Det är nu i det närmaste ett år sedan vindkraftsföretaget Arise Windpower noterades på Stockholmsbörsen. Noteringskursen blev 55 kronor per aktie, vilket var den lägsta nivån i det anbudsintervall som angavs.  När detta skrivs noteras aktien 23 procent under noteringskurs. Är det då köpläge i aktien eller inte?

Svaret på frågan är enligt oss nej.  Den kursuppgång som noterats de sista dagarna är en effekt av kärnkraftshaveriet i Japan.  Detta ökar på intet sätt lönsamheten eller kalkylerna för Arise Windpower vars affärside är att bygga och driva vindkraftverk i Sverige.  Vi ser tvärtom denna kursuppgång som ett bra tillfälle för de som äger aktien att sälja.

Att Arise Windpower lyckades ta sig till börsen till skillnad från konkurrenten O2 beror på följande faktorer. För det första överskred Tredje AP-fonden sitt placeringsmandat för att få emissionen i hamn, vilket i sig är högst anmärkningsvärt.

Trick nummer två var att se till att ge seriositet till verksamheten genom att, mot en väl tilltagen tilldelning av aktier, få en galjonsfigur i styrelsen. I detta fall var det Pehr G Gyllenhammar. Förutom ett styrelsearvode på 750 000 kronor, vilket är en osannolikt hög nivå för styrelseuppdrag i ett företag av Arise storlek, erhöll Gyllenhammar 446 639 aktier i bolaget. Till detta adderades 197 500 teckningsoptioner med en lösenkurs på 32 kronor som han nu har avyttrat.

Om vi tittar på siffrorna för det fjärde kvartalet så ökade nettoomsättningen från 11,5 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2009 till 21,2 miljoner kronor för det fjärde kvartalet år 2010. Inklusive aktiverat arbete för egen räkning samt övriga rörelseintäkter uppgick omsättningen till 33,5 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 15 miljoner kronor för det fjärde kvartalet 2009.

Förlusten före skatt uppgick för det fjärde kvartalet 2010 till 7,4 miljoner kronor, vilket var väsentligt sämre än den förlust på 1,2 miljoner kronor som noterades för det fjärde kvartalet 2009.

För helåret 2010 redovisade Arise totala intäkter på 107,4 miljoner kronor, en väsentlig ökning jämfört med de 43,5 miljoner kronor som redovisades för år 2009.

Förlusten för helåret uppgick till 24 miljoner kronor jämfört med en förlust på 11,4 miljoner kronor för år 2009. Resultatet är med alla mått mätt svagt. Fjolårets resultat har påverkats positivt med bland annat vinst på elhandel samt realisationsvinster på sammanlagt 11,9 miljoner kronor, motsvarande siffra för år 2009 uppgick till 2,6 miljoner kronor. Om vi justerar för dessa poster ökade förlusten från 14 till 35,9 miljoner kronor.

Den redovisade förlusten per aktie uppgick för helåret 2010 till 0,72 kronor per aktie, vilket är en klar försämring jämfört med den förlust på 0,44 kronor per aktie som redovisades för år 2009.

Företaget har för närvarande 22 vindkraftverk i drift med en total effekt på 47 megawatt, MW. Under byggnation finns ytterligare 36 vindkraftverk med en beräknad effekt på 78 MW. Ytterligare 406 vindkraftverk återfinns i företagets projektportfölj. Totalt omfattar projektportföljen 904 MW.

Det är uppenbart att företaget kommer att vara i stort behov av ett antal nyemissioner de kommande åren om utbyggnadsplanerna skall förverkligas. Som jämförelse kan nämnas att företaget investerade närmare 900 miljoner kronor i den utbyggnad som skedde under år 2010.

Vår bedömning är att det kommer att ta många år innan Arise når break-even.  Detta förutsätter vidare fortsatta statliga subsidier till vindkraftindustrin. 

Enligt professor Marian Radetzki visar en norsk studie att staten skjutit till häpnadsväckande 73,5 miljoner kronor för varje nytt arbetstillfälle som skapats vid vindkraftsparker.  Studier av den nyöppnade vindkraftsparken Havsnäs i Västernorrland pekar i samma riktning.

Ett vindkraftverk har en relativt begränsad livslängd, cirka 20-25 år. Att en vindkraftsinvestering dels skall betala investeringskostnaderna samt ge en acceptabel avkastning, utan statliga subsidier, får anses helt uteslutet.

En ytterligare faktor av vital betydelse är hur många driftstimmar man kan uppnå i ett vindkraftverk. Arise räknar med 3 000 timmar per år. Vetenskapsakademin har tidigare räknat ut att det behövs 2 370 timmar för att nå ett nollresultat, vilket motsvarar en verkansgrad på 27 procent.

Genomsnittet för år 2009 var enligt Energimyndigheten för 54 svenska vindkraftverk 2 154 timmar. Företagen hävdar att nya verk är mer effektiva bland annat genom att de är högre och har större rotorblad. Denna uppfattning backas, inte oväntat, upp av företaget danska Vestas Wind Systems som är en av de dominerande leverantörerna till vindkraftsindustrin.

Vår uppfattning kvarstår. Vindkraftsprojekt skall ses som ett statligt glesbygdsstöd och ingenting annat, om än ett mycket dyrt sådant. Jag har i och för sig ingenting emot glesbygdsstöd. Dessa kostnader skall dock tas av staten och inte av småsparare på börsen.

Rekommendationen blir därmed fortsatt Sälj.