Vid sitt senaste räntebeslut flaggade Riksbanken för att räntehöjningarna framöver kanske behöver höjas i långsammare takt om omvärldskonjunkturen blir svagare till följd av att till exempel de statsfinansiella problemen i euroområdet förvärras.

Finansminister, Anders Borg, är också bekymrad över återhämtningen i världsekonomin, främst i USA och EMU-omårdet. För svensk del får vi kanske inte riktigt den tillväxt vi har räknat med. Borg  har flaggat för nedskrivningar av regeringens tillväxtprognoser från i våras.

Inträffar detta faller sannolikt långräntorna ytterligare, vilket ger långa räntefonder goda tillväxtmöjligheter. Avkastningen kommer bestå dels i värdeökningar på befintliga obligationer, dels på de kuponger, räntebetalningar, som faller ut. De är större än för de korta obligationer och statsskuldsväxlar som korta räntefonder investerar i.

Bland traditionella långa svenska obligationsfonder har placera.nu några favoriter. Gemensamt för dem är att avgiften är låg. Det är viktigt i en lågräntemiljö där avgiften annars blir en relativ stor del av räntan/avkastningen.

SPP Obligationsfond och AMF Räntefond Lång kostar 0,2 respektive 0,15 procent per år. Fonderna investerar främst i långa obligationer utgivna av staten, kommuner och bolåneinstitut.

I SPP Obligationsfond är de tre största innehaven svenska statsobligationer, först på fjärde plats kommer en obligation utgiven av Stadshypotek, Handelsbankens bolåneinstitut. De tre största innehaven i AMF Räntefond Lång är obligationer utgivna av SEB Bolån, Swedbanks och Nordeas motsvarigheter, Swedbank Mortgage och Nordea Hypotek.

Samtliga fonder har gått väldigt bra historisk och har högsta rating hos Morningstar. De senaste tre månaderna har de stigit med knappt 3 procent i värde, vilket placerar dem i toppen. SPP Obligationsfond förvaltas av Jerk Matero sedan i början av 2009. Vid rodret för AMF Räntefond Lång står Jonas Ahlander sedan december förra året. Även om han är ny för denna fond har han en lång erfarenhet av ränteförvaltning. Han har varit i marknaden sedan 1997 på bland annat Riksbanken, Folksam och SEB.

För dem som hellre vill ha en indexfond finns Öhman Obligationsfond. Det är den billigaste långa räntefonden och kostar bara 0,12 procent per år. Förvaltaren, Andreas Mattson, följer jämförelseindexet, OMRX Bond TR SEK, som investerar i värdepapper med hög kreditvärdighet, utgivna av staten, banker eller bostadsinstitut, med löptider på mellan 2 och 10 år. Sedan 2010 har indexförvaltningen givit en högra avkastning än lång räntefonder som grupp, drygt 2,6 procent jämfört med knappt 2,4 procent. Hos Morningstar har fonden en rating på 4, sett över de senaste tre åren.

De senaste 18 månaderna har långa räntefonder gått bättre än korta, trots att förväntningarna var de motsatta i början av 2010.

Under 2009 steg börsen med nästan 50 procent. Det var långt innan någon kunde se i den ekonomiska statistiken, att lågkonjunkturen var på väg att brytas. Så är det nästan alltid, börsen reagerar långt innan det syns i ekonomiska siffror.

Inför 2010 var många fondsparare rådvilla och undrade hur de skulle placera. Många experter rådde till vinsthemtagningar, för börsen kunde mycket väl bjuda på en rekyl efter ett så bra år. Placeringar i räntefonder var en säker placering. Men spararna råddes att placera i korta räntefonder och undvika långa räntefonder.

Argumentet var att när konjunkturen vänder kommer långräntorna att stiga och värdet på långa räntefonder kommer falla. Så hade det varit tidigare och så borde även ske denna gång resonerade man.

Men denna gång upprepades inte historien. Långräntorna steg inte. Faktum var att de inledningsvis fortsatte att falla, 5-årsräntan föll från knappt 2,8 procent i januari till 1,8 procent i augusti 2010. Däremot steg 3-månadersräntan från 0,2 procent till 0,45 procent under samma period.

Anledningarna till detta var flera. Oron för att den globala konjunkturen skulle vända ned i lågkonjunktur igen var stor. Därför genomförde centralbanker och regeringar kraftiga stimulanser för att få fart på den ekonomiska tillväxten. Nya regleringar på finansmarknaden gjorde också att efterfrågan på långa obligationer steg. Detta pressade ned långräntorna.

Under hösten och vintern 2010 försvann oron för lågkonjunkturen samtidigt som råvarupriserna steg, och inflationsoron återkom.

Under första halvan av 2011 minskade inflationsoron igen. Katastrofen i Japan och skuldoron i Europa bidrog till att tillväxtoron återkom. Utländska investerare storköpte svenska obligationer, samtidig som den svenska riksgälden annonserade att Sverige inte kommer behöva låna lika mycket på marknaden genom att ge ut obligationer. Detta drog också ned långräntorna.

Sedan i februari har 5-årsräntan fallit från 3,3 procent till knappt 2,7 procent. Det ger att räntan nu är lite lägre än i början av 2010. Däremot har 3-månadersräntan stigit från 0,2 procent till 1,8 procent sedan 2010.

Det har också gjort att långa svenska räntefonder har utvecklats betydligt bättre än vad marknaden trodde. Sedan i början av 2010 har korta räntefonder som grupp stigit med knappt 1 procent, medan långa har gått upp med nästan 2,5 procent. I år då långräntorna har fallit har långa räntefonder stigit med nästan 2 procent, medan korta räntefonder ligger på knappt plus 1procent.

Hur framtiden blir

är självklart osäkert. Men det finns mycket för pessimisterna att hålla fast vid. Även om Grekland har röstat igenom sitt sparpaket finns skuldoron i Europa kvar. Kanske det krävs ytterligare stimulanser för att få fart på ekonomin. USA brottas fortfarande med hög arbetslöshet och landets ekonomiska situation är högst osäker, många ekonomer tror att det måste bli sämre igen innan det kan bli bättre.

Tänk på att ditt val av fond och risknivå beror på vilken marknadssyn du har.

Läs här om våra fonder för optimisten.