STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots motvinden från energichocken visade ekonomin i euroområdet motståndskraft, med en stabil real BNP-tillväxt under andra kvartalet 2026. Tillväxten var brett baserad i de flesta länder och sektorer. Detta mönster förväntas ha fortsatt under tredje kvartalet.

Det sade ECB-chefen Christine Lagarde inför EU-parlamentet på måndagen.

Hon sade att inflationsförväntningarna på kortare sikt fortfarande ligger på förhöjda nivåer, men de flesta mått på långsiktiga inflationsförväntningar ligger på omkring 2 procent.

ECB höjde ändå räntan och det fanns flera skäl till det.

"När ekonomin utsätts för energichocker har ECB en mycket tydlig strategi: vi reagerar inte på energipriserna i sig, utan reagerar om vi ser risker för att högre energipriser börjar få ett varaktigt genomslag i inflationen. Vi bedömer dessa risker genom en omfattande analys som bygger på våra 'tre kriterier'", sade hon.

Det första är inflationsutsikterna, det andra den underliggande inflationens utveckling, vilket i dag framför allt handlar om hur högre energipriser slår igenom på andra priser och löner, och det tredje hur penningpolitiken förs vidare till lånekostnader och ekonomisk tillväxt.

"När vi i dag tittar på dessa tre kriterier ser vi en högre inflation framöver, men ännu inga tecken på att den håller på att bli varaktigt inbäddad i inflationen", sade hon.

Inflationsutsikterna för 2027 och 2028 är högre än vad de räknade med för några månader sedan, främst på grund av högre energipriser.

"Men vi ser i detta skede inga belägg för att energipriserna leder till högre löner. Och även om tillväxten har varit motståndskraftig har de långfristiga räntorna stigit markant sedan vårt senaste möte. Det kommer att dämpa tillväxten och minska genomslaget på priserna mer än vad vi räknade med i vår prognos från september", sade Lagarde.

"Sammantaget innebär detta att vi fortsatt befinner oss på den ”medelväg” för penningpolitiken som jag beskrev tidigare i år. Det innebär att även om chocken är för stor för att vi ska kunna bortse från den, bedömer vi att en avvägd reaktion är lämplig för att hålla inflationen under kontroll", sade hon.

Vad gäller AI sade hon att uppgiften för penningpolitiken är tydlig.

"Vi måste noggrant följa och analysera hur AI påverkar produktiviteten, investeringarna, arbetsmarknaden, de finansiella förhållandena och inflationen, så att vi kan fortsätta att fullgöra vårt mandat att upprätthålla prisstabilitet", sade hon.

För Europa är riktningen lika tydlig. Vi måste skapa förutsättningar för att AI ska kunna höja produktiviteten och levnadsstandarden, och vi måste säkerställa vår AI-suveränitet, enligt Lagarde.

"De exakta effekterna av AI är fortfarande osäkra. Men osäkerhet är inget skäl för passivitet", sade hon..

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt