Black Earth Farming (BEF) är ett svensk-ryskt jordbruksbolag som inriktat sig på jordbruk i det så kallade svarta jord-bältet i södra Ryssland. Bolaget har köpt på sig jord från bland annat privatpersoner i avsikt att kultivera den med moderna metoder och bedriva spannmålslagring och viss vidareförädling i egen regi. Inte sällan kan BEF erbjuda säljarna arbete med högre lön än på andra håll (moderna metoder ger högre produktivitet och mer kvalificerade arbeten).

Bolaget äger i dagsläget endast cirka en tredjedel av den jordbruksmark som förvärvats. Det beror på att ägarregistrering är en tidskrävande, byråkratisk process. Säljarna har däremot fått betalt och BEF har i väntan på officiell ägarregistrering (lagfart) kontroll över marken genom arrendeliknande kontrakt.

BEF:s arealer är med svenska mått mätt enorma. Bolaget kontrollerar 321 000 hektar eller 3 210 kvadratkilometer, vilket är ungefär lika stort som Gotlands yta. BEF står som ägare till 106 000 hektar och 204 000 hektar är under ägarregistrering. 11 000 hektar är arrenderade men inte inlämnade för registrering.

Under 2009 planerar bolaget att bruka 181 053 hektar vilket är 28 procent mer än ifjol. Övrig mark, främst sådan som förvärvats sent, förbereds för sådd nästa år eller trädas. De huvudsakliga grödorna är vete, korn, raps, solrosor och majs.

Rapporten för det första kvartalet 2009, som presenterades på tisdagen, var av blandad kompott. BEF sålde mycket större volymer av sin skörd under det första kvartalet jämfört med samma period året innan, men till betydligt lägre priser. Omkring 114 000 ton spannmål såldes jämfört med drygt 34 000 ton förra året och priset var ungefär 35 procent lägre än 2008 års nivåer.  Men på grund av de högre volymerna steg ändå de totala intäkterna med 114 procent till 13,7 miljoner dollar (6,4) jämfört med första kvartalet 2008.

Anledningen till de höga försäljningsvolymerna är att BEF sålde en stor del av 2008 års skörd när priset kom upp lite grann i början av året. Men fortfarande finns omkring 223 000 ton spannmål från 2008 års skörd sparad i lager i väntan på högre priser. I genomsnitt fick BEF 118 dollar/ton spannmål under första kvartalet 2009. Motsvarande siffra för första kvartalet 2008 var 182 dollar/ton.

Resultatet efter skatt blev dock endast 54 000 dollar, jämfört med 2,7 miljoner dollar förra året. Orsaken är högre personalkostnader, högre lager- och transportkostnader samt ökade materialkostnader.

Råvaror är generellt volatila tillgångar och spannmål är inget undantag. Kortsiktiga svängningar i spannmålspriserna får ofta stor påverkan på kursutvecklingen för BEF. Ett kraftigt spekulationsrally i spannmål som vete resulterade i början av 2008 i ett ännu kraftigare spekulationsrally i BEF:s aktie. Vid sidan av uppgången i spannmålspriserna hade inga större fundamentala förändringar skett för BEF och aktiens uppgång fick också ett abrupt slut när spannmålspriserna vände nedåt innan sommaren 2008.

Idag står aktien i 27 kronor efter en uppgång med nästan 40 procent sedan årsskiftet. Det är ändå en halvering jämfört med introduktionskursen på 50 kronor i början av 2008.

BEF har en stark balansräkning med en kassa på 132 miljoner dollar. Eget kapital uppgår till 296,6 miljoner dollar, motsvarande cirka 18 kronor per aktie.

Priset på spannmål har fortsatt varit lågt under inledningen av 2009, relativt 2008 års höga priser. Till exempel har vetepriset halverats jämfört med förra året och efterfrågan bedöms ligga på en fortsatt låg nivå det närmaste halvåret givet den svaga världskonjunkturen.  

Bolaget värderas idag till cirka 3,3 miljarder kronor. I början av april kontrollerade bolaget som sagt 321 000 hektar mark. Rensar man för nettokassan (kassa minus räntebärande skulder) på drygt 530 Mkr (vi antar att långfristiga skulder är räntebärande) värderas varje hektar inklusive övriga tillgångar, maskiner med mera, till drygt 8 600 kronor.

Det är långt under värdet för motsvarande svenska jordar i till exempel Skåne eller Västergötland. Men ryska realtillgångar har alltid värderas relativt lågt på grund av bland annat politiska risker. Och under kursrallyt under våren 2008 värderades BEF:s mark till nivåer uppemot 25 000 kronor per hektar.

Så potentialmässigt finns det långsiktigt en god uppsida från dagens aktienivå. En högre levnadsstandard leder till att världens konsumenter skiftar över till mer proteinbaserad föda, exempelvis ökar Kinas köttkonsumtion konstant. Efterfrågan ökar då eftersom konverteringen av spannmål till kött är en ineffektiv process, för att få 1 kilo fläskkött krävs det till exempel cirka 6 kilo spannmål.

Högre spannmålspriser leder till högre värdering av jordbruksmark och jämfört med bördig mark i andra delar av världen köper BEF sin mark väldigt billigt. Båda dessa faktorer kan leda till betydande tillgångsuppvärderingar på sikt för BEF.

För den långsiktige

som är beredd att vänta något år på den ryska jordens omvärdering är det nog läge att Öka. Men risken är givetvis hög.