 12 000 kronor per år. Därutöver får du ta från dina redan skattade pengar till ditt pensionssparande.

Men det allra tydligaste skälet till att sträva efter att spara på tjänstepensionsmarknaden stavas avgifter. Avgifterna är avgörande för hur stort ditt tjänstepensionskapital slutligen blir. De är, till skillnad från avkastningen, förutsägbara. Och de får större effekt på tjänstepensionskapitalet än man kan tro.

 Avgifterna på fonder inom fondförsäkringar på tjänstepensionsmarknaden är betydligt lägre än utanför på den privata marknaden, inte minst de som upphandlas av tjänstepensionscentraler som Collectum.  De uppgår i genomsnitt till cirka 0,5 procent. Avgiften på samma fond utanför tjänstepensionsmarknaden kan uppgå till 1,5-2 procent.

Som exempel tar vi Nordea Nordamerikafond, som inom tjänstepensionen ITP kostar 0,4 procent i årlig förvaltningsavgift. Köper du den i ett privat sparande kostar fonden 1,58 procent. Ett annat exempel är Lannebo Småbolag, som inom ITP har en förvaltningsavgift på 0,9 procent, men utanför uppgår avgiften till 1,6 procent.

Placera.nu har räknat på hur stora skillnaderna blir för den som tjänstepensionssparar i fondförsäkring hela arbetslivet, med en förvaltningsavgift på i genomsnitt 0,5 procent, och den som istället pensionssparar privat i fonder utanför tjänstepensionen, med en förvaltningsavgift på 2 procent. Vi har här endast antagit avgiftsperspektivet, och har inte tagit hänsyn till skatteeffekter eller inflation. Vi har i båda exemplen räknat på en årlig avkastning på 3 procent

Så här blir skillnaderna i månatlig pensionsutbetalning från sparande som haft en avgift på 0,5 respektive 2 procent:

I det sista exemplet uppgår som synes skillnaden till hela 4700 kronor per månad som pensionär.

Det ska dock påpekas att för en ung person med en relativt låg lön kan det löna sig att ta ut en extra tusenlapp i lön istället för att sätta av den till tjänstepensionen, om denna tusenlapp går till en investering så som bostad, som ju också är en form av sparande.

Men att okritiskt ta sig an arbetsgivarens råd att istället för att få tjänstepension få en tusenlapp extra i lön och pensionsspara privat i fonder  - det tjänar bara pensionsbolagen på.

Det ska också påpekas att det finns många unga som varken får tjänstepension eller kompensation via lönen.