Börsens teknikkonsulter anses vara konjunkturkänsliga men de klarade första kvartalet bra. ÅF behövde exempelvis inte genomföra alla de nedskärningar som avviserades under fjärde kvartalet. Bolagets vinst låg ungefär kvar på samma nivå som förra året. Sweco ökade till och med sin vinst en aning. Enda riktiga smällen åkte den mest lönsamma konsulten Reljers på. Företaget tappade nästan 40 procent av resultatet i första kvartalet.

Men samtliga företag är tydliga med att det är för tidigt att ropa hej, så att säga. Efterfrågan fortsätter att försämras.

Det som skapar mest oro kring bolagens intjäningsförmåga är att vinsterna styrs väldigt mycket av debiteringsgraden. För exempelvis Sweco så betyder en procentenhets minskning cirka 61 Mkr i tappat resultat på årsbasis. Under förra lågkonjunkturen, som mest präglades av krisen för IT- och telekomsektorn, låg debiteringsgraden i bolagen runt 70 procent (jämförelsen mellan teknikkonsulterna störs dock lite av att de inte använder samma definition av detta nyckeltal). Rent intuitivt känns det svårt att svälja att debiteringsgraden inte skulle ned till liknade nivåer i den här svackan. Nu drabbar ju lågkonjunkturen teknikkonsulternas kärnkunder, som byggbolag, klart hårdare än förra gången.

Riktar man blicken specifikt mot Sweco så finns förstås skillnader mellan det bolag som harvade på med en debiteringsgrad kring 69-70 procent 2000-2003 och dagens koncern som ligger på 76-77 procent. Omdaningen startade under ex-chefen Wigon Turesson vars mantra var ökad tillväxt för att slå ut konsultbolagets fasta kostnader på allt större volym. Ett 50-tal företag har köptes vilket dels gjort Sweco till ett mycket mer internationellt företag, dels ökat inriktningen på energi och industri. Just det ökade inslaget av energi- och miljö brukar framhållas som en fördel för Sweco.

Ser man på energiområdet så har det ökat sin andel av Swecos omsättning från 5 till 15 procent under 2000-talet. Utsikterna är också ljusa för exempelvis investeringar i vind- och vattenkraft. Till viss del kan det väga upp att bolaget fortfarande är starkt exponerat mot den svaga byggsektorn bland annat genom sin arkitektrörelse.

Ändå känns det högst tveksamt att Sweco skulle klara den här lågkonjunkturen radikalt mycket bättre än tidigare. Utvecklingen i första kvartalet ger inget stöd för att så blir fallet. Vinstökningen förklaras helt av en reavinst inom affärsområdet Industri samt en oväntat stark kalendereffekt i Norge. Rensar man bort detta så föll resultatet något. Och tar man med i bilden att det var fortsatt ökade snittpriser som kompenserade fallet i debiteringsgrad, från 77 till 74 procent, så ter sig framtiden ännu mer vansklig. Rimligen kommer prisökningarna att avta härifrån och troligen vändas i sin motsats.

Det värsta är nog kvar för Sweco som liksom de andra teknikkonsulterna är sencykliska. I takt med att de pågående projekt blir klara kommer företaget få problem med beläggningen. Hittills har bara mindre justeringar gjorts. Cirka 3 procent av de 5 400 anställda avskedades eller permitterades under kvartalet.

Vi räknar med att debiteringsgraden faller ned mot 73 procent i år och att vinsten per aktie hamnar runt 3,50 kronor. Det ger ett p/e-tal på 12,2. Även nästa år kan vinsten minska.

Finanserna är emellertid i gott skick och gär det möjligt för Sweco att fortsätta på sin inslagna förvärvslinje. Men trots det känns det inte rätt att äga aktien just nu. Tvärtom kan redan andra kvartalet bjuda på viss baksmälla efter kursrusningen efter rapporten. Vi fortsätter att föredra ÅF framför Sweco  och sänker rådet på Swecoaktien till sälj.

----

Den här artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan måndagen den 18 maj. Vill du prenumerera på Börsveckan, klicka här.