STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna föll tillbaka under torsdagen efter att initialt ha stigit på bred front, drivet av globala utförsäljningar och högre oljepriser. Tyska tvååringen sjönk 7 punkter jämfört med svensk stängning på onsdagen. Svenska räntor i stället var upp 1-2 punkter.

Räntespreaden mellan den franska och tyska statsobligationen nådde en ny oroande gräns då den steg till 132 punkter, den högsta nivån sedan eurozonens skuldkris 2012, skrev Reuters.

Den franska regeringen presenterade sitt budgetförslag, som innehåller besparingar på 43 miljarder euro för 2027, 54 miljarder totalt om man räknar in aviserade åtgärder för 2026. Regeringen spår fortsatt en tillväxttakt på 1 procent för 2027, en fördubbling med vad som väntas för 2026. Det är bara några veckor sedan regeringen sänkte BNP-prognosen för 2026 från 0,7 till 0,5 procent. Att tillväxten blir 1 procent är avgörande för målet att få ned underskottet till 5 procent av BNP.

"2027 kommer att bli ett svårt år", sade finansministern Roland Lescure enligt Le Monde.

Han hävdade också att tillväxtmålet är "solitt" och "välgrundat". Antagandet bygger på en förbättrad omvärldssituationen 2027, med lägre oljepriser och räntor samt en minskning av det offentliga underskottet.

ING Economics noterade i en kommentar att budgeten inte erbjuder någon "snabb lättnad" för obligationsmarknaden. Den ökande franska ränteskillnaden väcker frågan om huruvida ECB skulle kunna ingripa genom sitt instrument för skydd av penningpolitisk transmission (TPI), men ING Economics bedömer att tröskeln för detta är hög.

Ränteuppgången syntes också i Storbritannien där räntan på brittiska statsobligationer med 30 års löptid steg till över 6 procent, en nivå som senast noterades 1998.

I USA steg den tioåriga räntan till 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2002, för att sedan falla tillbaka.

"Inflation, underskott och obligationsutgivning fortsätter att tynga obligationsmarknaden", sade Mohit Kumar, ekonom på Jeffries, till Financial Times.

Statistik från USA visade att antalet varsel om uppsägning uppgick till 43.281 i september jämfört med 52.881 föregående månad, enligt Challenger, Gray & Christmas månadsvisa undersökning. Det var den lägsta totalsiffran för månaden sedan 2022.

"Vi har sett att antalet uppsägningar har minskat under året, och september bekräftar denna trend", uppgav Andy Challenger på Challenger, Gray & Christmas och tillade att företagen nu befinner sig i en avvaktande fas till följd av osäkerheten kring Irankriget och de höga energipriserna.

På eftermiddagen publicerades ISM inköpschefsindex för industrin som sjönk till 54,5 i september, från 54,6 i augusti. Väntat var ett index på 55,0.

Prisindex steg till 77,9 jämfört med 71,1 månaden före, medan nya order steg till 55,3 från 53,7 och jobbindex steg till 52,7 från 51,2.

Dollarn stärktes och dollarindex steg till 101,8, den högsta nivån sedan april förra året. Förväntningar om ytterligare räntehöjningar från Fed och en motståndskraftig ekonomi ligger bakom förstärkningen.

Euron försvagades till kring 1:13 mot dollarn. Svenska kronan nådde åter över 10-strecket mot dollarn.

Valutaparet euro/dollar "har definitivt varit ett av de föredragna sätten att uttrycka den förnyade dollarstyrkan under de senaste handelsdagarna på", sade Thomas Bureau, global chef för handel med valutaoptioner på Société Générale SA, till Bloomberg News.

Under september tappade euron 2,5 procent mot dollarn, den värsta månaden sedan juli förra året. Orsaken sägs vara ökade politiska risker, inte minst i Frankrike.

Oljepriserna steg, där Brentoljan handlades för runt 100 dollar per och WTI-dollarn för 92 dollar per fat. Under torsdagen diskuterade flertalet europeiska länder en möjlig frigörelse av dieselreserver, efter press från USA. Enligt EU-kommissionens talesperson kommer EU att "vidta åtgärder vid behov".

Linnea Nordström +46 8 5191 7903

Nyhetsbyrån Direkt