God El är en riktig framgångssaga. Sedan starten 2005 har 75 000 kunder nappat på att få ett bra elpris samtidigt som överskottet går till välgörande ändamål. Framgången har fått grundaren Stefan Krook att snegla på en annan stor konsumentmarknad, fondmarknaden.

Han har fått ihop 3 miljoner kronor för att kunna starta fondbolaget. Om allt går som planerat ska fonden vara igång under andra kvartalet. Bolaget och förvaltningen ska skötas effektivt och initialt är det tre personer som driver det. Men för att det ska gå runt, så det blir några pengar över till välgörande ändamål, krävs det att sparare sätter in minst 500 miljoner i fonden, enligt Stefan Krook.

Även om det finns mycket som talar för att Stefan Krook och den nya fonden, som får namnet God Fond, ska lyckas så tror placera.nu att det blir betydligt tuffare än vad det var för God El.

Han har lyckats med God El, vilket många inte trodde han skulle göra. Uppenbarligen är han en sjutusan till entreprenör som lyckas knyta till sig namnkunniga personer. Han är karismatisk och ärlig. Kring God Fond finns Johan Björklund tidigare koncernchef på Catella. Robert af Jochnick på Oriflames är en av investerarna i fonden, liksom blivande H&M-vd:n Karl-Johan Persson. Och fler är på gång, enligt Stefan Krook.

Han har prissatt fonden lågt jämfört med andra ideella fonder. De 21 ideella fonder som finns på marknaden tar i genomsnitt ut 1,5 procent per år i förvaltningsarvode, medan God Fond bara ska kosta 0,85 procent. Även om det är en fond-i-fond, åtminstone initialt, så har God Fond löst problemet med dubbla avgifter genom att fondbolaget betalar de externa förvaltningsavgifterna, så netto blir det inte blir det inte dyrare än 0,85 procent för spararen. Det innebär å andra sidan att kostnaderna för fondbolaget ökar, vilket kommer att minska de utdelningsbara medlen som ska gå till välgörande ändamål.

Det ideella inslaget kommer säkert att attrahera en hel del sparare på samma sätt som God El har gjort. Dock finns det fler aspekter som talar emot en framgång.

Intresset för ideella fonder är försvinnande lågt i Sverige. Vid årsskiftet fanns det drygt 4 miljarder kronor investerat i ideella fonder. Även om siffran känns hög så motsvarar det bara 0,33 procent av den svenska fondförmögenheten.

Det är inget snack om att svenskarna gärna vill skänka pengar till välgörande ändamål. Det visar sig på en mängd sätt, allt från tv-galor till andra insamlingar. Men när det kommer till den finansiella sektorn så verkar de mest måna om att få pengarna att växa. Folk undviker både etiska och ideella fonder som minskar avkastningspotentialen.

Kanske kan Stefan Krooks snillrika variant, att det är fondbolaget som står för det ideella och inte fonden, få spararna att känna att det inte är deras pengar som delas ut. Fast det är självklart en synvilla, för det ligger i hur fondbolaget hanterar förvaltningsavgiften. Om Tele2 kan få oss att uppleva, ("by perception" som Tele2 uttrycker det), bolaget som den billigaste teleoperatören, så kanske God Fond kan få spararna att uppleva att det är någon annans pengar som de bidrar med.

Stefan Krook vill dock inte bli jämförd med andra ideella fonder.

"Vi vill inte positionera oss som en ideell fond. Det är inte fondspararna som avstår en del av sina pengar, som i andra ideella fonder, utan ägarna till fondbolaget som avstår sin avkastning till förmån för välgörande ändamål. Vi vill konkurrera med bankernas vanliga fonder, och erbjuda en bra fond i botten. På toppen ska spararna känna att de är med och bidrar till välgörande ändamål", säger Stefan Krook.

Även om inte God Fond är en renodlad indexfond som slaviskt följer ett visst index så kommer den till största del att använder indexprodukter i förvaltningen. Tanken är att förvaltarna ska skapa ett mervärde genom att aktivt välja marknader som de anser har bäst förutsättningar att ge hög avkastning. Det kommer också leda till att fonden kommer att uppvisa en avkastning som ibland är bättre än index, och ibland sämre. Den kommer alltså delvis att utvärderas och jämföras med aktiva fonder. Nu ska man inte dra för stora växlar på förvaltarnas aktivitet. Fonden kommer sannolikt att förvaltas väldigt nära sitt index.

Därför är förvaltningsarvodet på 0,85 procent relativt mycket. Den genomsnittliga indexfonden kostar 0,55 procent, och de svenska indexfonderna kostar så lite som 0,4 procent. Avanza Zero har gått längst i prispressarledet och kostar ingenting.

Stefan Krook poängterar dock att God Fond både har en etisk inriktning och investerar på tillväxtmarknaderna där kostnaderna är högre och där God Fond kommer att använda sig av aktivt förvaltade fonder. Därför tycker han att priset på 0,85 procent står sig väl i jämförelse med andra alternativ. Som referens kan nämnas att Danske Fonder har både en svensk och global indexfond med etisk inriktning som kostar 0,5 procent per år. Handelsbankens svenska motsvarighet kostar 0,8 procent och SEB:s kostar 1,75 procent.

Apropå index så kommer fonden att placera 50 procent i Sverige, 40 procent globalt på utvecklade marknader och 10 procent på tillväxtmarknader. Det innebär att den kommer att ingå i kategorin Global Sverige. Det är en relativt svåranalyserad kategori som är liten och bortglömd. Fonderna i den har skiftande inriktningar och är svåra att jämföra med varandra.

Därför är risken stor att God Fond inte kommer att synas så mycket i olika rankingar och i media, då fokus då ligger på renodlade fonder, så som globala, svenska och europeiska aktiefonder. Även om det är en aktiv strategi från Stefan Krook, att sälja på känslan och undvika konkurrens, så finns det alltså en uppenbar baksida.

Men den svåraste nöten som God Fond har framför sig är ändå distributionen. Finansbranschen är hårdnackat kapitalistisk och ingen säljer något gratis.

Försäkringsmäklarna och fristående rådgivare vill ha cirka 50 procent av avgiften för att aktivt sälja en produkt. Som kund hos en sådan krävs det stor övertygelse för att ens pengar ska slussas till en fond som inte ger ersättning till mäklaren.

Fondplattformarna jobbar inte heller gratis. Både Avanza och Nordnet vill ha hälften, och det är bara för att lägga upp fonden på plattformen. Stefan Krook är inte heller inställd på att betala hög ersättning för distributionen.

"Vi blir hellre en fond med 500 kunder och 1 miljard i kapital, än en fond med många fler kunder och mer kapital som betalar 50 procent i distributionsersättning", säger Stefan Krook.

Placera.nu anser att det finns mer som talar mot God Fond än för, åtminstone på papperet. Men är det någon som ska klara av det är det kanske just Stefan Krook. Han har bevisat sig när det gäller God El, och vet hur viktig marknadsföringen är, och hur man kommer ut och syns med begränsade finansiella resurser. Fidelity är världens största fondbolag. Marknadschefen där har sagt att vägen till framgång består till 75 procent av marknadsföring och till 25 procent av avkastning.

Det vore riktigt kul om Stefan Krook och God Fond kan ge alla andra fondbolag en riktig knäpp på näsan, men det ser onekligen svårt ut.