STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Återhämtningen fortsätter, med allt fler som vaccineras, lättade restriktioner och en stöttande ekonomisk politik. Utbudsproblem bromsar dock.

Det framgår av Industriarbetsgivarnas nya prognos, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

"Bland annat väntas olika flaskhalsar bestå med brist på olika insatsvaror. Det finns även tendenser till ökad brist på arbetskraft med rätt kompetens, något som blir mer begränsande ju mer konjunkturen stärks", skriver de.

Industriarbetsgivarna tillägger att i en mer normal situation hade flaskhalsar och ett högt kapacitetsutnyttjande lett till att investeringarna tydligt ökade, men inte i det här läget.

"Förlorade värden under pandemin och mer dämpade vinster i kombination med stor osäkerhet om framtiden väntas dock hålla tillbaka investeringarna något i närtid. I stället ökar kostnadstrycket", skriver de.

Industriarbetsgivarna räknar med att svensk BNP växer 3,3 procent i år och 3,6 procent 2022. Det är samma tillväxt som de räknade med i sin senaste prognos i mars.

Året inleddes med en starkare BNP-utvecklingen under det första kvartalet än väntat, men utbudsproblem och en svagare utveckling inom industrin talar för att återhämtningen kommer att bromsa in under det andra och tredje kvartalet.

Den svenska industriproduktionen har fortsatt att stiga i år, till skillnad från utvecklingen i USA och euroområdet, och indikatorer är på mycket höga nivåer. Detta talar för en fortsatt uppgång, men utbudsstörningar och leveransproblem ställer alltså till det och orderingången har minskat på sistone.

Bostadsbyggandet väntas fortsätta öka i år, mot bakgrund av bland annat den fortsatta återhämtningen och de stigande bostadspriserna.

Produktionen i den svenska basindustrin spås vara oförändrad i år och växa runt 1 procent under 2022. Efterfrågan är generellt god, men högt kapacitetsutnyttjande och utbudsproblem håller tillbaka produktionen.

På längre sikt innebär dock ett ökat fokus på klimat och hållbarhet enorma möjligheter för svensk basindustri, som ligger i framkant när det gäller hållbar produktion och minskat klimatavtryck, skriver Industriarbetsgivarna.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under 2021, även om SCB:s statistikomläggning gör den officiella arbetslöshetsstatistiken svårtolkad. En fortsatt återhämtning, lyfta restriktioner och positiva anställningsplaner gör att läget på arbetsmarknaden ljusnar under hösten. Arbetslösheten väntas uppgå till i genomsnitt 8,8 procent i år för att sedan sjunka till 8,0 procent under 2022.

Industriarbetsgivarna noterar att det redan nu finns tecken på en ökad arbetskraftsbrist i vissa sektorer, trots att arbetslösheten fortfarande är hög. Det förbättrade arbetsmarknadsläget väntas medföra att bristsituationen blir allt mer omfattande framöver.

"Företagens allt mer expansiva anställningsplaner samt bristen på arbetskraft inom vissa delar av industrin talar för att löneglidningen kan komma att öka framöver", skriver de.

Industriarbetsgivarna har vidare dragit upp sina inflationsprognoser mot bakgrund av högre utfall och tecken på ett ökat kostnadstryck. De ser nu en KPIF-inflation på 1,9 procent i år och 1,7 procent 2022.

"Fortsatt stark efterfrågan och trögheter på utbudssidan väntas medföra att de högre priserna på en del råvaror som olika metaller är kvar på relativt höga nivåer. Detta bedöms få ett visst genomslag i konsumentledet. Stigande kostnader till följd av bland annat ökade energi- och fraktpriser samt ökad löneglidning väntas samtidigt pressa upp inflationen", skriver de i prognosen.

Företagen väntas dessutom öka sina marginaler när konjunkturen stärks, delvis för att kompensera för den svaga utvecklingen under 2020. Globalisering och ökad e-handel drar dock fortsatt i motsatt riktning.

Den stigande inflationen får Riksbanken att börja höja reporäntan redan under 2022, till 0,25 procent. Industriarbetsgivarna är därmed den första prognosmakaren som tror på en räntehöjning redan nästa år.

"Med en fortsatt återhämtning och lite högre inflation globalt kommer Riksbanken att börja höja räntan 2022, när de då höjer blicken mot 2023-2024. Det är prognoserna framåt som är avgörande. Det är ju inte heller så att Riksbanken vill ligga kvar med en väldigt låg ränta, de pratar ju ofta om riskerna med låga räntor och stigande tillgångspriser, som nu eldats på ännu mer", säger Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten till Nyhetsbyrån Direkt.

Industriarbetsgivarna pekar också i prognosen just på att riskbilden ligger mot att inflationen kan bli högre än vad många nu räknar med.

"Det finns samtidigt en risk för att inflationstrycket ökar mer än väntat och blir mer varaktigt. Centralbanker kan då börja att strama åt penningpolitiken snabbare än förväntat, vilket skulle bromsa återhämtningen", skriver de.

Inflationen skulle till exempel kunna stiga mer om den ökade efterfrågan som uppkom på vissa varor under pandemin visar sig mer bestående och utbudsrestriktioner försvårar möjligheten att möta den efterfrågan. Resursutnyttjandet kan också vara mer ansträngt än vad traditionella modeller och indikatorer tyder på, enligt Industriarbetsgivarna.

Vidare kan de gröna och klimatfokuserade återstartsprogrammen världen runt medföra en mer strukturell prisuppgång på råvaror som koppar samt energi. Ökad protektionism och mer regionala värdekedjor kan också leda till ett stigande kostnadstryck.

Industriarb 2021 2022

==============================================================

BNP 3,3% 3,6%

KPIF 1,9% 1,7%

==============================================================

Bild: BNP-prognos

Johan Bahlenberg +46 8 5191 7935

Nyhetsbyrån Direkt