Sedan börs- och finanskrisen slog till i mitten av 2007 har Systematiska Fonder fått stor uppmärksamhet. Bolagets äldsta fond, AMDG Hedge, har uppvisat god avkastning under åren. Men det har framför allt varit framgångarna med högriskfonden Risk-Reward som har skapat de stora rubrikerna. Under fjärde kvartalet 2007 steg fonden med 45 procent och under det första kvartalet 2008 med 22 procent.

Det gick till och med så bra att bolaget beslöt att stänga fonder för nya insättningar i januari 2008. Skälet till att Risk-Reward stängdes var det kraftiga inflödet av kapital i slutet av 2007 och i början av 2008. I januari nästan fyrdubblades fondens kapital, då fonden erhöll närmare 60 miljoner kronor, och hade vid utgången av januari 2008 drygt 70 miljoner i fondkapital. Vissa stod frågande och undrade varför de stängde fonden vid ett så litet kapital. Andra hedgefonder brukar stänga när kapitalet uppgår till mellan en halv och en miljard kronor.

Fram till dess var Systematiska Fonder som de flesta andra. Inga köp- eller säljavgifter. De tog ut 20 procent i prestationsbaserad avgift och 1,5 procent i fast avgift. Även om den fasta avgiften ligger i överkant jämfört med snittet så är den inte anmärkningsvärd hög. Det som är anmärkningsvärt är att succéfonden, Risk-Reward, inte har något fast arvode alls, utan har bara den prestationsbaserade avgiften som intäktskälla. Jag har inte sett någon fond med den strukturen som har blivit gammal.

Men bolagets tre senaste fonder sticker ut ordentligt. I januari 2008 startade de fonden Covered Call. Där tar de ut en köpavgift på 2 procent och en fast årlig avgift på lika mycket.

Det är i mastigaste laget, även om de har tagit bort den prestationsbaserade avgiften. Det hade varit bättre om det vore tvärt om. Men det finns nog en strategi bakom det. Fonden backade med 17 procent förra året, det drabbade inte fondbolaget lika mycket som spararna då de ändå kunde ta ut 2 procent i fast avgift och behövde inte oroa sig för utebliven prestationsbaserad ersättning. Vid utgången av 2008 hade fonden ett kapital på 20 miljoner kronor.

Framgångarna med Risk-Reward ledde till att de i slutet av förra året startade en systerfond, Risk-Reward Euro. Den har samma strategi som Risk-Reward men placerar kapitalet i derivat på DAX 30- och Eurostoxx 50-indexen, och inte i OMXS30-terminer. Fondbolaget verkar minst sagt ha fått hybris för här vill de ha hela 4 procent i köpavgift, 2 procent i fast årlig avgift. Utöver detta kommer en rörlig avgift på 20 procent på avkastningen över 4 procent.

De måste ha sneglat på det Österrikiska bolaget, Superfund, för att komma fram till sådana villkor. Vid årsskiftet hade fonden fått in under en miljon i kapital. Om det beror på marknadsläget eller villkoren är svårt att säga, men jag lutar åt det senare.

I morgon, tisdag, startar deras sjunde och senaste fond, Systematiska Bas. Den har samma uppseendeväckande avgiftsstruktur som Risk-Reward Euro. Fondbolaget betraktar fonden som den med lägst risk av sina fonder. Målet för fondens risk, mätt som standardavvikelse, är 12 procent. Jämfört med andra "lågriskhedgefonder" är det högt och de som väljer att investera i den bör ha det i åtanke.

Placera.nu kan dock inte rekommendera någon av de nya fonderna. Vi tycker att de fasta avgifterna är alldeles för höga. Dessutom har förvaltningsstrategin inte visat sig fungera så bra den senaste tiden, vilket visar sig i avkastningen.

Placera.nu tycker också det är oroväckande att avkastningen skiljer sig så mycket åt mellan fonderna. Men det kanske är en del av strategin.