Även om Sony Ericssons vinst hamnade 15 procent under analytikernas förväntningar så går bolaget på intet sätt dåligt. Särskilt inte i jämförelse med de tidiga åren 2001-2003 då Sony Ericsson gjorde miljardförluster och inte heller jämfört med Motorola som i natt tvingades gå ut med en vinstvarning just på grund av stora tapp inom sin mobiltelefonenhet. Omsättningen växte till exempel med fina 37 procent, antalet sålda telefoner med 59 procent och marknadsandelen ligger nu klart över 9 procent enligt bolagets uppskattning.

Sony Ericssonhar faktiskt växt till sådan storlek att bolaget har en väsentlig påverkan på hälftenägaren Ericssons resultat. Innan halvårsrapporten trodde analytikerna på knappt 1,7 miljarder euro i vinst (drygt 15 miljarder kronor). Mobiltelefonerna skulle i så fall svarat för en femtedel av Ericssons vinst.

Efter halvårsrapporten justeras nog den siffran ned en smula. Kruxet är att Sony Ericssons satsning på lite mindre avancerade, och dyra, telefoner verkar späda ut företagets marginaler. Bolaget är ju mest känt för sina häftiga musik- och kameramobiler och för att ha en stark position på 3G-telefoner. På den i tillväxtländerna snabbväxande marknaden för enklare telefoner har man varit svagare. Där har Nokia härskat - inte minst tack vare de stora skalfördelar som finnarna har tack vare sina höga volymer.

Bland analytikerna har det funnits farhågor om att Sony Ericssons satsning på enklare mobiler skulle späda ut marginalen just på grund av att man till skillnad från Nokia saknar skalfördelar. Halvårsrapporten ser vid första anblicken ut att stärka sådana farhågor. Intäkten per mobil sjönk till 125 euro i andra kvartalet från 145 euro samma period 2006. Rörelsemarginalen var 10,1 procent vilket var bättre än i fjol (8,9 procent) men sämre än första kvartalets 11,8 procent.

Ändå finns det mycket som talar för att Sony Ericsson inte är på väg att vända till det sämre. Det verkar nämligen som att senaste kvartalets marginalförsvagning mer speglar ökade satsningar på marknadsföring och utveckling än den omtalade frånvaron av skalfördelar. Bruttomarginalen, som bäst speglar själva produktionen, faller bara marginellt (från 30,3 till 29,6 procent). Istället är det ökade kostnader inom utveckling och marknad som sänker resultatet. Sådana kostnader har Sony Ericsson själva kontroll över och de kan framöver mycket väl omsättas i högre försäljning. En stor del av bolagets produktion är dessutom utlagd på entreprenad i lågkostnadsländer (cirka en tredjedel av mobilerna tillverkas i egna fabriker i Kina) vilket borgar för låga produktionskostnader.

Som Sony Ericsson står och går i dagsläget ser man ut att öka omsättningen med knappt 25 procent till 123-124 miljarder kronor och vinsten före skatt med lika mycket till 14,5-15 miljarder före skatt. Sätter man p/e 15 på den vinsten efter schablonskatt så skulle Sony Ericsson vara värt 160 miljarder kronor och på egna ben vara börsens sjätte mest värdefulla företag.

Ericsson går

ned något nu under förmiddagen men vi tycker inte att Sony Ericssonrapporten är skäl nog för att ompröva vår positiva syn på aktien. Inget tyder på att telefonmarknaden håller på att vika och marginalförsvagningen kan som sagt mycket väl vara tillfällig. Det stora testet blir förstås Ericssons egen rapport nästa fredag. Det som tidigare legat bolaget i fatet, något svag organisk tillväxt och dåliga kassaflöden, står i fokus.

Daniel Svensson