2025 skulle bli året då världsekonomin äntligen kunde börja repa sig från pandemi, krig, hög inflation och höjda räntor.
Istället blev det tullkrig, och hushållen är återigen pessimistiska.
Sveriges BNP minskade med 0,2% i första kvartalet jämfört med kvartalet innan. Jämfört med samma period i fjol ökade BNP med 0,9%. Detta enligt färska siffror från SCB.
Enligt nationalekonomen Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital och författare till läroböcker inom ekonomi, befinner sig Sverige "reellt" i en lågkonjunktur.
"Tillväxten är lägre än den potentiella, kapacitetsutnyttjandet är lågt och arbetslösheten ligger kvar på en extremt hög nivå. Så även om glaset är halvfullt, så är bilden fortsatt svag", säger han till Placera.
Trots att realinkomsterna nu ökar är det fortfarande oklart om konsumtionen följer med. Hushållen föredrar att hålla på slantarna under osäkra tider.
"Om hushållen nu inte höjer sitt sparande så räcker den stigande realinkomsten till att driva upp konsumtionen även om nivån på sparandet är högt. Men om osäkerheten blir så stor att hushållen ökar sitt sparande drabbar det konsumtionen."
En annan typ av kris
Än är det för tidigt att veta åt vilket håll det barkar, menar han. Den riktiga återhämtningen tror han inte tar fart förrän 2026.
Eklund understryker att den här konjunkturnedgången skiljer sig från tidigare kriser.
"Det är inte en enskild chock som 90-talskrisen eller finanskrisen 2008. Det är en serie smällar: pandemi, krig, inflationsspik, höga räntor – och nu protektionism. De negativa effekterna har lagrats på varandra och har underskattats av de flesta prognosmakare."
Riksbanken i ett känsligt läge
Den ekonomiska bilden innebär att centralbankerna får agera försiktigt.
"De sitter i kläm. Å ena sidan så har du en svagare ekonomi på de flesta håll som ger argument för att sänka räntan och stimulera. Å andra sidan har du prisstegringar på grund av tullar och det talar för att hålla upp räntorna."
Tidigare har marknaden spått sänkning från Fed i höst, men det tror inte Eklund är på tal längre. Däremot ser han framför sig ett par sänkningar från ECB.
"Och detsamma gäller väl egentligen Riksbanken. Inflationsimpulsen borde inte vara så stor i Sverige och borde falla tillbaka andra halvåret. Samtidigt som jag tror att konjunkturen kommer att fortsätta vara svag."