Nyköpingsbaserade kärnteknikbolaget Studsvik verkar i en marknad med goda framtidsutsikter. Hela kärnkraftsindustrin, både hemma i Sverige och utomlands, står inför stora förändringar. För det första närmar sig väldigt många kärnkraftsanläggningar pensionsåldern och ska läggas ner eller ersättas mot nya. I Tyskland pratas det om en omfattande avveckling av kärnkraften de kommande åren. I USA, Kina och Indien talas det om att bygga många nya kärnkraftsverk.

I Sverige ska Vattenfall och Sydkraft det kommande decenniet investera mångmiljardbelopp i de svenska anläggningarna för att förlänga dess livslängd med ytterligare 10-20 år. Moderniseringen på den svenska marknaden väntas öka produktionen med 18 procent till 2012. Enligt Studsvik själva är för närvarande 34 reaktorer under byggnation världen över. Fram till 2030 väntas 150-300 nya kärnkraftreaktorer byggas och tas i drift. Av dagens drygt 450 aktiva kärnkraftverk är Studsvik verksamma på 200 av dem.

Den andra tillväxtdrivaren i Studsvik är den mängd avfall efter de 400-500 befintliga kärnkraftsanläggningar, som väntar på att tas om hand. Behovet av service, reparationer och investeringar kommer således att öka med tiden.

Kort sagt så har Studsvik alltså ett attraktivt erbjudande som ligger rätt i tiden och även om det aldrig mer skulle byggas fler kärnkraftsverk finns det en stor marknad under många decennier framöver. Avfallsproblematiken kommer nämligen att finnas kvar och växa alldeles oavsett. Dessutom är verksamheten oberoende av konjunkturläget.

Som så ofta på en marknad med goda utsikter finns det en rad aktörer som tampas om marknadsandelarna, med prispress som följd. Den stora konkurrenssituationen har medfört en hel del problem för Studsvik i bland annat USA, där rörelsemarginalen halverades till 1,5 procent, från en redan låg nivå. USA är en viktig marknad för Studsvik och stod för en tredjedel av koncernens intäkter ifjol.

Här finns också Studsviks hälftenägda intressebolag och potentiella guldägg TTT (THOR Treatment Technologies) med USA: s energidepartement som storkund. I jämförelse med den konkurrerande förglasningsteknologin sägs THOR ge ett stabilare slutresultat till en bråkdel av kostnaden. I april 2005 tog TTT en jätteorder på drygt 750 Mkr från USA: s energidepartement rörande en avfallshanteringsanläggning i Idaho. Efter storordern har det varit relativt tyst om TTT, men enligt bolaget själva går allt planenligt. Nyligen fick TTT ytterligare en order från energidepartementet på cirka 45 Mkr. Skulle det visa sig att Washington på allvar fastnar för denna teknik kan TTT: s värde öka drastiskt.

I september förra året tecknades även ett samarbetsavtal med amerikanska Waste Control Services (WCS) avseende behandling och lagring av lågaktivt avfall. Tanken är att Studsvik ska ta hand om bearbetning och stabilisering av avfallet, medan WCS står för lagring. Samarbetet väntas generera intäkter tidigast efter sommaren i år.

Studsvik delar in verksamheten i fyra affärsområden; Avfallshantering, Avveckling, Engineering & Services samt Driftoptimering. Avfallshantering är det största området och står för 45 procent av koncernomsättningen på 1,3 miljarder kronor (1,2). Tillväxten var nästan 20 procent ifjol men rörelsemarginalen sänktes till 5,9 procent (6,6), långt ifrån ledningens målsättning på 20 procent. Avfallshantering har verksamhet i Sverige och USA. På hemmaplan behandlas stora volymer låg- och medelaktivt metalliskt kärnavfall. Genom en speciell teknologi med förbränning och smältning reduceras den radioaktiva avfallsvolymen med 90-95 procent, vilket i sin tur sänker kundens deponeringskostnad.  

I Storbritannien, som för närvarande står för 10 procent av intäkterna, var utvecklingen mycket stark. Under 2007 vändes en förlust på 11 Mkr till en vinst på 3 Mkr. Omsättningen ökade med 100 Mkr till 130 Mkr (30). Studsvik erhöll samtidigt tillstånd för att bygga och driva en anläggning för behandling och återvinning av metalliskt avfall. Bolaget bedömer att det finns 500 000 ton kontaminerat metallskrot i Storbritannien som på ett säkert sätt kan behandlas och återanvändas.

Värderingen då? Studsvik växte organiskt med 18 procent förra året. Samtidigt höjer bolaget det organiska tillväxtmålet från 5 procent till 10 procent per år, vilket är i linje med de senaste tre årens genomsnittliga tillväxttakt. Lönsamheten har dock hackat genom åren med återkommande "engångsposter" som belastat resultatet. Koncernmarginalen 2007 slutade på 4,7 procent (5,8), långt ifrån målet på 8 procent. Det finns idag inga tecken på att Studsvik inte skulle klara av att växa med 10 procent de kommande 2-3 åren. Omsättningen för 2008 torde då landa en bit över 1,4 miljarder kronor. Den brittiska verksamheten kommer att bidra positivt till rörelseresultatet i takt stabiliseringen av verksamheten och ökade marknadsandelar. Antar man att marginalen förbättras till 2006 års nivå kommer vinsten per aktie landa på 6,5 kronor justerat för nettoskulden på 140 Mkr, vilket ger p/e 17.

Med lite god vilja kan man värdera Studsviks helägda verksamhet till motsvarande cirka 90 kronor per aktie. Börskursen är runt 115 kronor och ger då en implicit värdering på nära 200 Mkr som Studsviks 50 procent av TTT måste bära. Om det är mycket eller lite är omöjligt att bedöma. Sedan vårt avvakta-råd i BV 07-09 har kursen mer än halverats. Vi tror på affärsidén och ser ett köpläge till dagens nivåer.