Liberalerna firar att deras skattesänkning på ISK fått hundratusentals svenskar att börja spara. Problemet är bara att ingen tycks ha undersökt om det stämmer, skriver Patrick Siegbahn i en krönika.
Idag, 14:56
"När vi höjer beloppsgränsen för skattefritt sparande så kommer fler personer spara mer", sa arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i våras.
Tidöpartierna har redan baxat igenom ett fribelopp på den populära sparformen ISK. Från 2025 var de första 150 000 kronorna skattefria. Från i år de 300 000 första kronorna, vilket innebär en skattelättnad på upp till 3000 kronor per person.
I valrörelsen kom alltså ett nytt förslag från Liberalerna om att gå ännu längre. Nu ska de första 500 000 kronorna bli skattefria.
Moderaterna hoppade på direkt. För reformen var ju “en stor framgång”.
“Glädjande nyheter! 450 000 nya sparare har börjat investera för framtiden! Detta efter att Liberalerna sett till att de första 300 000 kronorna är skattebefriade. Det ska löna sig bättre att vara strävsam”, skrev Britz på X.
Nordnets tidigare sparekonom Frida Bratt var ute på sin blogg direkt efter reformens ikraftträdande i januari 2025.
“Jag gissar att införandet av den skattefria grundnivån på 150000 kronor har fått fler att komma igång och starta ett sparande. Det visar att reformen har avsedd effekt, att allt fler faktiskt kommer igång och startar ett sparande.”
Tre veckor senare blev det dock helt andra besked i en intervju med nyhetsbyrån Direkt.
"Ingen effekt kan tydligt härledas till reformen”, förklarade då Bratt.
Den andra nätbanken Avanza gav liknande besked.
"Det går inte att säga om det är det skattefria grundbeloppet som är drivande", svarade Avanzas IR-chef Sofia Svavar.
Liberalerna har läst siffrorna rätt. Men det sker ett visst hopp i argumentationen. Britz säger att fler personer sparar mer. Det visar inte hans siffror. Den som flyttar sitt sparande från gammal depå till ISK blir en ny ISK-sparare utan att ha sparat en enda krona mer.
Folk skaffar ISK av en mängd olika skäl. De kan flytta befintligt sparande från en gammal depå, få aktier och fonder i arv eller fördela sparande inom familjen, vilket skatten uppmuntrar till. Och kapitalförsäkringar omfattas dessutom av samma fribelopp utan att synas i ISK-statistiken.
För att veta vad reformen faktiskt åstadkommit krävs en effektutvärdering. Någon sådan hittar jag inte. Det närmaste jag hittar är nätbankernas besked att de inte kunnat härleda någon tydlig effekt till reformen. Jag ställde frågan till Liberalernas presstjänst, som inte har återkommit.
Kika på nedanstående graf från Skatteverket över antalet personer som har ett ISK sedan införandet. Om jag sa att det finns två politiska reformer som sänker skatten på ISK någonstans under perioden kanske du skulle gissa på 2015 och 2021, när ökningarna var som störst. Men då skulle du ha fel.
I snitt har antalet ISK-sparare ökat med 650 000 per tvåårsperiod. Den siffran ska man vara försiktig med. Ju fler svenskar som redan har ISK, desto färre finns kvar som kan bli nya ISK-sparare. Men något tydligt trendbrott efter införandet av fribeloppet är svårt att se.
Det går ofta att vrida på siffror för att bevisa den tes man är ute efter. En motståndare till reformen skulle med liknande metod kunna basunera ut:
”Efter Liberalernas reform har ökningen av antalet svenskar med ISK sjunkit från 650 000 personer per tvåårsperiod till 450 000 personer.”
En inbromsning alltså! Det vore förstås lika illa underbyggt. Poängen är att samma tidsserie går att använda för två motsatta berättelser om man inte visar vad som faktiskt orsakat förändringen.
En krönikör får ju också ta sig friheten att ge fåniga exempel för att göra poänger:
Om antalet svenskar som använder AI ökar år efter år och Johan Britz lägger upp en rolig AI-katt på Facebook vore det djärvt att därefter tillskriva kattbilden alla framtida nya AI-användare.
Vi vet helt enkelt inte vad reformens effekt varit.
Liberalerna får gärna fira 450 000 nya ISK-sparare. Men innan de skickar miljardnotan för nästa skattesänkning vore det trevligt om de först kunde visa att de nya spararna faktiskt är deras och inte resultatet av något helt annat – som exempelvis mina egna utmärkta krönikor om vikten av att spara långsiktigt i globala indexfonder på ISK.
