Under sommaren 2008 kom de båda huvudägarna Malmfors Promotor och Fazer Konfektyr överens om en delning av Cloetta Fazer efter en tids osämja. Det gick så långt att flera domstolsprocesser ägde rum i både Finland och Sverige som en följd av att den finska huvudägaren Karl Fazer 2005 försökte ta över hela företaget. Gundorsaken till missämjan är att de rätta förutsättningarna för samgående inte fanns i slutet av 90-talet, när ägarfamiljerna Svenfelt (Cloetta) och Fazer började diskutera med varandra. Det här var en period när mycket hände inom nordisk handel och industri. Till exempel hade Marabou sålts till norska livsmedelskonglomeratet Orkla och var på väg att säljas vidare till amerikanska jätteföretaget Kraft. I Sverige växte sig lågpriskedjorna starka och Axfood bildades.

Men så här i efterhand verkar det som om Cloetta och Fazer hamnade i ett läge där de blev stressade av krafter utifrån som förde dem samman, snarare än att de själva ville vara ihop. Under alla år har Cloetta Fazer haft som uttalad strategi att växa genom förvärv. Det har också blivit en hel del mindre företagsköp, men de stora företagsköpen har uteblivit. Medan Svenfelts har varit beredda att avstå en del av ägandet för att till exempel få med ett större danskt företag, har Fazer motsatt sig urholkningen av den egna makten. Känslorna har därefter styrt över det ekonomiskt rationella vid flera tillfällen.

Efter uppdelningen blev Fazer Konfektyr en division i Fazer-koncernen och Cloetta ett eget bolag som är noterat på Stockholmsbörsen. Som en del i omstruktureringen förvärvade Cloetta även bland annat koncernens samtliga fastigheter i Ljungsbro, inventarier samt de immateriella rättigheterna till varumärkena under paraplynamnet Cloetta och Karamellpojkarna. Delningen av Cloetta Fazer innebar en stor omställning för Cloetta.

Den svenska verksamheten, som står för 85 procent av omsättningen på drygt en miljard kronor de senaste 12 månaderna, var anpassad för försäljning av både Cloetta- och Fazerprodukter. Från 2009 upphörde säljsamarbetet med Fazer och över en natt försvann 40 procent av försäljningsvolymen. Detta i sin tur till att marknads-, kunds- och försäljningsorganisationen fick skäras ner och anpassas till de lägre volymerna, vilket ifjol belastade rörelsen med 23 Mkr.

Med den nya strukturen på plats finns det klart bättre förutsättningar för Cloetta att höja lönsamheten och generera vinster för de luttrade aktieägarna. Bolaget grundandes redan 1862 och är Nordens äldsta samt det enda större svenska konfektyrbolaget. Varumärken som Kexchoklad, Center, Plopp, Polly, Tarragona, Guldnougat, Sportlunch etc är välkända och etablerade bland svenska hushåll. Från september 2009, till februari i år, omsatte Cloetta cirka 580 Mkr och gjorde en rörelsevinst på 37 Mkr, vilket gav en marginal på 6,4 procent. Nettovinsten hamnade på 25 Mkr. Det är inte helt korrekt att jämföra med motsvarande period föregående år, men de egna Cloetta-produkterna stod för 500 Mkr av intäkterna, vilket var 7 procent högre än året innan då bolaget ingick i Cloetta Fazer-koncernen.

Det bådar gott inför framtiden, speciellt med tanke på att Cloetta tidigare haft mycket svårt att lyfta försäljningen, trots att konfektyr är relativt okänslig för konjunktursvängningar och en av de mest impulsdrivna varugrupperna i detaljhandeln. Det beror på att den nordiska konfektyrmarknaden är mogen och den genomsnittliga volymtillväxten har varit kring noll under flera år. De stora livsmedelskedjorna dikterar villkoren och Cloettas fyra största kunder står för inte mindre än 70 procent av omsättningen.

På senare år har konkurrensen dessutom ökat kraftigt från kedjornas egna varumärken som tagit 10-12 procent av marknaden. Cloettas eget mål om att i snitt växa 3 procent per år är modest och realistiskt. På uppsidan finns möjligheterna att växa på områden där Fazers produkter tidigare haft företräde. Det gäller exempelvis försäljning på färjor, taxfree och i Finland.

Julhandeln har varit bra för bolaget och sammantaget ser det ut som att man har kunnat höja effektiviteten i produktionen och lönsamheten har sakta men säkert stigit trots att Cloetta pressats av ökade priser på sina viktiga råvaror, och då särskilt kakao. Fortsätter man på den inslagna vägen kommer rörelsemarginalmålet om 8 procent att överträffas. Mellan 2001-2006 klarade den gamla koncernen en marginal på 12 procent.  

Med en omsättning på strax över en miljard kronor, och en marginal på 8-9 procent landar p/e-talet på drygt 12 till dagskurs 33 kronor efter en schablonmässig skatt. Det är rätt frestande för en skuldfri rörelse med stabila varumärken. Klarar nya Cloetta att komma upp i tidigare lönsamhetsnivåer, vilket absolut inte borde vara omöjligt med tanke på de effektiviseringar som sker, så kan man enkelt räkna hem aktien upp till 45 kronor, utan att lägga in tillväxt i kalkylen. Vi sätter Köp.

---

Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 13 den 29 mars 2010. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.