Fondspararna är försiktiga, riktigt försiktiga. I stor utsträckning ratar de aktiefonder. Hittills i år ligger nettosparandet, skillnaden mellan köp och försäljningar, på låga 5 miljarder kronor. Ser vi bara till de senaste månaderna är det ännu värre. Sedan mars uppgår nettosparandet i aktiefonder till minus 22 miljarder kronor.

Istället har pengarna slussats till mindre riskfyllda fonder. Det är åtminstone vad spararna anser.

Spararna har placerat i korta räntefonder, så kallade penningmarknadsfonder. De investerar i statsskuldväxlar och företagscertifikat som förfaller inom ett år. Risken att förlora pengar är därmed väldigt låg. Ingen av de 50 fonderna på marknaden har heller förlorat några pengar i år.

Men avkastningen är också låg. I år har fonderna som grupp endast stigit med 1,5 procent. Det beror på den extremt låga räntan. Idag ligger ettårsräntan på cirka 1 procent. De fyra sista månaderna uppgår nettosparandet till knappt 15 miljarder kronor.

Placera.nu anser att korta räntefonder är en bra parkeringsplats för sparformer som inte tillåter likvidkonto eller andra ränteplaceringar än fonder, till exempel i premiepensionen.

Men många - kanske alltför många - har sneglat åt andra räntefonder, långa räntefonder eller obligationsfonder som de också kallas. Under året har de, som grupp, stigit med drygt 3,6 procent. Den relativt höga avkastningen kommer från två komponenter. Den ena är en högre nominell ränta, alltså den räntan som obligationsinnehavarna får. För ett år sedan låg 3-årsräntan på drygt 1,5 procent.

Men det förklara knappt halva avkastningen. Den andra komponenten är räntenedgången. För en månad sedan hade 3-årsräntan fallit till rekordlåga 1 procent, enligt Factset. Räntenedgången på drygt en halv procentenhet kan översättas till kursvinst.

När räntan faller stiger värdet på befintliga obligationer med samma löptid. Det finns ett värde i att ha en obligation som ger en ränta på 1,5 när andra som köper senare bara får 1 procent i ränta per år. Grovt räknat kan man beräkna kursvinsten genom att multiplicera ränteförändringen med löptiden. I detta fall blir det 3 x 0,5 (1,5-1,0)=1,5 procent.

Adderar vi kursvinsten på 1,5 procent med den nominella räntan på 1,5 så får vi 3 procent, vilket ger oss en totalavkastning nära de 3,6 procent som de långa räntefonderna som grupp har stigit med i år. Att det inte blir exakta siffror beror på att fonderna inte bara har 3-årsobligationer i portföljen, och också att de köper och säljer obligationer under tiden, men framför allt för att beräkningen är en grov uppskattning.

Den relativt höga avkastningen som obligationsfonderna har gett, har fångat fondspararnas intresse. Nettosparandet i år ligger på 15 miljarder kronor sedan i februari i år.

Här vill placera.nu uppmärksamma obligationsspararna på en stor risk som många kanske inte har förstått. På samma sätt som fonderna får en kursvinst när räntorna faller får de en kursförlust när räntorna stiger.

Hur hårt det kan slå kan den extrema obligationsfonden, Vanguard® 30-40 Year Duration Euro Index Fund, visa. Fonden investerar i obligationer med löptider på 30 till 40 år. Ränterisken är alltså väldigt hög. Vid månadsskiftet var den genomsnittliga löptiden 35 år. En förändring i 35-årsräntan med en procentenhet förändrar kursen med 35 procent.

När räntorna föll som kraftigast under maj tidigare i år steg fonden med 25 procent, där absoluta merparten av avkastningen kom från fallande räntor, och en litet del från en stigande euro i förhållande till den svenska kronan.

Men allt har en baksida. Sedan i juni har den 30-åriga räntan stigit från rekordlåga 1,67 procent till dagens 2,4 procent, en förändring med 0,73 procentenheter. Kursförlusten uppgår till cirka 22 procent. Under denna period har också valutan gått åt fel håll för oss svenskar, euron har försvagats mot kronan med cirka 8 procent. Totalt har den extrema obligationsfonden, Vanguard® 30-40 Year Duration Euro Index Fund, fallit med 25 procent sedan juni.

Nu är det antagligen ingen svensk som sitter med andelar i denna fond. Men även de lite kortare långräntorna har tickat upp den senaste tiden, och lär fortsätta med det i takt med att krissituationen i Europa avtar. Då är dagens nominella ränta på cirka 1 procent inte så mycket förtjusa sig över.

Utan överdrift kan man säga att risken i långa räntefonder har ökat under sommaren. Rådet från placera.nu är att de som har valt långa räntefonder och inte tror på en total kollaps i euroområdet har betydligt bättre förutsättningar om de flyttar över till korta räntefonder, eller likvidkonto.