Liberalerna firar att deras skattesänkning på ISK fått hundratusentals svenskar att börja spara. Problemet är bara att ingen tycks ha undersökt om det stämmer, skriver Patrick Siegbahn i en krönika.
Idag, 14:56
"När vi höjer beloppsgränsen för skattefritt sparande så kommer fler personer spara mer", sa arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i våras.
Tidöpartierna har redan baxat igenom ett fribelopp på den populära sparformen ISK. Från 2025 var de första 150 000 kronorna skattefria. Från i år de 300 000 första kronorna, vilket innebär en skattelättnad på upp till 3000 kronor per person.
I valrörelsen kom alltså ett nytt förslag från Liberalerna om att gå ännu längre. Nu ska de första 500 000 kronorna bli skattefria.
Moderaterna hoppade på direkt. För reformen var ju “en stor framgång”.
“Glädjande nyheter! 450 000 nya sparare har börjat investera för framtiden! Detta efter att Liberalerna sett till att de första 300 000 kronorna är skattebefriade. Det ska löna sig bättre att vara strävsam”, skrev Britz på X.
Nordnets tidigare sparekonom Frida Bratt var ute på sin blogg direkt efter reformens ikraftträdande i januari 2025.
“Jag gissar att införandet av den skattefria grundnivån på 150000 kronor har fått fler att komma igång och starta ett sparande. Det visar att reformen har avsedd effekt, att allt fler faktiskt kommer igång och startar ett sparande.”
Tre veckor senare blev det dock helt andra besked i en intervju med nyhetsbyrån Direkt.
"Ingen effekt kan tydligt härledas till reformen”, förklarade då Bratt.
Den andra nätbanken Avanza gav liknande besked.
"Det går inte att säga om det är det skattefria grundbeloppet som är drivande", svarade Avanzas IR-chef Sofia Svavar.
Liberalerna har läst siffrorna rätt. Men det sker ett visst hopp i argumentationen. Britz säger att fler personer sparar mer. Det visar inte hans siffror. Den som flyttar sitt sparande från gammal depå till ISK blir en ny ISK-sparare utan att ha sparat en enda krona mer.
Folk skaffar ISK av en mängd olika skäl. De kan flytta befintligt sparande från en gammal depå, få aktier och fonder i arv eller fördela sparande inom familjen, vilket skatten uppmuntrar till. Och kapitalförsäkringar omfattas dessutom av samma fribelopp utan att synas i ISK-statistiken.
För att veta vad reformen faktiskt åstadkommit krävs en effektutvärdering. Någon sådan hittar jag inte. Det närmaste jag hittar är nätbankernas besked att de inte kunnat härleda någon tydlig effekt till reformen. Jag ställde frågan till Liberalernas presstjänst, som inte har återkommit.
Kika på nedanstående graf från Skatteverket över antalet personer som har ett ISK sedan införandet. Om jag sa att det finns två politiska reformer som sänker skatten på ISK någonstans under perioden kanske du skulle gissa på 2015 och 2021, när ökningarna var som störst. Men då skulle du ha fel.
I snitt har antalet ISK-sparare ökat med 650 000 per tvåårsperiod. Den siffran ska man vara försiktig med. Ju fler svenskar som redan har ISK, desto färre finns kvar som kan bli nya ISK-sparare. Men något tydligt trendbrott efter införandet av fribeloppet är svårt att se.
Det går ofta att vrida på siffror för att bevisa den tes man är ute efter. En motståndare till reformen skulle med liknande metod kunna basunera ut:
”Efter Liberalernas reform har ökningen av antalet svenskar med ISK sjunkit från 650 000 personer per tvåårsperiod till 450 000 personer.”
En inbromsning alltså! Det vore förstås lika illa underbyggt. Poängen är att samma tidsserie går att använda för två motsatta berättelser om man inte visar vad som faktiskt orsakat förändringen.
En krönikör får ju också ta sig friheten att ge fåniga exempel för att göra poänger:
Om antalet svenskar som använder AI ökar år efter år och Johan Britz lägger upp en rolig AI-katt på Facebook vore det djärvt att därefter tillskriva kattbilden alla framtida nya AI-användare.
Vi vet helt enkelt inte vad reformens effekt varit.
Liberalerna får gärna fira 450 000 nya ISK-sparare. Men innan de skickar miljardnotan för nästa skattesänkning vore det trevligt om de först kunde visa att de nya spararna faktiskt är deras och inte resultatet av något helt annat – som exempelvis mina egna utmärkta krönikor om vikten av att spara långsiktigt i globala indexfonder på ISK.
Inflationen
Experterna om börsen
Privatekonomi
Inflationen
Experterna om börsen
Privatekonomi
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,44%
(15:40)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 298,62
