Nya störningar i energiflödena har åter pressat upp gaspriserna. Men trots det ser experterna inte framför sig en upprepning av den extrema energikrisen 2022. Däremot kan en utdragen konflikt få tydliga konsekvenser för både inflation och tillväxt.
Idag, 14:57
Konflikten i Mellanöstern väcker frågor om hur högt energi- och elpriserna kan stiga och vilka följder det kan få för ekonomin.
Placera har pratat med tre experter som ger sin bild av riskerna framöver och vad de stigande gaspriserna kan innebära.
Enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kan situationen snabbt eskalera om begränsningar i energiflödena kvarstår.
Han beskriver att marknaden redan nu reagerar kraftigt på signaler om minskat utbud.
"Om det fortsätter som det gör nu med kraftiga begränsningar kan priserna bara fortsätta upp. I det läget står vi på randen till någon form av energikris", säger han.
Skulle krisen bestå i flera veckor eller månader kan konsekvenserna bli mer extrema. Kopfer menar att oljepriset då kan stiga över 100 dollar per fat, samtidigt som gasbrist driver upp både gas- och elpriser.
"Då kan man få både ransonering och väldigt höga priser på en och samma gång, det blir väldigt kaotiskt i det läget".
Naturgasmarknaden är i dag i stor utsträckning global, inte minst genom handeln med flytande naturgas (LNG). Det innebär att störningar snabbt kan påverka flera regioner samtidigt.
"När det blir brist på flytande naturgas, exempelvis från Qatar, påverkar det hela världen. Det är en global vara på så sätt", förklarar Kopfer.
Asien kan samtidigt bli särskilt utsatt eftersom många länder i regionen är starkt beroende av importerad gas.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson bedömer däremot att den senaste tidens uppgång i gaspriserna än så länge har begränsad betydelse för svenska elpriser.
”Uppgången av gaspriserna de senaste dagarna har ganska liten påverkan på svenska elpriser. Idag ser jag ingen anledning till att ändra mina antaganden för elpriserna i någon större utsträckning jämfört med den inflationsprognos jag gjorde förra veckan."
Samtidigt betonar han att osäkerheten och riskerna har ökat.
”Det är ett skört läge för energiförsörjningen i övriga Europa, och uteblir leveranserna av gas från Mellanöstern under en längre period kan gaspriserna stiga påtagligt från dagens nivå, och därmed kan det även spilla över till svenska elpriser i större utsträckning.”
Arne Anders Lohmann, chefsanalytiker på Global Risk Management, delar oron för de ekonomiska följdverkningarna. Han pekar på att en stängning av Hormuzsundet skapar en extrem osäkerhet.
Lohmann ser detta som ett slag mot företag och centralbankers förtroende för ekonomin.
"Jag tror att den globala tillväxten kommer att sakta ner genom detta. Detta är en chock för förtroendet. Det kommer göra det svårare för centralbanker att sänka räntan", säger Lohmann.
Även om både Europa och Asien drabbas hårt av svagare tillväxt, påpekar Lohmann att USA är mindre utsatt eftersom de har egna gaspriser att luta sig mot. För Europas del är läget mer pressat då man i år behöver köpa betydligt mer gas än förra året för att fylla på sina lager.
Både Kopfer och Lohmann menar att stigande energipriser kan påverka inflationen, men att effekten sannolikt blir mer komplex än bara ett långvarigt inflationslyft.
Kopfer beskriver ett scenario där inflationen först stiger när energi blir dyrare, men där effekten kan bli mer dämpad längre fram om energichocken samtidigt bromsar ekonomin.
"Världsekonomin tar väldigt mycket stryk i ett sådant läge, så då trycks inflationen ner".
Kopfer och Lohmann betonar samtidigt att den nuvarande oron på energimarknaden sannolikt inte kommer att utvecklas till en lika extrem situation som gasprischocken 2022.
Enligt Kopfer är marknaden visserligen känslig för störningar, men dagens situation skiljer sig från den akuta krisen som uppstod efter Rysslands kraftiga neddragningar av gasleveranser.
"Om krisen skulle fortsätta i veckor eller månader kan vi få högre priser och en mycket ansträngd energimarknad, men det betyder inte att vi automatiskt får en situation som 2022", säger han.
Även Arne Anders Lohmann betonar att energimarknaden i dag är bättre förberedd än under den tidigare krisen. Europa har sedan dess byggt upp större lager och diversifierat sina importkällor till exempelvis USA, vilket gör systemet mer motståndskraftigt mot kortsiktiga störningar.
"Det kommer att sätta press på ekonomin och dämpa tillväxten, men det är inte samma typ av strukturell chock som vi såg under gasprischocken tidigare", säger han.
Grafiken här nedan visar en fem- och ettårsöversikt av naturgaspriserna i Europa. Som grafiken visar är prisuppgången under 2026 betydligt mindre än den under 2022.
