November månads Börssyn startar där oktober månads Börssyn slutade.Den amerikanska budgetfrågan och kvartalsrapporterna blev mycket riktigt faktorer som ökade riskpremien, men effekterna klingade snabbt av.

De många besvikelserna bland främst de cykliska bolagens kvartalsrapporter visar att marknaden inte hade greppat de svaga signalerna från svensk industri efter halvårsrapporterna.

Vi har under en lång tid konsekvent dragit ned på klassiskt cykliska bolag på listan över tio köpvärda aktier av det enkla skälet att vi inte kunnat dela den vinstoptimism som funnits i marknaden och som resulterat i kraftigt högre värderingar.

Vi har nu sett hur stora och väl genomlysta bolag som Volvo, Atlas Copco, Autoliv och Electrolux inte bara rapporterar svagare kvartalssiffror än vad snittanalytikern väntat sig utan dessutom inte kunnat övertyga om framtidsutsikterna.

Även om det finns skäl att vara fortsatt försiktig (om nästa års vinstprognoser börjar ifrågasättas finns det alltjämt kursrisk) så bör man ha ett öppet sinnelag och kanske fiska upp en eller annan cyklisk aktie om den faller kraftigt. Man ska komma ihåg att världen sällan går under - konjunkturen kommer att komma förr eller senare.

Däremot började vi plussa för tjänsteindustrin för en månad sedan och sett i backspegeln har vi varit lite tidiga på den pucken. En väntad ökad efterfrågan bland exempelvis it-konsulter har inte riktigt återspeglats i de rapporter som hittills sett i sektorn.

Till skillnad från industribolag så är många av företagen inom exempelvis it-sektorn försiktigt värderade på basis av redan låga vinstförväntningar. Kommer konjunkturförstärkningen ser vi fortsatt bra relation mellan risk av avkastning i den här sektorn.

Bank och finans däremot, som hade utvecklats svagare än övriga börsen efter semestrarna, repade nytt mod när vi var på väg in i rapportperioden. Hyggliga till bra rapporter har därefter upprätthållit investerarnas intresse för sektorn. När den amerikanska budgetfrågan löstes, om än temporärt, så reagerade bank som vanligt mycket positivt på lägre riskpremie.

Vår bedömning är att banker kan fortsätta utvecklas bättre än övriga börsen så länge riskpremien inte skjuter i taket. Efter den senaste budgetuppgörelsen så ser  vi att finansmarknaden tenderar att se allt lägre risk i de återkommande amerikanska budgetbråken.

Därtill är sektorn generellt sett lågt värderad i relativa termer och oron för att nästa års vinstprognoser ska komma på skam är begränsad. Lägger vi till höga utdelningsnivåer, vilket givetvis är ett plus nu när mycket tyder på en fortsatt låg räntenivå, så framstår relationen mellan risk och avkastning fortsatt attraktiv inom bank och finans.

Slutligen lyfte vi fram högutdelande aktier som en bra defensiv position i den här typen av aktiemarknad. Av det vi sett hittills så har det varit en framgångsrik strategi. Med en ränta som förblir låg under en lång tid blir utdelningen extra intressant när vi börjar närma oss årsskiftet.

Hur riskpremien ska utvecklas är som bekant inte särskilt enkelt efter okända okändheter är det som normalt leder till riskskräck i marknaden.

Tittar vi på den första grafen där vi jämför det röda VIX-index (som kan användas som ett mått på priset på risk) med det breda amerikanska börsindexet S&P 500, så ser vi att det finns en tydlig korrelation mellan stigande riskpremie och fallande börs.

Men vi ser också att vid de totalt fem spikar som vi haft i år i VIX-index så har börsen varje gång bottnat på en högre nivå. Skälet är enkelt, när det seglar upp kända okändheter så brukar de vara hanterbara.

Men om en okänd okändhet visar sig vara att exempelvis USA-ekonomin börjar gå tillbaka och nästa års vinster på bägge sidor om Atlanten skrumpnar, ja då har vi förmodligen lägre börsbottnar varje gång riskpremien stiger.

Som framgår av Pekka Kääntäs Marknadssyn, läs här, så är vi fortsatt försiktiga till aktier när vi går in i november månad. Den rekommenderade aktieandelen i en portfölj uppgår till 50 procent.

Dessa 50 procent tycker vi att man fortfarande ska lägga på sådant som antingen är konjunkturokänsliga och stabila kassakor exempelvis Teliasonera som vi lyft fram tidigare eller bolag som växer på egna meriter.

Vill man fynda bland konjunkturkänsliga aktier bör man, vid dagens värderingsmultiplar, kanske mer söka sig mot bolag som gynnas av stigande konsumtion än de som påverkas av den låga investeringsviljan inom industrin. Men blir det en veritabel brandrea på börsen, sådant har ju hänt förr under höstarna, så kan det vara läge att gasa på igen.

Slutligen, vi känner en genuin osäkerhet när vi bedömer börssentimentet i vår matris. Vi har ett läge där marknaden balanserar mellan vinstbesvikelse och tro på konjunkturen. Vill man spela säkert upphåller man sig kring högutdelane aktier den närmaste tiden.

Risk/konjunktur-matrisen bygger på vår bedömning av hur stämningen i aktiemarknaden förändrats. Den bör tolkas försiktigt  och de branscher vi anger är illustrationer - inte rekommendationer.