STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Spreadarna i Europa vidgades på fredagen, i spåren av oro för framför allt de franska statsfinanserna, och euron tappade. USA-räntorna var ned, där en svag USA-jobbrapport antas ta bort en oktoberhöjning. Oljepriserna sjönk med Brent ned under 100 dollar per fat.

Tyska räntor sjönk 3-7 punkter under dagen, medan franska steg 10-20 punkter. Den tysk/franska tioårsspreaden steg till som mest 159 punkter, den högsta nivån sedan eurokrisen 2011.

Den franska regeringen presenterade på torsdagen sin budgetplan där de siktar på att få ner budgetunderskottet till 5 procent av BNP år 2027, efter 5,4 procent i år. Men antagandena ses som alltför optimistiska enligt bedömare.

"Rörelserna har varit häpnadsväckande. En stor mängd riskavveckling har kommit in på marknaden i en sådan takt och omfattning att marknaden har haft svårt att absorbera den. Den här utrensningen av positioner måste ta slut. Frågan är om den redan har gjort det", sade Kim Crawford på JP Morgan till Bloomberg TV.

Även italienska räntor steg något på fredagen med den tysk/italienska spreaden upp till cirka 130 punkter, och även grekiska räntor fick sig en liten släng av sleven.

Svenska räntor gynnades dock i detta klimat, och sjönk 9-11 punkter. Kronan stärktes 2 öre till 10:00 mot dollarn och stärktes 3 öre till 11:28 mot euron, jämfört med noteringarna vid torsdagens stängning.

De franska bekymren har tyngt euron, som tappat mot dollarn fyra veckor i rad.

"Ovanpå oron för låga europeiska gaslager, redan höga energipriser, den ihållande konkurrensen från Kina, en försvagad förbundskansler i Tyskland och risken för hybridattacker från Ryssland är utsikterna för euron tydligt svagare än förra året", sade Jane Foley på Rabobank till Reuters.

Schweizerfrancen stärktes ytterligare mot euron, till 0:93 på fredagen.

Brittiska räntor har klarat sig relativt väl, och sjönk 4-7 punkter under fredagen.

Inflationstakten i euroområdet steg till 3,8 procent i september jämfört med 3,2 procent i augusti, över väntade 3,6 procent och den högsta nivån på tre år.

Energiinflationen steg till 18,8 procent, men även tjänsteinflationen ökade till 3,2 från 3,0 procent. Varuinflationen sjönk däremot tillbaka lite till 1,1 procent.

Ränteturbulensen i euroområdet har ändå fått marknaden att dra ned på sina förväntningar om ECB-höjningar, till två-tre fram till slutet av nästa år, från tidigare fyra.

Steve Ryder på Aviva Investors sade att ränteuppgången i länder med större skuldbörda innebär en oberättigad åtstramning av de finansiella villkoren som hotar tillväxten.

"Det kan fungera som en broms för förväntningarna på räntorna", sade han till Bloomberg News.

Bedömare tror dock att spredarna behöver vidgas än mer för att det ska tvinga ut ECB på banan och få dem att agera.

Räntan på den tioåriga USA-statsobligationen handlades på torsdagen på 5,34 procent, den högsta nivån sedan 2002, men har därefter sjunkit till 5,19 procent.

Detta efter att duvaktiga signaler från Fed-guvernörerna Philip Jefferson och Michelle Bowman.

Den amerikanska jobbrapporten kom in svagare än väntat och ökade tillfälligt nedåttrycket.

Antalet sysselsatta steg med 29.000 personer i september, under väntade 90.000, samtidigt som utfallen för juli-augusti reviderades ned till totalt 60.000 personer.

Arbetslösheten steg till 4,2 procent från 4,1, medan lönerna ökade 3,0 procent i årstakt, här väntades 3,2 procent.

ABN Amro såg rapporten som förenlig med deras huvudscenario: den skenbara återhämtningen på arbetsmarknaden i de två föregående rapporterna visade sig till viss del vara en synvilla.

Tremånadersgenomsnittet på 51.000 är stabilt med hänsyn till arbetskraftsutbudet, men det tyder inte på en het eller ansträngd arbetsmarknad.

"Den här rapporten, särskilt tillsammans med den oväntat låga PCE-inflationen tidigare i veckan, minskar pressen på Fed att höja räntan i oktober. Vi räknar fortfarande med att det ihållande inflationstrycket från energichocken kommer att leda till ytterligare en räntehöjning från Fed i december", skrev de.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt