De senaste 12 månaderna har Ericsson omsatt 202 miljarder kronor med en rörelsevinst på 6,1 miljarder kronor. Den siffran är belastad med 5,5 miljarder kronor från förlusterna i de två hälftenägda verksamheterna Sony Ericsson och ST Ericsson.

Dessutom har koncernen tagit 12,7 miljarder kronor i kostnader för att lägga ned fabriker, sparka anställda och andra åtgärder för att parera prispressen på telekomutrustning inom affärområdet Networks. Den underliggande rörelsevinsten är således 24,3 miljarder kronor vilket är en marginal på 12 procent.

Räknar vi på den nivån framöver så ligger intjäningsförmågan kring 6 kronor per aktie, vilket ger p/e-talet 14. Värderingen blir lägre ju större värde man räknar med för Sony Ericsson som ju stundtals tjänat bra pengar.

Värderingen är i linje med hur Ericssons framtida vinst värderats i snitt sedan 2005. Den vinsttillväxt som koncernen genererar bör man därför få som avkastning om p/e-talet nu inte justeras ned av börsen. Så ser det inte ut. Tvärtom tas fredagens rapport mot med öppna armar på börsen.

Ser man till försäljningsutvecklingen så känns börsreaktionen obefogad. Ericsson har inte längre särskilt mycket hjälp av valutorna och många operatörer i tillväxtländer håller fortfarande i slantarna. Exklusive förvärvet av Nortelverksamhet var Ericssons kvartalsomsättning på 45,1 miljarder kronor 16 procent lägre än samma period i fjol.

Det som lyfter aktien är att koncernen trots detta lyckats öka sina marginaler. I alla fall bruttomarginelen som var 39 procent, att jämföra med 36 procent för ett år sedan. Det är ett tecken på att Ericssons sparåtgärder äntligen kompenserar prispressen på marknaden. Om försäljningen kommer igång igen kan ett nytrimmat Ericsson därför öka sin vinst mer än väntat.

Det förtjänar också att nämnas att Ericssons tjänsteverksamhet går med bättre marginal än i fjol, trots att en stor volym fasats in från den amerikanska operatören Sprint. Det brukar ofta leda till viss marginalpress men den lyser med sin frånvaro i fredagens rapport. Det tyder på samma sak som vi var inne på ovan.

Nu syns väldigt lite tillväxt på radarn men Ericsson är ett sencykliskt företag som tidigare gjort gällande att man ligger mellan 6 och 12 månader efter konjunkturcykeln. Det finns dessutom några särskilda förhållanden som håller tillbaka siffrorna just nu. I Indien avvaktar operatörerna en 3G-auktion och i södra Afrika har konsolidering satt investeringsplanerna i baksättet. En viss komponentbrist har också hindrat Ericsson att leverera så mycket som varit möjligt.

Lägger man ihop allt detta finns en sportslig chans att koncernen kan börja växa igen mot slutet av året. Den underliggande tillväxtdrivaren är att trafiken i världens mobilnät ökar mycket snabbt tack vare alla nya så kallade smartphones och andra maniker som genererar datatrafik. Ericsson väntar sig en dubbling av trafiken varje år de kommande fem åren. Det är i och för sig ingen garanti för att även försäljningen ska öka. I bakgrunden lurar dock stenhård konkurrens på utrustning. Både Nokia Siemens Networks och asiatiska leverantörer förefaller priskriga hårt för att ta marknad.

Sammantaget är vi kluvna till Ericsson. Värderingen är inte särskilt hög och finanserna är goda med en nettokassa på 38,5 miljarder kronor. Räknat på det rullande resultatet exklusive Sony Ericsson och engångskostnader värderas Ericsson till 9 gånger rörelseresultatet.

Tillväxtutsikterna är oklara. Den nya företagsledningen med vd Hans Vesterberg i spetsen vågar inte spå hur marknaden utvecklas i år, men lovar att växa mer än den i alla fall. De senaste 5 åren har Ericsson växt mellan 7 och 8 procent årligen men mest genom att köpa företag. För utrustningsdelen Networks har trenden varit negativ länge trots trafikökningen i kunderna nät.

Det känns lite riskabelt att hänga upp en investering på att bruttomarginalen varit extra bra under ett enskilt kvartal. Är det hållbart? Exakt hur mycket som beror på bestående kostnadsbesparingar och hur mycket som beror på tillfälliga förändringar i andelen mjukvara i affärerna är svårt att avgöra.

Vi utesluter inte att Ericssons återhämtning kan komma av sig och att koncernen tvingas till nya besparingar senare i år. Trots dessa risker väljer vi ändå att se till den låga värderingen och till att trenden vad gäller lönsamheten går åt rätt håll. Rekommendationen blir köp.