Nya störningar i energiflödena har åter pressat upp gaspriserna. Men trots det ser experterna inte framför sig en upprepning av den extrema energikrisen 2022. Däremot kan en utdragen konflikt få tydliga konsekvenser för både inflation och tillväxt.
Idag, 14:57
Konflikten i Mellanöstern väcker frågor om hur högt energi- och elpriserna kan stiga och vilka följder det kan få för ekonomin.
Placera har pratat med tre experter som ger sin bild av riskerna framöver och vad de stigande gaspriserna kan innebära.
Enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, kan situationen snabbt eskalera om begränsningar i energiflödena kvarstår.
Han beskriver att marknaden redan nu reagerar kraftigt på signaler om minskat utbud.
"Om det fortsätter som det gör nu med kraftiga begränsningar kan priserna bara fortsätta upp. I det läget står vi på randen till någon form av energikris", säger han.
Skulle krisen bestå i flera veckor eller månader kan konsekvenserna bli mer extrema. Kopfer menar att oljepriset då kan stiga över 100 dollar per fat, samtidigt som gasbrist driver upp både gas- och elpriser.
"Då kan man få både ransonering och väldigt höga priser på en och samma gång, det blir väldigt kaotiskt i det läget".
Naturgasmarknaden är i dag i stor utsträckning global, inte minst genom handeln med flytande naturgas (LNG). Det innebär att störningar snabbt kan påverka flera regioner samtidigt.
"När det blir brist på flytande naturgas, exempelvis från Qatar, påverkar det hela världen. Det är en global vara på så sätt", förklarar Kopfer.
Asien kan samtidigt bli särskilt utsatt eftersom många länder i regionen är starkt beroende av importerad gas.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson bedömer däremot att den senaste tidens uppgång i gaspriserna än så länge har begränsad betydelse för svenska elpriser.
”Uppgången av gaspriserna de senaste dagarna har ganska liten påverkan på svenska elpriser. Idag ser jag ingen anledning till att ändra mina antaganden för elpriserna i någon större utsträckning jämfört med den inflationsprognos jag gjorde förra veckan."
Samtidigt betonar han att osäkerheten och riskerna har ökat.
”Det är ett skört läge för energiförsörjningen i övriga Europa, och uteblir leveranserna av gas från Mellanöstern under en längre period kan gaspriserna stiga påtagligt från dagens nivå, och därmed kan det även spilla över till svenska elpriser i större utsträckning.”
Arne Anders Lohmann, chefsanalytiker på Global Risk Management, delar oron för de ekonomiska följdverkningarna. Han pekar på att en stängning av Hormuzsundet skapar en extrem osäkerhet.
Lohmann ser detta som ett slag mot företag och centralbankers förtroende för ekonomin.
"Jag tror att den globala tillväxten kommer att sakta ner genom detta. Detta är en chock för förtroendet. Det kommer göra det svårare för centralbanker att sänka räntan", säger Lohmann.
Även om både Europa och Asien drabbas hårt av svagare tillväxt, påpekar Lohmann att USA är mindre utsatt eftersom de har egna gaspriser att luta sig mot. För Europas del är läget mer pressat då man i år behöver köpa betydligt mer gas än förra året för att fylla på sina lager.
Både Kopfer och Lohmann menar att stigande energipriser kan påverka inflationen, men att effekten sannolikt blir mer komplex än bara ett långvarigt inflationslyft.
Kopfer beskriver ett scenario där inflationen först stiger när energi blir dyrare, men där effekten kan bli mer dämpad längre fram om energichocken samtidigt bromsar ekonomin.
"Världsekonomin tar väldigt mycket stryk i ett sådant läge, så då trycks inflationen ner".
Kopfer och Lohmann betonar samtidigt att den nuvarande oron på energimarknaden sannolikt inte kommer att utvecklas till en lika extrem situation som gasprischocken 2022.
Enligt Kopfer är marknaden visserligen känslig för störningar, men dagens situation skiljer sig från den akuta krisen som uppstod efter Rysslands kraftiga neddragningar av gasleveranser.
"Om krisen skulle fortsätta i veckor eller månader kan vi få högre priser och en mycket ansträngd energimarknad, men det betyder inte att vi automatiskt får en situation som 2022", säger han.
Även Arne Anders Lohmann betonar att energimarknaden i dag är bättre förberedd än under den tidigare krisen. Europa har sedan dess byggt upp större lager och diversifierat sina importkällor till exempelvis USA, vilket gör systemet mer motståndskraftigt mot kortsiktiga störningar.
"Det kommer att sätta press på ekonomin och dämpa tillväxten, men det är inte samma typ av strukturell chock som vi såg under gasprischocken tidigare", säger han.
Grafiken här nedan visar en fem- och ettårsöversikt av naturgaspriserna i Europa. Som grafiken visar är prisuppgången under 2026 betydligt mindre än den under 2022.
Nya fondtorget
Analys
Nya fondtorget
Analys
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 104,62
-992x558.webp&w=3840&q=75)
