STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den globala ekonomin hotas av ihållande höga energipriser, rekordstor offentlig skuld och risker kopplade till investeringsboomen inom AI.

Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva inför IMF/Världsbankens höstmöte, sitt "Curtain raiser-tal", enligt Reuters.

Hon uppmanade regeringarna att vidta finans- och penningpolitiska åtgärder för att skydda ekonomierna.

Georgieva sade att världen dras i två riktningar, av en negativ utbudschock på energiområdet till följd av konflikterna i Mellanöstern och av en positiv efterfrågechock från AI, som samtidigt bidrar till att driva upp inflationen.

"Effekterna av dessa två krafter är mycket ojämnt fördelade över världen", sade Georgieva och tillade att AI-boomen går många länder förbi.

IMF nya tillväxtprognoser, som publiceras nästa vecka, kommer att visa att de största nedrevideringarna av tillväxten sker i krigshärjade ekonomier.

Dit hör Ukraina, samt Gulfstater som utsatts för iranska angrepp och kraftigt minskad energiexport. Hon indikerade däremot ingen ändring i den övergripande prognosen för den globala tillväxten 2026 på 3,0 procent.

Georgieva sade att oljepriset fortfarande ligger på 100 dollar per fat och att begränsad raffinaderikapacitet dragit upp dieselpriserna. Vinterns uppvärmningssäsong kommer att öka efterfrågan samtidigt som tillgången på naturgas förblir begränsad.

"Även om kriget i Gulfregionen skulle ta slut snart kommer problemet med höga energipriser sannolikt att bestå under en tid", sade hon och tillade att Brentterminerna pekar på höga oljepriser ända fram till 2027.

Högre energipriser driver upp inflationen, styrräntorna och räntorna på de viktigaste obligationsmarknaderna, sade hon.

Hon noterade att tioåriga statsobligationer i USA, Tyskland och Japan nu ligger på de högsta nivåerna sedan 2007, 2009 respektive 1996, och fortfarande stiger.

Ett annat orosmoment är den växande offentliga skuldbördan, som hämmar tillväxten och ökar inflationstrycket.

IMF bedömer att den offentliga skulden nu ligger på den högsta nivån sedan andra världskriget och väntas överstiga 100 procent av BNP före 2030.

Georgieva pekade ut de avancerade ekonomierna, med USA i spetsen, som de länder som har de största skuldbördorna

Politiker kan inte längre förlita sig enbart på högre tillväxt för att lösa de finanspolitiska problemen, sade hon.

"Och ändå ser vi inga avgörande åtgärder i de utvecklade ekonomierna med hög skuldsättning, där det mest akuta behovet är trovärdiga planer för finanspolitisk konsolidering på medellång sikt", sade hon.

Efter fem och ett halvt år med inflation över centralbankernas mål sade Georgieva att inflationstrycket består, drivet av AI-utbyggnaden, chocker mot energi- och livsmedelspriserna, tullar, ökade försvarsutgifter och högre kostnader för skuldtjänsten.

"Det kan nu vara ett bra tillfälle för en försiktigt hökaktig inriktning på penningpolitiken i många länder", sade hon och tillade att räntehöjningar från Federal Reserve, ECB och Bank of Japan var "mycket väl motiverade".

Georgieva lyfte fram risker kopplade till AI, där investeringarna som andel av BNP sannolikt kommer att överstiga investeringarna i järnvägar, elnät och telekominfrastruktur.

Den ökande ekonomiska och finansiella koncentrationen sätter press på AI-bolagen att leverera produktivitets- och vinstökningar som kan motivera de höga värderingarna, sade hon och varnade för att besvikelse på marknaden kan utvecklas till "en långtgående chock".

Samtidigt sade hon att forskning visar att AI, om den utvecklas och används på rätt sätt, skulle kunna bidra med en extra halv procentenhet till den globala tillväxten varje år, sade hon.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt