STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) I dag handlar kundernas oro allt oftare inte om kriminella som vill stjäla pengar, utan om statliga aktörer som vill skapa kaos genom att slå ut banksystem eller underminera förtroendet för dem.

Det säger Marcus Murray, grundare av Truesec, ett av Sveriges största cybersäkerhetsbolag, rapporterar Bloomberg News.

I Norden och Baltikum växer oron för ryska hybridattacker, lågintensiva men destabiliserande angrepp som stör infrastruktur, samhällstjänster och skapar panik.

Sabotage och cyberattacker med koppling till Ryssland och andra fientliga stater har redan riktats mot privata företag i Europa. Banker pekas ut som en särskilt utsatt sektor.

"Banksektorn är ett prioriterat mål för ryssarna", säger Murray. "De vet hur mycket skada det orsakar samhället".

För Riksbanken är hotet extra känsligt. Sverige är ett av världens mest kontantlösa länder, där 90 procent av alla betalningar är digitala. När regeringen rustar för kris och konflikt samarbetar Riksbanken med bankerna för att säkra betalningssystemen och garantera tillgång till kontanter om kommunikationsnäten slås ut.

"Folk tar för givet att kort och nätbetalningar alltid fungerar," säger Maria Lundström, beredskapschef på Riksbanken. "Svenskar är beroende av betalningar för mat, bränsle, medicin, löner och bidrag. Ett avbrott får omedelbara och allvarliga konsekvenser".

Riksbanken har kartlagt betalningssystemets sårbarheter och fokuserar på två huvudsakliga hot: storskaliga cyberattacker samt långvariga el- och kommunikationsavbrott. Och attackerna behöver inte vara avancerade för att skapa stora störningar.

Bankerna har därför stärkt sina försvar genom säker kodning, sårbarhetsskanningar och beredskapsplaner. De genomför också så kallade TIBER-tester, ett EU-ramverk från 2018 som standardiserar motståndstester mot cyberhot. I Sverige sker testerna i samarbete mellan banken, Riksbanken och en extern aktör som agerar angripare.

Större banker testas oftare än mindre. "De har förbättrats enormt", säger Murray. "Jag tror de är väl förberedda — men man vet aldrig förrän det händer".

Bankerna har även ökat sina investeringar i robusthet. SEB skapade 2024 en civilförsvarsenhet och Nordea har haft krisberedskap som en del av strategin i flera år. Även Swedbank och Handelsbanken arbetar aktivt med kontinuitetsplanering.

En ny lag, som kan träda i kraft nästa år, skulle ge Riksbanken det formella ansvaret för att hantera betalningsstörningar i finanssektorn.

Nästa stora satsning från Riksbanken är att göra betalningssystemet robust även utan uppkoppling. Flaggskeppsprojektet är ett offline-kortsystem som ska säkra att basala betalningar fungerar vid nätavbrott.

Det nya offline-systemet innebär att betalterminaler ska kunna hantera transaktioner lokalt i upp till sju dagar, begränsat till nödvändigheter som mat och medicin.

Övergången kräver uppgraderingar hos banker, terminalleverantörer och handlare, men hittills har den gått smidigt. Systemet är strikt reglerat: offlinebetalningar tillåts endast hos livsmedelsbutiker, apotek och bensinstationer.

Nästa steg blir svårare. Allt fler unga använder mobilen i stället för kort, i dag gäller det en tredjedel av alla köp i butik. För att möjliggöra offlinebetalningar även i digitala plånböcker krävs ny teknik, samarbete med Apple och Samsung samt större investeringar.

"Det blir en större teknisk och ekonomisk utmaning", säger Bengt Nilervall, senior rådgivare på Svensk Handel. "Men om vi vill ha verklig motståndskraft måste vi börja nu", tillade han.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt