STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Att attrahera kompetens är börsaktuella elinfrastrukturbolaget Linjemontages största utmaning.

Det säger bolagets vd Anders Åkerberg till Nyhetsbyrån Direkt efter beskedet att bolaget avser notera sig på Stockholmsbörsen senare i september.

Linjemontage bygger högspänningsnät inom elkraft i framför allt Sverige. Det handlar om transformatorstationer, ledningsprojekt och kabelprojekt.

"Vi sysslar inte med elkraftsgenerering så vi bygger ingen solkraft, vindkraft eller kärnkraft. Vi gör heller inget i det lokala elnätet. Där är vi ganska okända. Man ska inte blanda ihop oss med de entreprenörer som arbetar i det lokala elnätet", säger Anders Åkerberg till Nyhetsbyrån Direkt.

Linjemontage grundades 1993 med sju medarbetare. Indiska Kalpataru köpte in sig som majoritetsägare 2019 och äger 100 procent sedan 2022.

Enligt Anders Åkerberg har Linjemontage ett starkt varumärke och gott renommé í elkraftsbranschen hos kunder som Svenska Kraftnät, Vattenfall och Ellevio.

"Däremot är vi ganska okända utanför elkraftsbranschen. Att bygga varumärke är en viktig anledning till börsnoteringen. Vi behöver attrahera fler medarbetare. Vi är i dag ett ganska okänt varumärke om man åker till universitet, högskolor, gymnasier och yrkeshögskolor", säger han.

Från räkenskapsåret 2023/2024 till 2025/2026 ökade Linjemontages omsättning från 1,3 miljarder till 3,2 miljarder kronor, en genomsnittlig årlig tillväxt om 57 procent, samtidigt som den justerade ebita-marginalen steg till 7,6 procent.

Bolaget ser en marknadstillväxt på 11 procent per år till 2030.

"Vi har de senaste tre åren sedan jag tillträdde vuxit betydligt snabbare än marknaden. Vi var tidigt ute med att bygga teamet med högspänningsexpertis som kunderna efterfrågar. Vi avser växa ungefär i takt med marknaden framöver. Vi har kommunicerat ett mål på medellång sikt om bland annat 5 miljarder kronor i omsättning. Det baseras på helt organisk tillväxt", säger han.

Det krävs i storleksordningen en tillväxt i linje med marknaden för att bolaget ska nå 5-miljardersmålet till 2030.

Linjemontage utesluter visserligen inte att göra förvärv, men det måste i så fall verkligen passa in i organisation och erbjudandet, framhåller Anders Åkerberg.

Den norska verksamheten motsvarar bara ungefär en tiondel av den svenska i storlek för närvarande.

"Vi har en kraftig tillväxtökning i Norge. Där finns samma utmaningar med elnätet som i Sverige. Det behöver förnyas", betonar Anders Åkerberg.

"Sverige och Norge har samma typ av tillväxtsiffror. Elnätet behöver bytas ut och byggas ut. Det är väldigt föråldrat. Alla är överens om att det behövs ny el, oavsett om det är sol, vind eller kärnkraft. Sedan ska elen ut. Industrin ska ju elektrifieras med energiomställning, det ska byggas nya datacenter som ska förses med el och så vidare. Det finns en stor ökning av elbehovet, så det krävs kraftiga investeringar under lång tid."

Vad är störst av renovering eller nybyggnation av elnät?

"Det är ungefär lika stora delar. Oavsett om det är ny generering eller konsumtion eller utbyte så blir det mycket nyinvesteringar."

Linjemontage har som mål att nå en justerad ebita-marginal överstigande 8 procent på medellång sikt.

Vad ska ni göra för att nå upp till marginalmålet?

"Nyckeln är flaskhalsarna att attrahera och rekrytera nya bra ingenjörer med högspänningskompetens och behålla det team vi har. Lyckas vi med det kommer vi att nå de här målen."

Vad ser du som de största utmaningarna på er resa?

