It-kolossen Tieto har haft lera under fötterna under flera år. När nu bolagets nye chef upprepar de gamla lönsamhetsmålen på 10 procents rörelsemarginal och lanserar ett nytt strukturprogram handlar aktieanalysen inte så mycket om att lägga in de målen i excelarket. Det handlar om att bedöma vd Kimmo Alkios förmåga att driva igenom förändringarna utan att förlora för mycket intäkter.

Tieto jagade tidigare den enklaste av tillväxt genom att köpa ratade it-serviceverksamheter och tillhörande personal från bolag som exempelvis Ericsson och Nokia. Det såg bra ut under några år innan det med all önskvärd tydlighet framgick varför verksamheterna varit ute till försäljning.

Omsättningen har stått och stampat medan lönsamheten har varit skral.

Nu ska bolaget sänka sin kostnadsbas med 50 miljoner euro till 2014. Antalet anställda ska minskas med 1 300 personer. Förutom en rörelsemarginal på 10 procent sätter nu också bolaget ett mål att vinsten per aktie ska öka mer än 15 procent  per år.

Till att börja med kan vi konstatera att om dessa mål infrias är aktien intressant. Om vi behåller marknadens genomsnittsprognos om att intäkterna ska öka med 2 procent i snitt per år till 2014 och räknar på en linjär förbättring till 10 procents rörelsemarginal 2014 så landar vi på en vinst kring 1,50 euro/aktie 2013 och 1,90 euro 2014.

Använder vi oss sedan av gårdagens värdering av bolaget (innan målen kommunicerades) så har aktien en uppsida på i alla fall 30 procent. Det blir dock lite av en glädjekalkyl eftersom det i Tietos värdering redan låg förväntningar om vad som komma skulle och aktien var högre värderad än exempelvis it-servicebolaget HiQ, som väntas ligga och takta på en rörelsemarginal över 15 procent under samma prognosperiod.

Därtill ska vi kanske inte räkna med att försäljningstillväxten på 2 procent i snitt under prognosperioden kan försvaras när bolaget går in i en konsolideringsfas.  Under de senaste fem åren har Tietos genomsnittliga tillväxt legat på just 2 procent. Nu ska bolaget göra sig av med 500 tjänster i Finland, 300 i Sverige och 500 på övriga marknader.

Nyligen såldes en brittisk konsultverksamhet med en omsättning på 22 miljoner euro. Den försäljningen motsvarar en försäljningsminskning på 1 procent.

Och vi kan räkna med att det blir mer av den varan framöver. Länder med långsiktig rörelsemarginal under 10-procentsmålet kommer att utvärderas för eventuell avveckling. Det återstår ännu att se hur det kommer att påverka exempelvis verksamheten i Tyskland och Ryssland.

Det är knappast problemfritt på hemmaplan heller. Fjolårets mycket besvärande datorhaverier har knappast stärkt varumärket bland kunderna.

Om vi istället lägger in en oförändrad omsättning kommande år (vilket, som framgår av resonemanget ovan, kan vara väl optimistiskt) så landar vi tillsammans med en mer rimlig värderingsmultipel på en motiverad aktiekurs kring 155 kronor. Det motsvarar en uppsida på cirka 15 procent från dagens nivå.

Därefter återstår frågan om sannolikheten för att koncernen når sina nya och nygamla mål.

Valet av Kimmo Alkio som ny vd var lite överraskande med tanke på Tietos behov. Alkio ledde tidigare det snabbväxande it-säkerhetsföretget F-Secure med helt andra ledarskapsbehov än en sjangserad  it-servicejätte i behov av en rejäl uppsträckning. Hans företrädare, som fick sparken för snart ett år sedan, misslyckades kapitalt.

En som definitivt tror på Alkio är finansmannen Christer Gardell som via Cevian Capital har ökat sitt ägande till över 15 procent i bolaget efter att rekryterignen tillkännagavs. Gardell lär ju ha noterat att även om tillväxt/vinst-situationen sett skral ut så har Tieto haft ett ganska hyggligt kassaflöde som kan delas ut.

Det förestående strukturarbetet kommer säkerligen att kosta men exemplet från Storbritannien visar att det ändå går att sälja konsultverksamheter med reavinst. Så de relativt sett höga utdelningarna kan mycket väl bestå.

Kostnads- och marginalmålen borde egentligen inte vara så svåra att infria till 2014, men så vitt vi kan bedöma idag kommer det att ske till priset av en period med svaga intäkter. I värsta fall betyder det att ingenting är vunnet i slutänden, i bästa fall att det finns en liten uppsida i aktien.

Att bolaget behöver snäppa upp sig råder det emellertid ingen tvekan om. Det räcker med att försöka hitta Tietos senaste delårsrapport på den egna sajten för att inse att bolaget har en förmåga att krångla till saker och ting.

Sammanfattningsvis ser vi efter en kursuppgång på nära 30 procent efter bokslutet inget gigantiskt utrymme uppåt i aktien som en följd av det nya programmet. Riskjusterar vi för stillastående eller lägre intäkter så kvarstår inte mycket alls. Vi landar därför i en neutral rekommendationen på aktien.