STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sverige har starka statsfinanser och gott handlingsutrymme trots den osäkra utvecklingen i Mellanöstern.

Det sade statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson på torsdagen i en pressbriefing om det ekonomiska läget med anledning av den senaste utvecklingen i Mellanöstern.

Ulf Kristersson sade att konflikten i Mellanöstern inte tar fokus från Rysslands krig mot Ukraina.

"Den konflikten är formativ för den här delen av världen, men vi kan fokusera både på Ukraina och Mellanöstern samtidigt", sade han.

Statsministern framhöll att utvecklingen i regionen är mycket osäker och förändras snabbt.

"Situationen förändras timme för timme. Viktigt för båda sidor är att upprätthålla eller återta kontrollen över luftrummet", sade han.

Kristersson beskrev den iranska regimen som historiskt försvagad och sade att utvecklingen kan få konsekvenser även för andra auktoritära regimer i regionen.

Regeringen arbetar samtidigt med flera möjliga scenarier för hur konflikten kan utvecklas och vilka ekonomiska konsekvenser det kan få.

"Ingen vet var detta kommer att sluta", sade statsministern men tillade att Sverige har ekonomiska resurser att agera om situationen kräver det.

Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev läget som turbulent och oförutsägbart men framhöll att Sverige står väl rustat ekonomiskt.

"Vi har mycket goda statsfinanser och en låg statsskuld. Det ger oss ett betydande handlingsutrymme", sade hon.

Svantesson konstaterade att Sverige har begränsad direkt handel med regionen, men att konflikten kan påverka ekonomin genom högre energipriser.

Olje- och gaspriserna har stigit, vilket kan slå igenom i högre drivmedels- och elkostnader.

Samtidigt är utgångsläget bättre än under energikrisen 2022.

"Drivmedelspriserna är betydligt lägre i dag än då. Om de stiger sker det från en lägre nivå", sade finansministern.

Hon bedömde också att inflationen sannolikt inte kommer att stiga till de nivåer som sågs 2022, även om risker finns.

Regeringens basscenario är att konflikten avslutas inom några veckor och att oljeproduktion och leveranser därefter gradvis normaliseras. I ett sådant läge väntas effekterna på svensk BNP bli begränsade och inflationen endast påverkas kortsiktigt.

I ett mer allvarligt scenario, med en eskalerad konflikt och störningar i energiförsörjningen, kan oljepriserna stiga kraftigt och få större effekter på både svensk och global ekonomi. Det skulle i så fall kunna leda till en stramare penningpolitik.

Svantesson betonade samtidigt att regeringens ekonomiska politik redan innehåller åtgärder som stärker hushållens ekonomi.

"En vanlig familj väntas ha omkring 5.000 kronor mer i plånboken 2026 jämfört med 2022", sade hon.

Flera av regeringens budgetåtgärder träder också i kraft den 1 april.

På frågan om råd till svenska hushåll sade finansministern att situationen skiljer sig från energikrisen 2022.

"Det här är inte 2022. Svensk ekonomi har visat sig mer motståndskraftig än många trodde och vi har möjlighet att stötta hushåll om det behövs", sade hon.

Statsminister Kristersson uppgav samtidigt att omkring 20 svenskar hittills har kunnat lämna regionen. Regeringen diskuterar även samordning med andra EU-länder och de nordiska länderna för att kunna hjälpa fler svenskar att resa hem.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt