Statens betalningar resulterade i ett underskott på 9,2 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett överskott på 7,7 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre inbetalningar från EU.

Det primära saldot var 17,7 miljarder kronor lägre än prognos. Skillnaden beror framför allt på att en inbetalning från EU:s återhämtningsfacilitet inte genomfördes i juli som vi antog i vår senaste prognos från maj. Inbetalningen väntas ske vid ett senare tillfälle i år och påverkar därför inte prognosen för helåret. Prognosen för inbetalningen var på närmare 15 miljarder kronor. Betalningen är en del av stödet från EU:s gemensamma insats för att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen. Utbetalningarna från flera myndigheter var dessutom högre än prognostiserat, vilket motverkades av att skatteinkomsterna var cirka 8 miljarder kronor högre än beräknat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 0,1 miljarder kronor lägre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,6 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med juli 2026 visade statens betalningar ett underskott på 128,3 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 265 miljarder kronor i slutet av juli.

Utfallet för augusti 2026 publiceras den 7 september 2026 klockan 08.00.

Datum för publicering av ny prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning är den 26 november 2026.

Statens budgetsaldo och nettolånebehov [1] (miljoner kronor)
Utfall
Prognos
Differens
Ack. diff. [2]
Utfall
12-mån
Budgetsaldo
-9 249
7 719
-16 968
-21 532
-128 289
Nettolånebehov [1]
9 249
-7 719
16 968
21 532
128 289
Primärt saldo [3]
17 126
-596
17 722
31 794
114 127
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. [4]
-6 341
-6 193
-148
-8 816
-13 559
Räntor på statsskulden
-1 536
-930
-606
-1 446
27 721
- Ränta på lån i svenska kronor
-1 414
-1 103
-311
92
31 617
- Ränta på lån i utländsk valuta
126
34
92
-217
-679
- Realiserade valutakursdifferenser
-247
139
-387
-1 321
-3 217
[1] Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.

[2] Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.

[3] Nettot av statens primära utgifter och inkomster.

[4] Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Rapport: Sveriges statsskuld juli 2026

Officiell statistik om nettolånebehovet och statsskulden

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 28 maj 2026: Statsupplåning prognos och analys 2026:1.

Kontakter

Riksgäldens pressfunktion: 08-613 47 01, press@riksgalden.se

Om Riksgälden

Riksgälden är statens centrala finansförvaltning. Vi tryggar svensk ekonomi och värnar den finansiella stabiliteten.

www.riksgalden.se

Läs mer på MFN



Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån