Comeback på gång för Jeeves
Jeeves skrev vid årsskiftet ned en del aktiverade utvecklingskostnader. Vi tror det kan bli lågvattenmärket och att det härifrån kommer att ljusna.
4 februari, 2011
Jeeves skrev vid årsskiftet ned en del aktiverade utvecklingskostnader. Vi tror det kan bli lågvattenmärket och att det härifrån kommer att ljusna.
4 februari, 2011
2010 blev ett överraskande svagt år för affärssystemföretaget Jeeves. Omsättningen gjorde på stället marsch och resultatet pressades av en svag beläggning i företagets konsultrörelse. Men marknaden förbättrades successivt under året och i takt med att kunderna ökar sina investeringar bör resultatkurvan nu åter vända uppåt. 2011 har alla förutsättningar att bli ett bra år för Jeeves.
Jeeves har länge tillhört de säkra korten i IT-sektorn. Bolaget kan se tillbaka på en mycket stark utveckling med en omsättningstillväxt på närmare 25 procent och en rörelsemarginal som pendlat runt 10 procent under de senaste åren. Just därför kom fjolårets inbromsning som en överraskning. Fjärde kvartalets siffror ligger visserligen ännu inte på bordet, men att döma av niomånadersrapporten lär helårsresultatet bli något lägre än 2009 års 3:50 per aktie.
Likväl kan man med fog hävda att Jeeves klarat sig genom lågkonjunkturen med den äran. En rörelsemarginal på 9 procent är inte att förakta och bolaget kan trots allt visa upp en svit med nio års lönsam tillväxt i en konjunkturkänslig och hårt konkurrensutsatt bransch. Notabelt är att själva kärnverksamheten gick fortsatt bra under 2010 och att bolagets problem i första hand var koncentrerade till konsultrörelsen som bara står för cirka 20 procent av intäkterna.
Jeeves utvecklar och marknadsför affärssystem som säljs via partners i 40 länder. Tyngdpunkten ligger dock på Sverige, som står för 67 procent av försäljningen, samt övriga Norden med drygt 25 procent. En positiv tolkning är att det finns en stor potential för företaget utanför dessa kärnmarknader. Jeeves är redan på plats i flera länder ute i Europa och har även börjat nosa på den Nordamerikanska marknaden. Utlandsexpansionen underlättas av strategin att låta ett 50-tal partnerföretag sköta försäljningen medan Jeeves koncentrerar sig på det som företaget kan bäst, nämligen utvecklingen av programvaran samt underhåll och marknadsföring. 75-80 procent av Jeeves intäkter kommer från licensförsäljning och underhåll, vilket förklarar bolagets historiskt goda lönsamhet.
Marknaden för affärssystem är fragmenterad med en rad stora aktörer som växer sig allt starkare. De stora affärssystemföretagen konkurrerar ofta med standardsystem som är billiga i inköp, men svåra att anpassa efter kundföretagens specifika behov. Egenutvecklade system är av förklarliga skäl dyrare, men ofta också svårare att underhålla.
Jeeves styrka är att bolaget lyckats ta fram standardsystem som lätt kan anpassas efter kundernas behov och som dessutom är billiga. Jeeves system är lätta att använda, lätta att integrera med andra system och lätta att uppgradera. Jämfört med sina konkurrenter har Jeeves dessutom den klart lägsta uppgraderingskostnaden, vilket gör bolagets kunderbjudande mycket attraktivt. Ett litet företag med ett fåtal anställda skall kunna köpa Jeeves system och gradvis uppgradera det i takt med företagets expansion. Ytterligare en av fördelarna är nämligen att Jeeves system är kompletta och kan tillgodose de flesta behov i ett företag. Detta är en viktig förklaring till att Jeeves med framgång kunnat konkurrera med de stora bjässarna på marknaden som SAP och Oracle.
Jeeves ambition är att växa med 15-20 procent årligen med en rörelsemarginal på minst 10 procent. Det är en expansionstakt som förutsätter förvärv och avsaknaden av företagsköp kan till stor del förklara den stagnerande omsättningen under förra året. Men samtidigt hade bolagets konsultverksamhet det kämpigt med 17 procent lägre intäkter under året nio första månader, delvis beroende på försäljningen av verksamheten i dotterbolaget Reveny.
