För att börja med det positiva så var det glädjande att Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator, som är en sammanvägd indikator över humöret i näringsliv och bland hushåll, steg i december.

Uppgången sker dock efter tre månader med tunga besvikelser och indikatorn ligger med ett värde på 89,7 fortfarande drygt tio enheter under det historiska genomsnittet. Uppgången följer det internationella mönstret som under senare tid visat på en stabilisering av konjunkturindikatorerna, om än på låga nivåer.

Dagens konjunkturbarometer och prognos från Konjunkturinstitutet väcker visst hopp om att det branta fallet i den svenska konjunkturen ska kunna hejdas. Det lär dock krävas både nya räntesänkningar från Riksbanken och bättre internationella konjunktursignaler för att få till en vändning till det bättre.

Och det vill nog till att den globala konjunkturbilden ljusnar ytterligare för att företagen ska börja investera. Den förbättring av konfidensindikatorn för industrin som registreras i december beror på att bedömningen av lagersituationen inte är lika negativ som tidigare. Synen på orderingång, produktion och sysselsättning fortsätter däremot att försvagas. Och i byggsektorn är pessimismen fortfarande utbredd.

Dessutom sjönk mikroindex, som speglar synen på den egna ekonomin, till -0,4. Det är mycket ovanligt att mikroindex ligger under nollstrecket. Det har enbart skett under de tunga åtstramningsåren efter den svenska finanskrisen på 1990-talet och i samband med det globala tvärstoppet 2008/2009. Konsumtionen framöver kan därmed komma att utvecklas betydligt svagare än de flesta väntar sig.

Vi är försiktigt optimistiska om att en vändning kan vara på väg men vill inte ta dagens Konjunkturbarometer som intäkt för detta. Barometern visar att det fortfarande finns betydande frågetecken kvar kring den ekonomiska utvecklingen i närtid.

När det gäller konsumtionen finns det en del frågetecken kring hur stort lass som hushållen egentligen orkar dra sett till att arbetslösheten nu ska börja stiga mer rejält. Enligt den enkätundersökning av hushållshumöret som KI presenterat idag sjönk hushållens konfidensindikator med fem enheter i december till -12,2. Indikatorn ligger nu drygt 17 enheter under det historiska genomsnittet.

Och det vill nog till att hushåll och företag får nödvändig stimulans eftersom det är konsumtion och investeringar som ska driva återhämtningen, enligt KI.

KI räknar dessutom med att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, redan i februari, och att styrräntan ligger kvar på 0,75 procent under resterande del av 2013. Deras bedömning är dessutom att Riksbanken borde överväga en ännu lägre ränta, ända ner till 0,25 procent, eftersom det skulle ge en bättre avvägd penningpolitik. Därmed sällar sig KI till Riksbankens Lars E O Svensson som länge efterlyst större räntesänkningar än övriga direktionsmedlemmar.

Enligt KI ska vi dock klara oss från en teknisk recession, vilket betyder att BNP sjunker två kvartal i rad, eftersom ekonomin åter väntas växa första kvartalet 2013. Det blir dock en mycket blygsam återhämtning och KI räknar med att tillväxten sammantaget blir sämre 2013 än 2012. Det är först mot slutet av 2013 som en mer rejäl återhämtning inleds, men även 2014 väntas tillväxten bli måttliga 2,2 procent.

Men som KI:s prognoschef Jesper Hansson konstaterar så talar utvecklingen i de svenska indikatorerna för att svensk BNP faller under detta års sista kvartal. KI:s uppskattning är att BNP sjunker med runt en halv procent under det fjärde kvartalet.

Onsdagens KI-barometer liknar utvecklingen som vi sett för det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv, och som enligt dagens siffror för december stiger för andra månaden i rad. IFO-indexet steg från 101,4 i november till 102,4 i december.