Det fanns klart positiva detaljer i rapporten.  För första gången på länge levererades inga besvikelser på intäktsraden. Visserligen var den organiska omsättningsminskningen 7 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol, men utfallet var ändå bättre än vad aktiemarknaden hade räknat med.

På onlinesidan som, till skillnad från papperskataloger och fysisk nummerupplysning, är att betrakta som den långsiktigt livskraftiga delen var den organiska tillväxten 4 procent. Det är ju inte precis fyrverkerinivå på den tillväxten, men mot bakgrund av den skepsis mot bolagets överlevnadsförmåga som hysts på en del håll i marknaden var det ett uppmuntrande besked.

Rörelseresultatet före avskrivningar (ebitda), korrigerat för extraordinära poster, steg 20 procent till 183 miljoner kronor. Här hade aktiemarknaden tvärtom väntat sig en något lägre vinst jämfört med fjolårets första kvartal.

Det förbättrade finansnettot (intäkter och kostnader från till exempel räntor) spelar en betydande roll i bolagets resultatlyft. Under årets första kvartal uppgick finansnettot till minus 13 miljoner kronor, en markant förbättring jämfört med fjolårets minuspost på 90 miljoner.

Den räntebärande nettoskulden har minskats med nära 1 miljard kronor på ett år, men det är inte ensamt förklaringen till det förbättrade finansnettot. Rensat för valutakursdifferenser skulle kvartalets  finansnetto ha förbättrats från 87 till 41 miljoner kronor.

Den kombinerade effekten av bättre resultat och lägre skuld innebar att kvoten nettoskuld/ebitda sjönk till 2,5 om man justerar för engångsposter. Därmed har bolaget nått det skuldmål som så länge såg irriterande svåruppnåeligt ut.

Men en lika hoppingivande signal kring Eniro kom redan dagen före rapporten. Då meddelade bolaget att det tecknat avtal om ny finansiering, ett drygt år innan det befintliga lånet förfaller.

Avtalet omfattar lån på 3 miljarder kronor med ett upplägg som stipulerar att 375 miljoner kronor årligen ska amorteras bort fram till 2016 med möjlighet till ett års förlängning om 800 miljoner kronor ersätts av en företagsobligation.

Även om Eniro har missat intäktsprognoserna många gånger så har bolaget i alla fall levererat enligt låneavtalet senaste tiden. Med den plan som nu ligger kommer Eniro att amortera bort lån på lägst 1,1 miljarder kronor till och med 2016.

Vd Johan Lindgren räknar med att de ickedigitala intäkterna kommer att fortsätta sjunka, men att de alltjämt kommer att kunna bidra med kassaflöden till skuldamotering.

Röreleresultatet före avskrivningar, ebitda, väntas ligga i nivå med fjolårets 976 miljoner kronor. På rullande tolv månader uppgick till ebitda-resultatet till 990 miljoner kronor. Om vi antar att årets omsättning sjunker med 6 procent så måste ebitda-marginalen stiga till till 26 procent för att prognosen ska infrias. Det är nivåer vi inte sett sedan 2009 i bolaget. Även om stora besparingar har gjorts måste man ställa sig frågan om det är en rimlig nivå.

I fjol hade Eniro en ebitda-marginal på 24 procent och gjorde en vinst på 2,42 kronor per aktie. Utgår vi från analytikernas förväntningar enligt SME Direkt inför kvartalsrapporten så väntades bolaget på helåret 2013 hålla en i stort sett oförändrad ebitda-marginal och lyfta vinsten per aktie till 4 kronor. Den stora förändringen i vinst per aktie beror på att fjolårets resultat tyngdes av stora nedskrivningar.

Vi räknar med att kvartalsresultatet kommer att leda till höjda prognoser på Eniro, men finjusteringarna kring resultatprognoserna är inte det som styr aktien i första hand utan snarare de övergripande frågorna som möjligheten att amortera bort skulder och upprätthålla någorlunda vinster i en digital värld bortom de närmaste tre-fem åren.

På dagens vinstnivåer är nämligen aktien svinbillig om man räknar på p/e-tal. Tror man att Eniro kan leverera i snitt 4 kronor per aktie så kan man räkna hem kursen efter tre och ett halvt år. Alltså p/e 3,5.

Men det är mer komplicerat än så. Eftersom amorteringar är prio ett i koncernen kan vi inte vänta oss någon utdelning förrän tidigast 2015.

För att aktieägarna ska få tillbaka några pengar krävs således en längre tidsperiod av stabila vinster. Den strukturella prispressen på online kommer sannolikt inte att minska. Kassaflödena från de allt mindre efterfrågade fysiska tjänsterna som kataloger kommer också minska över tiden.

Eniro har liknats vid ett sjunkande skepp. Men sanningen är nog snarare att det är ett skepp som tar in vatten. Vad analytikerna försöker förutsäga är hur lång tid det tar för skeppet att hinna in i hamn och därmed hur mycket av lasten som kan lossas utan att ha skadats under seglatsen.

Senastevi granskade Eniro efter bokslutet satte vi en neutral rekommendation med hänvisning till de betydande svårigheterna att värdera ett bolag som framstår som både billigt och mycket riskfyllt. Därefter föll aktien som mest 15 procent till 10,60 kronor. Med dagens uppgång har den istället stigit 15 procent. Det om något illustrerar skillnaderna i hur aktien uppfattas i olika läger.

Sammantaget ser vi det nya låneavtalet och första kvartalet som ett fall framåt men vi är tveksamma till om Eniro når ett ebitda-resultat på närmare 1 miljard kronor i år. Vi fortsätter ha stor respekt för den närmast digitala prissättningen i aktien beroende på om det är pessimister eller optimister som håller i taktpinnen och upprepar därför den tidigare neutrala rekommendationen.

Därmed kan det vara på sin plats att idka intellektuell självbefläckelse genom att citera vår förra analys: För den tradinginriktade placeraren är dock den högvolatila aktien en liten guldgruva, fylld av både risker och möjligheter.