I gengäld gick Jeeves kärnverksamhet desto bättre. Programvaruintäkterna ökade nämligen med 7 procent, vilket innebar att Jeeves svenska verksamhet växte organiskt med ett gott resultat. Däremot utvecklades licensförsäljningen i utlandet sämre än väntat. Här lider Jeeves fortfarande av sviterna efter lågkonjunkturen, men åtgärder har satts in för att öka beläggningen i konsultrörelsen, vilket redan har börjat ge effekt, samtidigt som den internationella partnerorganisationen successivt är på väg att byggas ut.
Jeeves använder en Microsoftbaserad plattform för sina affärssystem, men har haft långt framskridna planer på att bredda verksamheten genom att erbjuda sina affärssystem på flera plattformar. Den strategin har nu övergetts sedan de ursprungliga marknadsförutsättningarna förändrats, vilket innebär att Jeeves framöver kommer att fokusera på sin nuvarande Microsoft-plattform. Strategibytet innebär att Jeeves tvingas göra en nedskrivning av balanserade utvecklingskostnader på drygt 11 Mkr under 2010, men beskedet, som kom i slutet av förra året, uppskattades av marknaden och bröt aktiens negativa kursutveckling. Stora utvecklingskostnader för nya projekt riskerar alltid att erodera lönsamheten i programvaruföretag och med beslutet har ett osäkerhetsmoment i Jeeves eliminerats.
Efter ett mellanår 2010 ser det betydligt bättre ut för Jeeves framöver. Marknaden har gradvis förbättrats och de närmaste åren väntas investeringsviljan öka i näringslivet. Parallellt med denna utveckling kommer Jeeves rimligtvis att även öka förvärvsaktiviteten, vilket talar för en högre tillväxt och betydligt bättre resultat. Med bättre beläggning i konsultrörelsen och en fortsatt ökning av den lönsamma licensförsäljningen kan årets resultat troligen nå upp till 5 kronor per aktie. I så fall är Jeeves väl lågt värderad runt p/e 10, speciellt som resultatet bör fortsätta uppåt under nästa år.
Bokslutsbeskedet för 2010, som kommer på fredag, kan ge ytterligare vägledning.
---
Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 5 den 31 januari 2011. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.
Jeeves skrev vid årsskiftet ned en del aktiverade utvecklingskostnader. Vi tror det kan bli lågvattenmärket och att det härifrån kommer att ljusna.
4 februari, 2011
2010 blev ett överraskande svagt år för affärssystemföretaget Jeeves. Omsättningen gjorde på stället marsch och resultatet pressades av en svag beläggning i företagets konsultrörelse. Men marknaden förbättrades successivt under året och i takt med att kunderna ökar sina investeringar bör resultatkurvan nu åter vända uppåt. 2011 har alla förutsättningar att bli ett bra år för Jeeves.
Jeeves har länge tillhört de säkra korten i IT-sektorn. Bolaget kan se tillbaka på en mycket stark utveckling med en omsättningstillväxt på närmare 25 procent och en rörelsemarginal som pendlat runt 10 procent under de senaste åren. Just därför kom fjolårets inbromsning som en överraskning. Fjärde kvartalets siffror ligger visserligen ännu inte på bordet, men att döma av niomånadersrapporten lär helårsresultatet bli något lägre än 2009 års 3:50 per aktie.
Likväl kan man med fog hävda att Jeeves klarat sig genom lågkonjunkturen med den äran. En rörelsemarginal på 9 procent är inte att förakta och bolaget kan trots allt visa upp en svit med nio års lönsam tillväxt i en konjunkturkänslig och hårt konkurrensutsatt bransch. Notabelt är att själva kärnverksamheten gick fortsatt bra under 2010 och att bolagets problem i första hand var koncentrerade till konsultrörelsen som bara står för cirka 20 procent av intäkterna.
Jeeves utvecklar och marknadsför affärssystem som säljs via partners i 40 länder. Tyngdpunkten ligger dock på Sverige, som står för 67 procent av försäljningen, samt övriga Norden med drygt 25 procent. En positiv tolkning är att det finns en stor potential för företaget utanför dessa kärnmarknader. Jeeves är redan på plats i flera länder ute i Europa och har även börjat nosa på den Nordamerikanska marknaden. Utlandsexpansionen underlättas av strategin att låta ett 50-tal partnerföretag sköta försäljningen medan Jeeves koncentrerar sig på det som företaget kan bäst, nämligen utvecklingen av programvaran samt underhåll och marknadsföring. 75-80 procent av Jeeves intäkter kommer från licensförsäljning och underhåll, vilket förklarar bolagets historiskt goda lönsamhet.