"Det är helt klart att behålla det fantastiska teamet vi har inom högspänningsområdet och att fortsätta attrahera och rekrytera bra medarbetare. Kompetensförsörjningsfrågan är en flaskhals för hela energiomställningen i både Sverige och andra länder. Det är det som eventuellt kan stoppa oss från att nå våra mål, men det är också det vi jobbar hårdast med och fokuserat på."

Linjemontage anser sig ha kapitallätt verksamhet.

Bygger ni något själva produktmässigt eller ägnar ni er bara åt att projektera, köpa in och installera? Har ni några fabriker?

"Nej. Våra fabriker är våra anläggningsplatser. Det är där vi bygger. Det är nog därför vi är lite okända som varumärke. Högspänningsprojekt är ofta långt ute på landsbygden eller uppe i fjällvärlden. Gemene man ser inte oss. Vi är inte ute i de lokala elnäten i städerna. Där finns det många konkurrenter som verkar. Vi är ganska unika inom högspänningsområdet."

Vad finns det för konkurrenter?

"Det är olika beroende på vad man tittar på för stationer, ledningar eller spänningsnivå. Det finns några stycken. Vi är unika på så sätt att vi som renodlad ETC-aktör (Engineering, Procurement, Construction) inom elinfrastruktur. Det finns inget noterat sådant bolag. Sedan finns det såklart några konkurrenter beroende på vilket erbjudande man sysslar med. Omexom Kraft och Vattenfall Service är några som är verksamma inom vissa av de här erbjudandena."

Kan ni även jobba med kablar i vatten till havsbaserad vindkraft eller är ni mest på land?

"Vi gör inte den typen av kabelförbindelser mellan länder som kräver stora specialfartyg. Vi gör normala kabelprojekt på land."

Det finns som bekant olika politiska förslag kring vilka elkraftslag Sverige ska satsa på. Vissa förordar kärnkraft och andra vill se andra satsningar. Är ni relativt sett mer gynnade av landbaserad elgenerering som kärnkraft snarare än om det skulle bli större inslag av havsbaserad vindkraft?

"Nej. Alla är överens om att det behövs el. För oss spelar det ingen roll vilken genereringsmix vi har i elnätet. Den ska kopplas upp till högspänningsnätet och det är det vi gör. Vi har ingen åsikt i den frågan utan det får gärna byggas mer elkraftsgenerering generellt oavsett form. Det blir kraftiga investeringar i elnätet oavsett."

Vissa vill satsa på lokal elproduktion och satsa på exempelvis datacenter direkt i anslutning till det. Kan ni vara verksamma inom sådana projekt också eller blir det för "lokalt" för er?

"Det kräver också en högspänningskompetens. Allt som kräver högspänningskompetens är något annat än att jobba som elektriker. Allt som är högspänningskompetens är av intresse för oss. Vi har anslutit datacenter till elnätet och det är enorm effekt. På något sätt ska det anslutas. Ny elkraftsgenerering ska också anslutas."

Om det blir mer lokala mikronätet i elnätet med solceller, batterilagring och sådant?

"All elgenerering behövs, oavsett om den är storskalig eller i mikronät. All el ska på något sätt anslutas till ett elnät", säger Linjemontage-chefen som tror att det är osannolikt med lokalt helt självförsörjande elnät.

I samband med börsnoteringen genomförs ett erbjudande bestående av befintliga aktier som erbjuds av Kalpataru Power Transmission Sweden samt vissa andra aktieägare. Exakta detaljer är inte kända än.

Ni har fått teckningsåtaganden från Tredje AP-fonden och Unionen?

"Ja, det är jättekul med stora starka aktörer med bra lokal förankring. Det känns jättebra med kombinationen av dem och indiska Kalpataru som långsiktig global aktör med verksamhet inom många segment. Det kan förstås bli ytterligare ägare och investerare i samband med börsnoteringen."

Tredje AP-fonden och Unionenväntas investera 290 miljoner kronor. Hur stort blir hela erbjudandet?

"Mer detaljer kommer i prospektet", svarar Linjemontage-chefen.

När kommer det?

"Inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi siktar ju på notering i slutet av september", konstaterar Anders Åkerberg.

Johan Lind +46 8 5191 7954

Nyhetsbyrån Direkt