För 20 år sedan upptäckte ett forskarlag att cyklosporin-A (cyklosporiner är ämnen som isoleras från svampar) hade en skyddande effekt på nervceller. Upptäckten bildade grund för forskningsbolaget Neurovive från Lund.

Cyklosporin i sig är ingen ny behandlingsform utan har funnits sedan 1980 då bolaget Sandoz, nuvarande Novartis, behandlade den första patienten mot bortstötning av ett transpalterat organ.

Enkelt uttryckt kan man säga att Neurovives forskning främst riktar in sig på substanser som ska skydda vitala hjärn- och nervceller vid hjärtinfarkt, stroke eller andra svåra hjärnskador. Angreppsvinkeln är att stötta mitokondrierna som förser cellen med energi och reparationsverktyg vid skador. Neurovives primära mål är inte att bli ett säljande läkemedelsföretag utan att licensiera ut substanser till läkemedelsföretag.

Sedan 2008 har bolagets aktier varit noterade på Aktietorget. För ett år sedan gjordes en nyemission på drygt 50 miljoner kronor. Nästan 40 procent av emissionen tecknades av emissionsgaranterna, vilket visade ett vid tiden bristande intresse för bolaget. Sedan dess har dock börsbilden av Neurovive förändrats. Från sommarens lågpunkt kring 8 kronor har aktien klättrat nära 300 procent.

I samband med halvårsrapporten konstaterade ledningen att den tunga fas III-studien med preparatet Ciclomulsion på patienter med hjärtinfarkt utvecklas "i linje med våra högt ställda förväntningar".  Studien pågår vid ett stort antal europeiska centra.

I december fick bolaget sina rön från en fas I-studie med Ciclomulsion publicerat i en vetenskaplig tidskrift där det konstaterades att beredningen var biologiskt jämförbar med Novartis etablerade produkt Sandimmun som används för att blockera kroppens eget immunförsvar, dock med skillnaden att Ciclomulsion hade färre biverkningar. Forskningsrön har tidigare också publicerats i ansedda New England Journal of Medicine.

Av lätt insedda skäl gillade aktiemarknaden den öppningen eftersom det innebär lägre och färre hinder för att starta nya studier på andra sjukdomsindikationer.

Bolagets projekt Neurostat bygger på samma substans med är inriktat på att skydda nervceller vid så kallad traumatisk hjärnskada. Fas II-studier planeras tilllsammans med European Brain Injury Consortium. Neurostat har fått särläkemedelsstatus vid måttlig och svår skallskada både i USA och inom EU.

Därutöver bör det nämnas att bolaget har en del projekt i preklinisk fas, däribland brittiska Mitopharm. Kinesiska Sihuan har licensierat in Ciclomulsion och Neurostat. Projektet befinner sig i klinisk fas.

Alltså, Neurovives forskning bygger på en sedan tidigare bevisad mekanism, som genererat rön som publicerats i tunga akademiska tidskrifter och som har nått en eleverad status hos tongivande organisationer och myndigheter. Så långt kan vi ana oss till att det är en vederhäftig forskning som försigår i bolaget. Därtill kan vi konstatera att det är terapiområden med betydande kommersiell potential som bolaget verkar på.

Men, Neurovive är en så kallad virtuell forskningsorganisation, med dess för- och nackdelar. Bolaget sitter primärt på immateriella tillgångar. Externa organisationer sköter mycket av det praktiska. Det medför lägre kostnader och ofta tydligare fokus men man blir delvis utlämnad till andra aktörers agerande och externa finansiärers välvilja.

Därmed inte sagt att bolaget klarar sig utan ytterligare kapitalförstärkning. Intäkterna är obetydliga. Om projektet Ciclomulsion rullar på utan stora störningar - vilket vore nästan unikt i den här branschen - talar vi om en lansering i Europa kanske först i inledningen av 2017.

En ytterligare komplikation är att bolaget är i tvist med tyska Ciclomulsion AG, varfrån Neurovive fått formuleringspatent till Ciclomulsion och Neurostat. Tvisten gäller huruvida Neurovive kan säga upp avtalet efter 2013. I potten ligger betydande framtida royaltyströmmar. 

Fjolårets negativa kassaflöde på -12 miljoner kronor kan väntas försämras ytterligare när projekten växlar upp framöver. Vi vet att Neurovive siktar på att licensiera ut projekt (vilket kan ge betydande intäkter när eller om det sker) men ingen i den här branschen vill förhandla under den finansiella galgen. Vi vet inte omfattningen och tidpunkten för sådana avtal. Bolaget lär desstuom behöva ta in nytt kapital under resans gång, vilket kan innebär nyemission med kurspress som följd.

Vi ska därför i första hand se det planerade bytet från Aktietorget till Stockholmsbörsen som ett sätt att underlätta kapitalanskaffningen där listbytet öppnar för större investerarkategorier.

Givet alla dessa osäkerheter är det svårt att säga bu eller bä om aktien inom vår investeringshorisont  på upp till sex månader. I juni 2012 var bolagets marknadsvärde 150 miljoner kronor. I dag är det nästan 600 miljoner.

Med ett fett utlicensieringsavtal i ryggen kan värdet på bolaget mycket väl dubbleras. Men med en period av låg nyhetspuls och en tilltagen nyemission i ett i övrigt surt börsklimat kan värdet på bolaget lika gärna halveras.

Sådana här konträra scenarier hör till spelet när det handlar om investeringar i den här typen av läkemedelsforskande bolag.

Vi nöjer oss med att konstatera att det finns betydande potential och risker. För den som arbetar med hög risk i portföljen är aktien intressant, men kanske väl haussad för tillfället. Med vår mer moderata risksyn och tidshorisont håller vi oss på sidlinjen och sätter en neutral rekommendation.