Affärssystembolagen är lite udda fåglar i IT-branschen. De är inte konsultbolag, men sällan heller renodlade mjukvaruföretag utan ett slags mellanting. IFS har omsatt knappt 2,3 miljarder kronor de senaste 12 månaderna och av den siffran står företagets tjänsteorganisation för lite drygt hälften. IFS konsulter arbetar med att införa system hos kunderna, med specialanpassningar, uppgraderingar och utredningar inför offertprocesser. Själva programvaran, som ihop med de pengar kunderna betalar för support och nya programversioner står för resten av intäkterna, är alltså att se som ett slags halvfabrikat som kräver omfattande handpåläggning innan den passar ute hos en enskild kund.

IFS var länge inriktade på tillverkande företag men i takt med att tillverkningsindustrin flyttat österut så har bolaget alltmer specialanpassat sina affärssystem för kunder som behöver hantera anläggningstillgångar, exempelvis försvarsindustrier, kraftverksägare eller byggbolag. Det kan exempelvis röra sig om stora serviceorganisationer med mycket fältpersonal, som trucktillverkaren Kalmar Industris vars affärssystem håller reda på alla truckar, reservdelar och jobb som bolagets servicepersonal, 100 man bara i Sverige, behöver information om. Fältpersonalen kan i sin tur rapportera in material- och tidsåtgång, via en mobil klient, vilket bäddar för ett effektivt utnyttjande av personalstyrkan och små tidsförluster. I just Kalmarfallet skryter IFS med att kunden lyckats sänka tidsåtgången radikalt sedan man började jobba utifrån IFS affärssystem. Administrationen har också minskats tack vare att fältpersonalen inte behöver rapportera in "på papper", lagren i servicebilarna har minskats och beläggningen av fältpersonen har förbättrats. Totalt har IFS 2000 kunder och över 600 000 användare av sina affärssystem.

IFS har länge ansetts sitta på en modern produkt med god funktionalitet men historiskt har bolaget haft anmärkningsvärt svårt att omsätta dessa tillgångar i vinst per aktie. I mitten av 1990-talet gjordes en omfattande geografisk expansion utan att intäkterna växte i motsvarande mån. Ofta beskylldes IFS för att dumpa priser och villkor för att nå en "kritisk storlek" där licensintäkterna var stora nog för att motivera de omfattande investeringar som krävs varje år för att hålla produkten modern. Typiskt sett investerar IFS 9-12 procent av nettoomsättningen i sin produkt varje år. Inom leveransorganisationen hade koncernen en rad problemprojekt. Situationen blev ohållbar och ett stycke in på 2000-talet köpte Gustaf Douglas in sig i IFS och initierade ett förändringsarbete. Bland annat har koncernens geografiska omfattning bantats genom att verksamhet överlåtits till partners och de höga forskningskostnaderna har sänkts genom tidiga satsningar på ett FoU-center i Sri Lanka där låglöneingenjörer svarat för 60 procent av arbetet med den senaste versionen av IFS system. Man har kommit en bra bit på vägen. De senaste tolv månaderna tjänade IFS 140 Mkr i rörelsen vilket motsvarar en rörelsemarginal på 6,1 procent och 0,30 kronor per aktie efter schablonskatt (verklig skatt är låg tack vare stora förlustavdrag). Finansiellt är bolaget hyggligt starkt med en mindre nettokassa och positivt kassaflöde. Börsvärdet är 1900 Mkr vilket innebär att IFS värderas till 0,8 gånger omsättningen, 13,5 gånger rörelseresultatet och 23,6 gånger vinsten de senaste 12 månaderna. P/e-talet är högt men det beror delvis på dyra lån som nu är konverterade.

Aktien ser inte jättedyr ut givet IFS nuvarande prestationer. Licenstillväxten var 15 procent under årets första nio månader vilket är godkänt och på sikt kommer att dra med sig mer konsult- och underhållsintäkter. Totalt växte koncernen med 7 procent organiskt. Inom konsultrörelsen är lönsamheten pressad av löpande avtal till priser som inte matchar de löneökningar som nu sveper genom IT-branschen i Norden och övriga Västeuropa. Efterhand som de löper ut bör konsultmarginalen stiga. Till bilden hör också att fusionsfeber råder i branschen sedan några år. Intentia blev ju uppköpt och i USA har Oracle gjort en rad köp. IFS borde vara en given uppköpskandidat i och med att flera amerikanska företag värderas till avsevärt högre multiplar än svenskarna. Kanske sätter den svaga dollarn vissa käppar i köphjulen.

Allt som allt borde IFS kunna växa 10 procent med en marginal kring 9 procent nästa år, och då ska aktien upp från 7 mot 10 kronor. Det som dock stör bilden av IFS som en given köpkandidat är, förutom en riktig spökhistorik, bolagets svaga kassaflöde. IFS investerar årligen 150-200 Mkr i utveckling av sina mjukvaror vilket gör att det fria, potentiellt utdelningsbara kassaflödet, bara är en blek skugga av resultatet efter skatt. De senaste 12 månaderna var rörelseresultatet efter schablonskatt 101 Mkr medan kassaflödet före finansiering var 34 Mkr. Från bolagets sida är budskapet att det vore självmord på sikt att dra ned mer på utvecklingssidan och det finns helt klart fog för denna farhåga. Men man kommer inte ifrån att IFS ger relativt lite tillväxt för den investerade pengen och det stör helhetsintrycket. Särskilt som kassaflöde är en av IT-konsulternas bästa gren eftersom rena tjänsteorganisationer har små investeringsbehov. Ur den synvinkeln ser de ut som bättre placering i IT-branschen. Men vi tror att kombinationen av fortsatta resultatförbättringar och uppköpschansen räcker för att IFS ska bli en god placering på ett år.