Kinnevikägda Metro är en mediekoncern som det är svårt att få grepp om, vilket kanske inte är så konstigt. Metrokoncernens höga expansionstakt de senaste 12 åren har resulterat i 70 olika gratistidningar som finns i 23 länder och över 100 städer. Koncernintäkterna ligger på 2,9 miljarder kronor, mestadels hänförliga till försäljning av annonser. Annonsintäkterna har sedan starten 1995 växt med drygt 40 procent i snitt per år, men lönsamheten har inte alls hängt med upp och fjolåret var inget undantag. I de flesta städer där Metro finns är konkurrensen stenhård och det verkar ständigt dyka upp nya problem i något hörn av koncernen.

Inte ens hemmamarknaden och förebilden Sverige är förskonad.  Ifjol gick Sverigedelen med förlust för första gången sedan Metros börsintroduktion. Det är den norska mediejätten Schibsteds satsning på gratistidningen Punkt SE och bonnierägda Stockholm City som knaprat annonsintäkter från Metro. Dessutom gjordes en avsättning på 65 Mkr gällande en skattetvist, vilket påverkat rörelseresultatet negativt (exklusive denna skulle resultatet ¿bara¿ fallit med hälften).

Metro är i grund och botten ett spretigt mediekonglomerat med en massa upplagor runtom i världen, där alla har sina egna förutsättningar, utmaningar och problem. Fördelarna med en global mediekoncern, därsamverkan över landgränserna och möjligheten att erbjuda annonspaket till paneuropeiska annonsörer skapar skalfördelar i distribution och försäljning,har kommit i skymundan. Den kraftiga expansionen har gjort att lönsamheten fått ta mycket stryk då nystartade tidningar oftast dras med stora förluster de första åren. Kostnader för att producera, trycka och distribuera nya tidningar bokförs direkt. Men det är inte förrän ökningen i läsekrets slår igenom som det går att erhålla högre annonspriser. Grundfrågan om vilken långsiktig lönsamhet Metro kan nå är i grund och botten obesvarad.

På de marknader där tidningen funnits i mer än tre år var rörelsemarginalen på cirka 7 procent förra året. För nystartade tidningar är motsvarande siffra minus 27 procent. Men trots att ungefär fyra femtedelar av Metrokoncernens intäkter kommer från mogna tidningar, blev den totala rörelsemarginalen för helåret 2007 negativ (- 4,6 procent). Ifjol slutade förlusten på 175 Mkr, till skillnad mot 2006 års vinst på 80 Mkr. Det var flera faktorer som tyngde resultatet. Kreditfrossan i USA har påverkat annonsförsäljningen negativt och den spanska tidningen uppvisade negativ tillväxt och vikande lönsamhet på grund av den svåra konkurrenssituationen i landet.

Men trots att 2007 resultatmässigt blev en besvikelse finns det ändå hopp om förbättringar framöver. Metro är trots allt lönsamt på 10 av 14 marknader även om vinsterna här är små.  För nya vd: n Per Mikael Jensen lär det bli fortsatt gnetande mot bättre lönsamhet, men det spekuleras också i fler avyttringar. På senare tid har Metro sålt både den finska verksamheten och 60 procent av den tjeckiska verksamheten. Det ryktas nu även att både Bonnier och Schibsted räknar på Metro i Sverige. Det som händer om Schibsted skulle köpa Metro är att de kan lägga ned Punkt SE och omedelbart dra nytta av lägre konkurrens på marknaden. Andra delar som är intressanta för försäljning är de problemtyngda USA-tidningarna som kommer ut i Boston, New York och Philadelphia.

Knäckfrågan är hur mycket betalt koncernen skulle få vid en evetuell försäljning. Nyligen såldes den spanska förlustbringande konkurrenten Qué för 3-4 gånger försäljningen, medan motsvarande siffra för finska Metro var 1,7.  Metrokoncernen värderas i nuläget i nivå med sina intäkter, 2,9 miljarder kronor. Det är nog inte troligt att Kinnevik säljer hela bolaget till dessa nivåer. Däremot kan man tänkas sälja olönsamma upplagor. Det är i varje fall svårt att bedöma hur mycket man skulle tänkas få för respektive verksamhet då ingen särredovisning görs. Antar man att USA-tidningarna köps för 2-3 gånger omsättningen, kommer Metro inkassera 450-675 Mkr på en sådan försäljning, eller 0,85-1,3 kronor per aktie. USA står för drygt 8 procent av Metros totala intäkter och bidrog till att minska rörelseresultatet med ungefär 75 Mkr.      

Sannolikheten är nog stor att ledningen trimmar koncernstrukturen till våren för att på sikt vända på förlusterna. BV tror att Metro tidigast till 2009 kan visa ett nollresultat. Räknar man med en långsiktig tillväxttakt på 5-10 procent efter eventuella verksamhetsförsäljningar krävs en uthållig rörelsemarginal på 8-9 procent för att se någon betydande potential i aktien från dagens nivå. Metros vändning kommer att ta lång tid och under tiden finns det betydligt intressantare kvalitetsbolag med bevisad vinstförmåga att köpa.