KPIF, som till skillnad KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, sjönk också kraftigt. Från 3,6 procent i november till 2,3 procent i januari. Här hade analytikerkollektivet räknat med en nedgång till 2,2 procent och Riksbanken låg ännu lägre och räknade med att KPIF skulle dämpas till 2,1 procent i december.
Visserligen är därmed KPIF nära inflationsmålet på 2,0 procent men eftersom KPIF väntas ticka upp en bit under de närmaste månaderna, bland annat för att baseffekterna delvis reverseras, så minskar det här chansen att Riksbanken sänker räntan redan i närtid. Innan decembersiffran publicerades indikerade prissättning på räntemarknaden en räntesänkning i mars med ungefär 50 procents sannolikhet.
För en räntesänkning i närtid talar dock att KPIF exklusive energi dämpades från 5,4 till 5,3 procent. Här hade Riksbanken räknat med att KPIF exklusive energi skulle landa på 5,6 procent i december. Så det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi fortsätter att dämpas. Även om det inte sker i riktigt samma raska takt som den gjort under de senaste månaderna.
Nu hänger mycket på vad Riksbanken kommer att ge för signaler i samband med det penningpolitiska beskedet den 1 februari. Då visserligen en räntesänkning känns mer eller mindre utesluten men där de kan ge lite tydligare signaler kring vad som skulle kunna få banken att skrida till verket. Dessutom väntar många med spänning på vad de notoriskt svårprognostiserade inflationssiffrorna för januari kan tänkas landa på. Inte minst viktigt inför Riksbankens marsbesked.