STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Inflationen i Tyskland stiger igen, men till skillnad från 2022 tvingar svag efterfrågan och avtagande prissättningskraft företagen att ta en större del av kostnadstrycket själva.

Det skriver ING Economics i en analys.

Banken konstaterar att kriget i Mellanöstern och högre energipriser har pressat upp inflationen över hela eurozonen. I Tyskland var påverkan endast tillfällig eftersom regeringens två månader långa bränsleskatterabatt bidrog till att dämpa prisuppgången. I augusti var den tyska KPI-inflationen 2,9 procent, ungefär 1 procentenhet högre än i februari, men ändå långt ifrån de tvåsiffriga tal som nåddes under 2022 års energikris.

Även om inflationen ser ut att stiga de kommande månaderna, och potentiellt stiga över 3 procent och förbli förhöjd till årsskiftet, ser en återgång till 2022 års nivåer fortfarande osannolik ut.

"Vissa dominoeffekter från energikostnader på andra varor – även om de ännu inte är synliga – kan förväntas. De förhållanden som gjorde att inflationen blev ett brett problem för fyra år sedan är dock inte närvarande just nu", skriver ING.

Arbetsmarknaden har försämrats, vilket gör att stora löneökningar prioriteras mindre än anställningstrygghet. Sparandet under pandemin är också borta.

"Kort sagt, den ekonomiska förmågan och viljan att betala högre priser är mycket lägre än efter pandemin. Som ett resultat verkar företagen möta begränsningar i sin prissättningskraft som helt enkelt inte fanns 2022", skriver banken.

Om priserna stiger medan volymerna förblir stabila, lyckas företagen vältra över högre kostnader. Om högre priser sammanfaller med fallande volymer, offras försäljningen i processen.

Under 2022 kom nästan all omsättningstillväxt från högre priser. När det bidraget avtog, ledde svaga försäljningsvolymer till minskad omsättning. På senare tid har priserna börjat bidra positivt till omsättningstillväxten igen. Men den sammanlagda bilden maskerar betydande skillnader mellan sektorer.

Producenter av insatsvaror sticker ut. Här stiger priserna, medan de implicita försäljningsvolymerna i stort sett är stabila, vilket tyder på relativt gynnsamma prisförhållanden. Även producenter av kapitalvaror har ett visst prisutrymme.

Men bilden förändras avsevärt "längre nedströms", enligt ING.

Bland tillverkare av konsumtionsvaror är svag köpkraft och dämpad köpvilja tydligt synlig, särskilt inom varaktiga varor. Bilar, möbler, kläder och hushållsapparater är köp som konsumenter kan skjuta upp när priserna stiger. Och det verkar vara precis vad som händer. De senaste prisökningarna åtföljdes av fallande volymer och lägre omsättning.

Även om prissättningskraft fortfarande kan finnas uppströms i produktionskedjan, försvinner den alltmer innan den når konsumenten. Detta ger två viktiga slutsatser, enligt ING. Den ena är att högre energiprisers genomslag till slutkonsumtionen, och därmed inflationen, fortsätter att se osannolikt ut, den andra är att om konsumenten inte betalar räkningen måste någon annan göra det.

"Denna person är företag i slutet av leveranskedjan. Om företag inte kan föra över högre kostnader utan att förlora försäljning måste justeringen ske någon annanstans. Företag kan förbättra produktiviteten, minska andra utgifter eller acceptera lägre vinster", skriver ING, som tillägger att nylig data tyder på att företagen har allt svårare att föra över ökade kostnader på konsumenterna och istället absorberar mer av trycket själva.

Sofia Polhammer +46 8 179 37

Nyhetsbyrån Direkt