STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Kina fortsätter att minska sitt innehav av amerikanska statsobligationer, som nu är nere på den lägsta nivån på 18 år. Bakom utvecklingen ligger både en ökad diversifiering av landets valutareserver och växande ekonomiska geopolitiska spänningar mellan Peking och Washington.

Det skriver Financial Times.

I juli sjönk Kinas innehav av amerikanska statspapper till 618 miljarder dollar, enligt USA:s finansdepartement. Det är den lägsta nivån sedan augusti 2008 och kan jämföras med toppen på över 1.300 miljarder dollar i november 2013.

Förändringen innebär ett tydligt skifte från tidigare år, då Kina använde en stor del av sina handelsöverskott till att köpa amerikanska statsobligationer. Landet har fortsatt stora överskott i handeln med omvärlden, men kapitalet söker sig i högre grad till andra placeringar.

Wei Li, chef för multi-asset-investeringar på BNP Paribas Securities i Kina, beskrev utvecklingen som ”en global trend mot diversifiering till guld … och obligationer utgivna av statligt stödda bolåneinstitut, liksom andra tillgångar såsom aktier, särskilt i samband med AI-boomen”.

Bland alternativen finns guld och så kallade agency bonds, värdepapper kopplade till den amerikanska bolånemarknaden. Samtidigt kan den officiella statistiken underskatta Kinas faktiska exponering mot amerikanska tillgångar. En växande andel bedöms förvaras genom aktörer som Euroclear i Belgien och Clearstream i Luxemburg.

En viktig förändring kom efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. USA:s beslut att frysa ryska reserver visade vilka konsekvenser finansiella sanktioner kan få för ett lands utländska tillgångar. Det ökade Kinas incitament att minska beroendet av amerikanska statspapper.

Utvecklingen sker också mot bakgrund av stora skillnader mellan de amerikanska och kinesiska ekonomierna. USA har omfattande budgetunderskott och en snabbt växande statsskuld, medan Kina pressas av svagare tillväxt och deflation trots rekordstora handelsöverskott.

Samtidigt har utländskt kapital i högre grad sökt sig till den amerikanska aktiemarknaden. Under året fram till juni motsvarade inflödena till amerikanska aktier i genomsnitt 2,8 procent av amerikanskt BNP, mot 2 procent för statsobligationer, enligt Deutsche Bank. Det är, med undantag för kortare perioder under pandemin och efter finanskrisen, första gången under 2000-talet som aktier lockat större inflöden.

AI-boomen är en förklaring till det ökade intresset för amerikanska aktier. Utvecklingen sammanfaller samtidigt med en diskussion om amerikanska statsobligationers ställning som en närmast riskfri placering.

Även Japan kan påverka efterfrågan. Högre räntor på japanska statsobligationer ger landets investerare större anledning att placera pengar på hemmamarknaden.

Kina är i dag den tredje största utländska innehavaren av amerikanska statsobligationer, efter Japan och Storbritannien.

Storbritannien har samtidigt ökat sitt registrerade innehav, som närmar sig 1.000 miljard dollar. En betydande del finns hos privata aktörer, bland annat hedgefonder.

Makroredaktionen Nyhetsbyrån Direkt

+46 8 5191 7931

makrodesken.direkt@direkt.se