Årets första riktiga notering på Stockholmsbörsen är igång och det är riskkapitalbolaget

Nordic Capital som vill sätta handelsföretaget Bufab på börsen, efter att ha tidigare misslyckats med att sälja det till andra riskkapitalbolag och industriella spelare enligt medieuppgifter.

Nyheten om noteringen kom i måndags förra veckan och anmälningsperioden kickade igång redan dagen efter och löper på till onsdag (19 februari). Hela processen har gått i hög takt och känslan är att Nordic Capital vill passa på nu när börsen är het och riskviljan stor.

Noteringen sammanfaller också väl med kursuppgången i ett annat Nordic Capital-bolag på börsen, FinnvedenBulten, som efter ett starkt bokslut och nyheter om en möjlig uppdelning stigit med över 25 procent i år.

Bufab och FinnvedenBulten har en del gemensamt, förutom huvudägarna alltså. Bufab ingick i Finnveden mellan 1990-2005 innan det knoppades av och blev ett fristående bolag. Sedan dess har omsättningen dubblats efter en rad förvärv, till 2 miljarder kronor.

Ifjol gjorde Bufab en rörelsevinst på cirka 200 Mkr, vilket ger en marginal på 10 procent. Antalet anställda uppgår till 750 personer, varav 250 av dessa arbetar med försäljning och marknadsföring.

Bolaget har runt 30 dotterbolag i 23 olika länder och kärnverksamheten ligger inom försäljning av så kallade C-komponenter till tillverkningsindustrin. Komponenter som används i tillverkningsindustrin klassificeras generellt som A-, B- och C-klasskomponenter.

C är de som betraktas som minst strategiska. Det är exempelvis muttrar, skruvar, brickor och andra standardiserade komponenter med lågt förädlingsvärde.

Bufab har 120 000 artiklar i sortimentet som köps in från 2 500 leverantörer i Asien och Europa. Antalet kunder uppgår till 13 000 och den största kunden stod ifjol för 6 procent av omsättningen, så bolaget står inte och faller med enskilda kunder.Närmare hälften av intäkterna kommer från Sverige, resterande del från Europa.

Tillväxten styrs givetvis av industrins efterfrågan men även av en viss trend som visar att kunderna i allt högre utsträckning outsourcar inköp, logistik och sortiment inom C-komponenter till underleverantörer som Bufab.

Oftast står C-komponenter för en stor andel av det totala antalet komponenter som ingår i tillverkade produkter och leveransvolymerna brukar därför vara stora. Men som andel av det totala värdet är C-komponenternas roll liten.

Hanteringen och logistiken är därför rätt kostsam om man ser till hur mycket sådana komponenter tillför i värde och därför vänder sig alltfler företag till bolag som Bufab som erbjuder sig att sköta hela hanteringen av C-komponenter på ett kostnadseffektivt sätt.

Men den europeiska marknaden för C-komponenter är starkt fragmenterad, konkurrensutsatt och inträdesbarriären för nya aktörer är låg. Bufab konkurrerar därför med en hel del leverantörer och bolaget har inga längre avtal med kunderna.

Det är därmed upplagt för prispress när tiderna försämras och en prisjustering nedåt på 1 procent ger exempelvis en negativ resultatpåverkan om 20 Mkr.

Positivt är att de rörliga kostnaderna motsvarar hela 70 procent av totala kostnadsmassan på grund av den handelsinriktade verksamheten. Med en sådan flexibel kostnadsstruktur kan lönsamheten bibehållas på en god nivå även i sämre tider. Bufab har till exempel aldrig gjort förluster på rörelsenivå under sina 37 verksamma år. Samtidigt är investeringstakten runt 1-2 procent av omsättningen, så en stor del av resultatet kan omvandlas till kassaflöde.

Ser man till utvecklingen de senaste tio åren ligger tillväxttakten i snitt på 7 procent per år, varav 4 procent organiskt. Men begränsar man detta till de senaste fyra åren (från 2010) så har omsättningen stått och stampat kring 2 miljarder kronor. Den underliggande rörelsemarginalen har legat på i snitt 11 procent under denna tioårsperiod, men återigen är fyraårssnittet betydligt lägre på 7,4 procent.

Målet är att nå 12 procent över en konjunkturcykel. Det är mycket ambitiöst om man jämför med andra handelsbolag på börsen som Indutrade och Addtech som under goda år presterar 9-10 procent. Det är dessutom dubbelt så bra som FinnvedenBulten. Vi ser ingen större uppsida från nuvarande nivåer omkring 10 procent.

Prisintervallet på 44-50 kronor ger ett marknadsvärde på 1 699 Mkr-1 861 Mkr. I likhet med andra riskkapitalägda bolag är skuldsättningen ganska hög. Nettoskulden på 608 Mkr motsvarar 3 gånger rörelsevinsten och justerat för detta värderas Bufab till 11,5-12,3 gånger fjolårets rörelseresultat.

En sådan värdering kräver givetvis vinsttillväxt. Med toppmarginaler på plats så återstår egentligen en ordentlig tillväxtpå översta raden föratt aktien ska vara intressant. Med en tillväxt på 5 procent och bibehållna marginaler faller p/e-talet till cirka 12 om man bortser från engångskostnader.

Men tillväxttakten har sladdrat de senaste fyra åren och på marginalfronten känns nedsidan större än uppsidan i dagsläget. Dessutom kommer noteringskostnader på 18 Mkr (4 Mkr redan tagna) belasta årets vinst och ovanpå det har Bufab en tvist med skatteverket som kan påverka resultatet negativt med ytterligare 20 Mkr.

Detta, tillsammans med en hög goodwillpost på 739 Mkr, gör att vi tror att man kommer kunna köpa in sig billigare i Bufab efter noteringen, även om priset skulle landa på 44 kronor.