Blandfonder har funnits länge och har attraherat relativ mycket kapital. Vid kvartalsskiftet fanns det drygt 200 miljarder kronor i dem, vilket motsvarar cirka 15 procent av fondkapitalet. Det är främst passiva sparare som lockas att placera i dem. På pappret och i marknadsföringen låter det mycket bra då man går i tron att förvaltaren flyttar mellan aktie- och räntemarknaden beroende på förutsättningarna.

Det får man betala en extra slant för i form av högre förvaltningsavgift. Om det hade varit så att förvaltaren verkligen är aktiv och skiftar mellan aktier och räntor så vore det kanske värt pengarna. Men nu är det så att de allra flesta blandfonder är mer eller mindre passiva oavsett marknadsklimat och man får inget för den högre avgiften. För de allra flesta blir det billigare och lika bra om de själva fördelar sitt kapital mellan aktie- och räntefonder i samma proportioner som blandfonden.

Sedan några år tillbaka har fondbolagen kommit på ett annat sätt att tjäna pengar, och det är genom fond-i-fond. Fonderna investerar inte direkt i aktier eller räntebärande värdepapper utan i andra fonder, till exempel aktie- och räntefonder.

I marknadsföringen låter det också helt suveränt, då förvaltaren aktivt byter mellan aktie- och räntefonder beroende på marknadens förutsättningar. Fondbolagen lägger även in ytterligare en dimension, nämligen att de kan välja de bästa fonderna för respektive marknad.

Det man som sparare tror sig få är, dels någon som flyttar pengarna mellan aktie- och räntemarknaden beroende på läge, dels någon som utvärderar fonder och investerar i de bästa fonderna på varje marknad. För det betalar man gärna en extra slant.

Nu är verkligheten inte så bra.  De flesta fonderna är passiva och utnyttjar inte marknadens svängningar. De flesta fonderna investerar också hela eller den största delen av kapitalet i bankens egna fonder, vilka sällan tillhör de bästa. Spararna verkar också ha förstått det och hittills i år har fond i fonderna som grupp haft nettouttag på cirka 4,5 miljarder kronor.

Avkastningsmässigt hamnar Handelsbanken och Länsförsäkringar i botten med sina fond-i-fonder. Bland de fonder som normalt investerar 100 procent i aktiefonder ligger Handelsbanken Fond i Fond 100, som förvaltas av Peter Bolte, sist med en avkastning hittills i år på minus 38 procent.

Länsförsäkringar Fond-i-Fond Offensiv, som förvaltas av Per Appelgren, har fått kapitalet att minska med 34 procent. Det är betydligt sämre än den genomsnittliga globala aktiefonden som bara har fallit med drygt 30 procent. Kaupthing Offensiv har lyckats minst dåligt och spararna har fått en värdeminskning med knappt 25 procent, se tabell.

I den lite mindre offensiva gruppen, där aktieandelen normalt ligger mellan 65 och 75 procent återfinns Länsförsäkringar Fond-i-Fond Normal i botten. Den ansvarige förvaltaren, även här Per Appelgren, har hittills i år fått fonden att gå ned med över 30 procent i värde. Det är dubbelt så mycket som Kaupthing Balanserad som bara har backat med 15 procent.

Bland de fond-i-fonder som normalt investerar 50 procent i aktiefonder ligger Handelsbanken Fond i Fond 50 i botten. Hittills i år har den gått ned med knappt 20 procent. Näst sist ligger Länsförsäkringar Fond i Fond Försiktig som har gått ned nästan 19 procent. Minst dåligt har det gått för Nordea Stratega 50 som bara har fallit med knappt 14 procent.

Peter Bolte som ansvarar för Handelsbankens fond-i-fonder förklarar årets dåliga avkastning med fondernas inriktning.

"Fonderna placerar hälften av aktieandelen i Norden och hälften i övriga världen, och i år har de nordiska aktiemarknaderna tappat mer än övriga världen", säger Peter Bolte.

På Länsförsäkringar vill inte den ansvarige förvaltaren Per Appelgren svara på några frågor om fondernas avkastning.

"Det får du fråga fondbolaget om", säger Per Appelgren.

Bland lågrisk-fond-i-fonderna, de som normalt bara investerar 25 till 30 procent i aktiefonder placerar sig återigen Kaupthing i täten. Hittills i år har Kaupthing Defensiv bara fallit med drygt 5,5 procent. Danske Invest Försiktig har klarat sig sämst och har fallit med drygt 7 procent.

Mats Ohlson som är ansvarig för fonderna på Kaupthing förklarar den relativt goda avkastningen med deras förhållningssätt till risk.

"Vi fokuserar mest på risken i våra fonder. I år har aktiemarknaden uppvisat onormalt höga risknivåer och det har fått oss att vara mycket aktiva i förvaltningen, vilken har resulterat i en lägre risk i fonderna och relativt god avkastning", säger Mats Ohlson.