Lovisagruvan bryter zink och bly i en gruva utanför Lindesberg i Bergslagen och nådde under årets första nio månader en avkastning på sysselsatt kapital just över 100 procent. Inte illa.

Allt har sin start i en fyndighet som LKAB gjorde i mitten av 1980-talet, men de 400 000 ton malm det handlade om var, trots höga halter, alldeles för liten för att intressera gruvjätten. 

Projeket hamnade sedermera i privata händer och efter två misslyckade försökt fick man fart på projektet 2004. 

Att det flyger beror både på tur och skicklighet. Skicklighet i form av metoder för kostnadseffektiv produktion av en mini-fyndighet signerade en av huvudägarna, Johan Berge. Tur i den meningen att Lovisagruvan endast ligger 13 mil från Bolidens anrikningsverk i Garpenberg. Dels är det kort nog för kostnadseffektiv transport, dels är Boliden experter på att separera zink och bly ur malmen - vilket ger bättre avsättning för produkterna.

Så här långt in i 2009 har Lovisagruvan levererat knappt 23 500 ton malm, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med fjolåret och i takt för att nå målet om 30 000 ton i år.

Halterna är höga, 9 procent zink och 9,35 procent bly. De fina lönsamheten beror både på prisuppgången på basmetall och på att Lovisagruvan sänkt sina produktionskostnader per ton. Nettoomsättningen var 25,5 Mkr under årets första nio månader och resultatet 11,9 Mkr före skatt (10,3).

För att vara ett litet bolag har Lovisagruvan en bra informationsgivning med månadsrapporter om leveranser och vinstprognoser i varje kvartalsrapport. I år tror ledningen på ett resultat före skatt över 15 Mkr. Börsvärdet ligger på 55 Mkr och aktien handlas ungefär till 4 gånger vinsten. Det senaste året har Lovisagruvan delat ut en krona per aktie.

Vinsten, och utdelningen, kommer troligen öka under 2010 då vi går in i året med väsentligt högre priser än tidigare. Lovisagruvan har dessutom prissäkrat en stor del av produktionen till bättre priser än under 2009. Det är inte orimligt att tro på en vinst kring 20 Mkr och ett p/e under 4.

Köpvärt? Kanske, men en viss rabatt är på sin plats för dåligt handel i aktien. Det finns inte mer än ett hundratal ägare. En nuvärdesberäkning över gruvans livslängd, 15 år, indikerar också att uppsidan inte är enorm. Vi antar långsiktiga priser något under dagens nivå, kostnader runt dagens nivå och får en uppsida på 40 procent. Troligen kan dock aktien handlas upp på p/e-tal på ett års sikt. Den som kommer över aktien till kurser kring 17 kronor kan nog göra en hygglig affär. --- Den här analysen publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan, nummer 46, den 9 november. Vill du prenumerera på Börsveckan, klicka här.