STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Drivet av stark hushållskonsumtion lämnar Sverige de sista resterna av nedgången bakom sig. Inflationen vänder dock uppåt igen, vilket sätter fokus på övergången till en stramare penningpolitik.

Det skriver DNB Carnegie i årets andra Economic Outlook.

BNP-prognoserna för 2026 och 2027 är i stort sett intakta, på 2,2 procent (tidigare 2,3 procent) respektive 2,3 procent (kalenderjusterat) jämfört med en progsnosuppdatering i maj.

För att stävja högre inflation och inflationsförväntningar räknar de som tidigare med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger så att den når 2,50 procent i slutet av 2027.

Den första höjningen med 25 punkter kommer nu dock först i december 2026 i stället för tidigare prognos om en novemberhöjning, följt av en till i mars 2027, samt i december 2027.

DNB Carnegie räknar med att KPIF-inflationen uppgår till 1,5 procent i år, främst på grund av tillfälligt sänkta skatter och avgifter, medan KPIFXE-inflationen bedöms landa på 0,9 procent, för att sedan stiga till 2,2 procent nästa år.

"Vi ser flera nära sammankopplade globala och inhemska faktorer som pekar på högre underliggande inflation framöver" skriver banken, och nämner strukturella förändringar i den globala ekonomin, starkare ekonomisk aktivitet samt kraftigt högre producentpriser de senaste månaderna.

Arbetslösheten väntas sjunka till 8,6 procent i år och fortsätta ned till 7,8 procent nästa år och till 7,2 procent 2029.

Den inhemska efterfrågan förväntas förbli den viktigaste tillväxtmotorn, med en expansiv penning- och finanspolitisk mix som ger ytterligare stöd under 2027. Samtidigt kommer nettoexporten sannolikt att förbli dämpad, vilket återspeglar stark import snarare än svag export.

Ökade offentliga utgifter förväntas fortsätta under det kommande decenniet, drivet av militär uppbyggnad, investeringar i energi och infrastruktur samt fortsatt stöd till Ukraina. Mycket av ökningen kommer att ske i form av långsiktiga investeringar, delvis finansierade genom lån, medan den offentliga konsumtionen också förväntas öka.

DNB Carnegie ser det som osannolikt att den högre livsmedelsmomsen kommer att återinföras efter 2027, vilket ytterligare kommer att sätta press på de offentliga finanserna.

"Med tanke på det brett politiska stödet för högre försvarsutgifter, tillsammans med det förvånansvärt starka fokuset under valkampanjens sista veckor på ytterligare ekonomiskt stöd till hushållen, verkar en betydande finanspolitisk konsolidering på kort sikt osannolik", skriver DNB Carnegies chefekonom Ulf Andersson.

Maastricht-skulden förväntas öka från cirka 35 procent av BNP men ligga kvar inom skuldankarintervallet på 35 procent ± 5 procent.

Banken förväntar sig att efterfrågan på arbetskraft gradvis kommer att stärkas i takt med att den ekonomiska aktiviteten tar fart, vilket sänker arbetslösheten till 8,6 procent i år till 7,8 procent nästa år, och sedan ytterligare ned till 7,2 procent till år 2029.

Eftersom AKU inkluderar heltidsstudenter som söker tillfälligt arbete, vilka står för ungefär en tredjedel av de arbetslösa, utgör den registrerade arbetslösheten ett viktigt kompletterande mått. Den har sjunkit från 7,1 procent till 6,5 procent under det senaste året, "vilket tyder på en tydlig förbättring av de underliggande arbetsmarknadsförhållandena".

Byggsektorns återhämtning från en djup nedgång är fortfarande preliminär, och investeringarna förväntas öka gradvis i slutet av 2026 och 2027 i takt med att den bredare ekonomin får ytterligare fäste. Finansieringsförhållandena är fortsatt gynnsamma men kommer sannolikt att bli något mindre gynnsamma, medan den osäkra globala miljön sannolikt kommer att tynga stämningen. Längre fram vilar demografiska trender ytterligare ett lager av osäkerhet, enligt DNB Carnegie.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt