STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots att både Norge och Sverige har två av Europas starkaste ekonomier handlas deras valutor på historiskt sett svaga nivåer mot euron. Svagheterna kan förklaras av strukturella pris- och tillväxtmönster i Sverige samt ovanliga kapitalflöden i Norge, och prognoserna pekar endast mot marginella förstärkningar framöver.

Det skriver Nordea i ett marknadsbrev.

Den norska kronan betraktas traditionellt som en råvaruvaluta, starkt kopplad till olje- och gaspriser. I ett längre perspektiv har NOK följt samma mönster som andra råvarutunga valutor, exempelvis den australiska dollarn. Men utvecklingen från 2022 och framåt sticker ut och kan inte förklaras av vare sig räntor eller kapitalflykt.

Nyckeln finns i beteendet hos tre tunga norska aktörer: oljebolagen, Norges Bank (för statens räkning) och landets liv- och pensionsbolag. Under normala år gör dessa aktörer nettoköp av NOK, vilket skapar ett stabiliserande inflöde till kronmarknaden. Under pandemin och energiuppgången som följde blev dessa köp exceptionellt stora när olje- och gasintäkterna steg kraftigt.

När marknadsräntorna sedan började stiga under 2022 föll värdet på pensions- och livbolagens stora portföljer av aktier och obligationer. För att bibehålla sina valutasäkringar tvingades de sälja norska kronor och köpa tillbaka utländsk valuta.

Samtidigt ökade Norges Bank sina kronförsäljningar när oljerelaterade skatteintäkter översteg prognoserna och behövde växlas in i oljefonden. På kort tid gick de tre största köparna av NOK från robusta nettoköp till omfattande nettosälj.

Detta utgjorde den huvudsakliga förklaringen till kronans kraftiga fall under 2022–2023, inte minskade räntedifferenser och inte kapitalflykt. Snarare var det en extrem men tillfällig kombination av tvingande flöden från inhemska institutioner.

Framåt väntas det oljejusterade budgetunderskottet öka, vilket innebär att Norges Bank återigen kommer att behöva köpa NOK för att täcka statens utgifter. Det bör ge ett visst stöd åt valutan, men motverkas samtidigt av andra kapitalflöden, bland annat norrmännens utlandssparande. Sammantaget talar detta för en måttlig förstärkning av NOK, men nivån kommer sannolikt att förbli svag i jämförelse med historiska snitt.

Att den svenska kronan försvagats mot euron i över två decennier kan framstå som en paradox i ljuset av Sveriges ekonomiska styrkor, hög konkurrenskraft, robusta offentliga finanser och god långsiktig tillväxt. Men just dessa styrkor är en del av förklaringen, skriver Nordea.

Enligt teorin om köpkraftsparitet (PPP) bör valutor på lång sikt spegla skillnader i prisnivå. Svensk prisnivå har stigit snabbare än euroområdets sedan slutet av 1990-talet.

Drivkraften har delvis varit den starka svenska tillväxten, som skapat ökade kostnader och högre priser. I en sådan miljö krävs en försvagning av den nominella växelkursen för att behålla internationell konkurrenskraft.

En modell utvecklad av Lundaforskarna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung visar att kronans rörelser kan förklaras väl av utvecklingen i penningmängd, prisnivåer och kortsiktiga räntedifferenser. Modellen indikerar att kronan i dag är ungefär rätt värderad mot euron, varken tydligt över- eller undervärderad.

På kort sikt kan förbättrade svenska tillväxtutsikter ge visst stöd åt kronan, bland annat genom att minska behovet av penningpolitiska lättnader.

Men global riskaptit, som ofta styr SEK i det korta perspektivet, är svår att förutse.

På lång sikt är det främst relativ kostnadsutveckling som avgör kronans bana. Om svensk tillväxt och inflation fortsätter att överträffa euroområdet kan en viss fortsatt försvagning inte uteslutas, men takten väntas bli lägre än tidigare.

Trots stora skillnader mellan Norge och Sverige har SEK och NOK rört sig parallellt mot euron. Skälen skiljer sig, men effekten är en gemensam trend av långsiktig nominell försvagning.

Framåt väntas valutaparet NOK/SEK förbli relativt stabilt kring dagens nivåer. På sex månaders sikt lutar riskbilden mot att NOK kan stärkas något mer än prognosen antyder, främst på grund av flödesförändringar i Norge och relativt sett mer stödjande tillväxtutsikter.

David Furuholm +46 8 5191 7931

Nyhetsbyrån Direkt