Marknaden för affärssystem är fragmenterad med en rad stora aktörer som växer sig allt starkare. De stora affärssystemföretagen konkurrerar ofta med standardsystem som är billiga i inköp, men svåra att anpassa efter kundföretagens specifika behov. Egenutvecklade system är av förklarliga skäl dyrare, men ofta också svårare att underhålla.
Jeeves styrka är att bolaget lyckats ta fram standardsystem som lätt kan anpassas efter kundernas behov och som dessutom är billiga. Jeeves system är lätta att använda, lätta att integrera med andra system och lätta att uppgradera. Jämfört med sina konkurrenter har Jeeves dessutom den klart lägsta uppgraderingskostnaden, vilket gör bolagets kunderbjudande mycket attraktivt. Ett litet företag med ett fåtal anställda skall kunna köpa Jeeves system och gradvis uppgradera det i takt med företagets expansion. Ytterligare en av fördelarna är nämligen att Jeeves system är kompletta och kan tillgodose de flesta behov i ett företag. Detta är en viktig förklaring till att Jeeves med framgång kunnat konkurrera med de stora bjässarna på marknaden som SAP och Oracle.
Jeeves ambition är att växa med 15-20 procent årligen med en rörelsemarginal på minst 10 procent. Det är en expansionstakt som förutsätter förvärv och avsaknaden av företagsköp kan till stor del förklara den stagnerande omsättningen under förra året. Men samtidigt hade bolagets konsultverksamhet det kämpigt med 17 procent lägre intäkter under året nio första månader, delvis beroende på försäljningen av verksamheten i dotterbolaget Reveny.
I gengäld gick Jeeves kärnverksamhet desto bättre. Programvaruintäkterna ökade nämligen med 7 procent, vilket innebar att Jeeves svenska verksamhet växte organiskt med ett gott resultat. Däremot utvecklades licensförsäljningen i utlandet sämre än väntat. Här lider Jeeves fortfarande av sviterna efter lågkonjunkturen, men åtgärder har satts in för att öka beläggningen i konsultrörelsen, vilket redan har börjat ge effekt, samtidigt som den internationella partnerorganisationen successivt är på väg att byggas ut.
Jeeves använder en Microsoftbaserad plattform för sina affärssystem, men har haft långt framskridna planer på att bredda verksamheten genom att erbjuda sina affärssystem på flera plattformar. Den strategin har nu övergetts sedan de ursprungliga marknadsförutsättningarna förändrats, vilket innebär att Jeeves framöver kommer att fokusera på sin nuvarande Microsoft-plattform. Strategibytet innebär att Jeeves tvingas göra en nedskrivning av balanserade utvecklingskostnader på drygt 11 Mkr under 2010, men beskedet, som kom i slutet av förra året, uppskattades av marknaden och bröt aktiens negativa kursutveckling. Stora utvecklingskostnader för nya projekt riskerar alltid att erodera lönsamheten i programvaruföretag och med beslutet har ett osäkerhetsmoment i Jeeves eliminerats.
Efter ett mellanår 2010 ser det betydligt bättre ut för Jeeves framöver. Marknaden har gradvis förbättrats och de närmaste åren väntas investeringsviljan öka i näringslivet. Parallellt med denna utveckling kommer Jeeves rimligtvis att även öka förvärvsaktiviteten, vilket talar för en högre tillväxt och betydligt bättre resultat. Med bättre beläggning i konsultrörelsen och en fortsatt ökning av den lönsamma licensförsäljningen kan årets resultat troligen nå upp till 5 kronor per aktie. I så fall är Jeeves väl lågt värderad runt p/e 10, speciellt som resultatet bör fortsätta uppåt under nästa år.
Bokslutsbeskedet för 2010, som kommer på fredag, kan ge ytterligare vägledning.
---
Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 5 den 31 januari 2011. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
0,41%
(vid stängning)
OMXS30
Igår, 16:55
Traders köper svenska börsdippen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 175,70