Neste äger två raffinaderier i Finland som producerar oljeprodukter såväl till industrin som till konsumenterna. Detta är det största affärsområdet med runt 80 procent av försäljning och resultat. Huvudmarknader är nordvästra Europa och Nordamerika. Den viktigaste värdedrivaren är prisskillnaden mellan den råolja man köper in och vad man sedan får ut för sina förädlade petroleumprodukter. Denna marginal befinner sig nu på rekordnivåer tack vare det höga efterfrågeläget på olja, samtidigt som det under många år har underinvesterats i nya och befintliga anläggningar. Nuvarande kapacitet är alltså ordentligt ansträngd, vilket gör att minsta störning, i form av exempelvis oväder eller geopolitisk oro, ökar branschens överskott. Tillväxten (mätt i volym) har varit bra under innevarande år, trots de höga priserna. För Nestes del är efterfrågan på diesel speciellt stark.

Biobränslen är bolagets stora framtidssatsning och en del av den övergripande strävan att fokusera på att framställa produkter med högre förädlingsgrad. Även om dessa bränslen idag utgör en pytteliten del av totalförsäljningen. Ett sådant biobränsle är biodieseln som framställs från växt- och djurfetter. Bränslet har testats hos dieselmotortillverkare med goda resultat. Neste håller på att bygga en produktionsanläggning som ska vara klar sommaren 2007 och siktar på att bli världens ledande biodieselproducent. Försäljningen drar alltså igång om knappt ett år, men blyfri bensin med biokomponenter erbjuds redan idag på de egna bensinstationerna. Främsta fördelen med biotillförseln till bensinen är att koldioxidutsläppen minskar. Dagens höga oljepriser tillsammans med ett ökat miljömedvetande har stärkt efterfrågan på alternativa bränslen. EU har satt upp ett mål om att knappt sex procent av trafikbränslet ska komma från biobränslen 2010 och ett flertal europeiska länder subventionerar dessutom användandet.

Men det finns mer i Neste än raffinaderier och bränsleprodukter. Oljekoncernen har också ett tusental bensinmackar, och de flesta äger bolaget. Majoriteten av mackarna ligger i Finland där man har en marknadsledande position. Fast tillväxten kommer från Baltstaterna, Ryssland och Polen där nya stationer öppnas i rask takt och nu utgör en femtedel av det totala antalet. Priskonkurrensen är dock tuff, speciellt i Finland, och marginalerna är lövtunna. Detta är det näst största verksamhetsområdet med en fjärdedel av intäkterna men resultatmässigt är bidraget väldigt litet.

Den minsta men mest lönsamma delen av Neste är shippingverksamheten. Flottan består av runt 30 fartyg (varav en tredjedel är egenägt) som skeppar olja, petroleumprodukter och kemikalier. Både för Neste självt och till kunderna, till ungefär lika stora delar. Fraktraterna och ett högt utnyttjande av flottan är viktigt för intjäningen, vilken tenderar att svänga rejält inom denna "business".   

Neste, som har 4700 anställda, knoppades av från före detta helstatliga energijätten Fortum och noterades på finska börsen i april 2005. Sen dess har ledningen renodlat och sålt intressen inom allt från oljeborrning till ett 70-tal bensinstationsfastigheter. Man har dock fortsatt en del ägarintressen, bland annat i ingenjörskonsulten Neste Jacobs. Men det rör sig inte om några jättetillgångar. Finska staten äger precis över hälften av aktierna i Neste.

Raffinaderier är kapitalintensiva

och starkt cykliska till sin natur. Just nu investerar Neste till exempel över 700 miljoner euro i en ny produktionslinje på en av anläggningarna. Och de närmaste tio åren räknar man med att investera åtskilliga miljarder euro i ny kapacitet. Bolaget tjänar på en svagare euro, men valutaflödena säkras till stor del. Balansräkningen är i gott skick och direktavkastningen på drygt 3 procent kommer att behållas, om man inte gör några större förvärv. P/e-talet ligger på 11 på nästa års vinst. Det är inte dyrt, men i takt med att raffinaderikapaciteten byggs ut är det troligare att marginalerna letar sig nedåt än vice versa. Med det sagt är Neste ingen dålig sparaktie för den som vill försöka säkra sig mot höga bränslepriser framöver. Det finns nog många.

Linus Stockelberg

linus.stockelberg@borsveckan.se