Kontanthanteringsbolaget Loomis har en konjunkturstabil, men ganska tråkig, verksamhet. Bolaget erbjuder ett brett sortiment av helhetslösningar för värdehantering. Tjänsterna, som huvudsakligen riktar sig till banker, detaljhandelskedjor och butiker samt andra kommersiella affärsverksamheter, ger kunderna en säker och effektiv hantering av allt fysiskt kontantflöde i deras verksamhet.

Loomis har cirka 6 000 värdetransportbilar som transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Den framtida tillväxten för bolaget hänger på hur benägna bankerna är att lägga ut sin hantering av kontanter på entreprenad. Och här sker stora förändringar just nu, inte minst i spåren av finanskrisen, som lett till att bankerna i högre grad koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och överlåter kontanthanteringen till specialiserade bolag.

Så ser det i alla fall ut utomlands, men i Sverige har det på senare tid skett en viss förändring i synen på kontanthantering av storbankerna. Dessa har successivt minskat antalet uttagsautomater för att minska rånrisken och riskerna för penningtvätt. Det är i alla fall de huvudargument som förmedlas utåt sett, men faktum är att bankerna tjänar hutlöst mycket pengar på att allmänheten ökar användandet av kort vid köp.

Det ger fina provisionsintäkter och i tider som dessa när bolånemarginalerna och räntenettot är under lupp så är det extra lukrativt med provisionsintäkter som lite granna hamnar under medias radar. Svenskt näringsliv har varit ute upprepade gånger för att belysa detta för konsumenterna, men faktum är att Swedbank, SEB och Nordea har fortsatt minska uttagsautomaterna i landet för att öka användandet av kort. Handelsbanken är hittills den bank som stått utanför detta. Fortsätter den här trenden så är det helt klart negativt för efterfrågan på Loomis tjänster i Sverige.

Samtidigt visar oberoende undersökningar att användandet av kontanter i samhället fortsätter att öka. I Europa har volymen kontanter i cirkulation ökat med i genomsnitt åtta procent per år sedan introduktionen av euron. I USA har mängden sedlar ökat med i genomsnitt fyra procent årligen under den senaste tioårsperioden. Loomis har runt två tredjedelar av intäkterna från Europa, medan resten hämtas från USA.

I USA råder det prispress och med tanke på att Loomis de senaste två åren haft huvudfokus på att öka lönsamheten i första hand, så har ledningen flaggat för att man kommer att tacka nej till lågprisaffärer i landet och istället satsat mycket på att effektivisera organisationen för att därigenom öka lönsamheten. Under 2011 låg rörelsemarginalen i USA på 7,3 procent (7,4), medan Europa mäktade med en marginal på 10,3 procent (9,8). Det gav en något förbättrad koncernmarginal på 8,3 procent (8,0). Målet är att nå 10 procents marginal till 2014.

Loomis har även genomfört en del mindre förvärv på den fragmenterade marknaden för kontanthantering, och man kommer att fortsätta vara en av de aktörer som leder konsolideringen i branschen. Det kan på kort sikt sätta press på marginalerna när förvärven ska integreras, men tanken är att det på sikt kommer att ge en bättre förhandlingsposition gentemot kunderna och en ökad marknadsandel. Man fortsätter även med arbetet med att effektivisera koncernstrukturen och lägga ner olönsamma kontor för att ge stöd åt lönsamheten. På tillväxtsidan är det nämligen fortsatt tuffa tider för Loomis, som ifjol uppvisade en organisk tillväxt på blott 1 procent.  

Så vad kan man vänta sig av bolaget under 2012? Vi räknar med att omsättningen stiger i ungefär samma takt som ifjol, det vill säga med totalt 5-7 procent inräknat förvärven. Organiskt räknar vi med en nolltillväxt. Antar vi att Loomis fortsätter att förbättra rörelsemarginalen till 8,8 procent i år, ger det ett rörelseresultat omkring 1 020 Mkr. Loomis har en nettoskuld på 2,2 miljarder kronor och börsvärdet är knappt 6,7 miljarder.

Aktien har det senaste året stått still, medan börsen är ner med 8 procent under samma period. Givet vår prognos värderas Loomis till 8,7 gånger rörelsevinsten om man justerar för nettoskulden. P/e-talet blir 10,6 till dagskurs 96 kronor om man räknar med en högre procentsats på 30 procent, vilket är ungefär det Loomis betalade ifjol på grund av en högre skattesats i USA. Antar man en liknande utveckling nästa år landar p/e-talet runt 10.

Loomis ska ha mycket kredit för att man har lyckats öka lönsamheten trots en obefintlig organisk tillväxt, men samtidigt finns det ett tak för hur mycket man kan gneta på kostnadssidan. Dessutom har bolaget aldrig berikats med höga multiplar på grund av den låga tillväxten. Uppsidan känns därför begränsat på dagens kursnivåer och således blir rekommendationen Neutral.